Modern kvalitetssäkring handlar oftast om spårbarhet och processuppföljning, inte om att definiera och verifiera gränsvärden för kvalitet. Man kan utan hinder av ISO-standarden gjuta figurformade flytvästar i betong - bara man har noga koll på blandningen, leverantörerna och härdningen.
Det är inte så stor skillnad på en bilkrocktest och en Big Bang-test, men värdet i kvalitetsstyrningen ligger i att man kan lita på att alla båtar blir bra om bara förseriebåtarna klarar smällen - några kommer inte att göra det, kan man tänka

.
CE.-regelverket är ironiskt nog till stor nytta i de länder där man inte haft en tanke på certifiering, medan Norden förlorat stort från en hög nivå. Gurkstandardisering förbleknar, när man betänker att skillnaden mellan en A och B och C-havskryssare (eller kustkryssare) numera reducerats till ett enkelt gränsvärde för längd-vikt-förhållande och ett höjdmått på dörrtröskeln.
Men utöver Big Bang, låt mig också få önska en obligatorisk GZ-kurva med lastad båt och att man tar fram \"best-practice\"-normer för utförande av vitala delar på båtar, inklusive rigg, infästningar, luckor och roder.