Inbjudan till diskusson om båtsäkerhet och säkerhetsfilosofi
-
Calle C
Hej Miwa
Har gjort som du och bytt alla rutor till PC av samma orsak, fast jag gillar Plexi bättre.
När vi byggde IOR båtar på 70 talet fanns det regler för självlänsar, minsta dimmensioner etc, kommer inte ihåg dem idag.
På våra båtar byggde vi alltid större och det tror jag de flesta gjorde.
Min båt idag har 4 st självlänsar i sittbrunnen.
Det som inte är bra är själva ruffluckan som är av konventionel design, där borde jag göra något bättre.
Calle
Har gjort som du och bytt alla rutor till PC av samma orsak, fast jag gillar Plexi bättre.
När vi byggde IOR båtar på 70 talet fanns det regler för självlänsar, minsta dimmensioner etc, kommer inte ihåg dem idag.
På våra båtar byggde vi alltid större och det tror jag de flesta gjorde.
Min båt idag har 4 st självlänsar i sittbrunnen.
Det som inte är bra är själva ruffluckan som är av konventionel design, där borde jag göra något bättre.
Calle
-
Vagabond
\"Sjömanskapets ekvation\"
Gott initiativ detta med diskussionsämnet \"Båtsäkerhet och säkerhetsfilosofi\".
Med risk för att bli tolkad som för generell, tänkte jag framföra ett inlägg av ett ämne av mer övergripande karaktär. Jag har ”säkerhetsfilosofi” från diskussionsämnet ovan i åtanke när jag vill förmedla en tankegång som jag haft som ledstjärna för allt mitt leverne i båt på havet. ”Mind-setting” skulle vi kanske säga idag i modernt management.
Ur boken ”Seamansship for the Cruising Yachtsman” av Richard Simpkin tog jag i slutet på sjuttiotalet till mig hans sätt att försöka göra det kanske ibland något svårfångade begreppet ”sjömanskap” åtkomligt. Han sade så här, och jag citerar:
”Kanske kommer vi fram till den verkliga innebörden (av sjömanskap ö.a.) med hjälp av en ”sjömanskapets ekvation”:
Båt + Utrustning + Besättning = Vatten + Väder + Avsikter
Sjömanskap innebär att få ekvationen att gå jämt upp. En aldrig så liten belastning på vänstersidan betyder att vi har tråkigt, och en ännu mindre på högersidan kan betyda katastrof”
Han säger vidare i sitt resonemang:
”Bortsett från nödsituationer förekommer egentligen bara fyra beslut av värde när det kommer till kritan:
· Skall jag ge mig ut eller bli kvar i hamn?
· Skall jag öka segelytan eller reva?
· Skall jag fortsätta eller söka skydd?
· Skall jag ligga kvar ute eller försöka ta mig in?”
Det finns givetvis många skolor om detta med säkerhet och säkerhetsfilosofi, men oavsett om det har gällt att bedöma sannolikheten i att en väderprognos slår in, och vilken kurs man isåfall skall gå, eller om man skall låta besättningen vila ett par timmar extra innan man hissar segel till att dubbelkolla att fallen löper rätt i skivorna, att VHF:en fungerar eller att bränslet är fritt från föroreningar, så har jag försökt tankemässigt stoppa in det i Richard Simpkins enkla modell ovan, och försökt att se konsekvenserna.
Säkerhetsfilosofi? Sjömanskap? Mig har det hjälpt!
Tack för ordet.
Med risk för att bli tolkad som för generell, tänkte jag framföra ett inlägg av ett ämne av mer övergripande karaktär. Jag har ”säkerhetsfilosofi” från diskussionsämnet ovan i åtanke när jag vill förmedla en tankegång som jag haft som ledstjärna för allt mitt leverne i båt på havet. ”Mind-setting” skulle vi kanske säga idag i modernt management.
Ur boken ”Seamansship for the Cruising Yachtsman” av Richard Simpkin tog jag i slutet på sjuttiotalet till mig hans sätt att försöka göra det kanske ibland något svårfångade begreppet ”sjömanskap” åtkomligt. Han sade så här, och jag citerar:
”Kanske kommer vi fram till den verkliga innebörden (av sjömanskap ö.a.) med hjälp av en ”sjömanskapets ekvation”:
Båt + Utrustning + Besättning = Vatten + Väder + Avsikter
Sjömanskap innebär att få ekvationen att gå jämt upp. En aldrig så liten belastning på vänstersidan betyder att vi har tråkigt, och en ännu mindre på högersidan kan betyda katastrof”
Han säger vidare i sitt resonemang:
”Bortsett från nödsituationer förekommer egentligen bara fyra beslut av värde när det kommer till kritan:
· Skall jag ge mig ut eller bli kvar i hamn?
· Skall jag öka segelytan eller reva?
· Skall jag fortsätta eller söka skydd?
· Skall jag ligga kvar ute eller försöka ta mig in?”
Det finns givetvis många skolor om detta med säkerhet och säkerhetsfilosofi, men oavsett om det har gällt att bedöma sannolikheten i att en väderprognos slår in, och vilken kurs man isåfall skall gå, eller om man skall låta besättningen vila ett par timmar extra innan man hissar segel till att dubbelkolla att fallen löper rätt i skivorna, att VHF:en fungerar eller att bränslet är fritt från föroreningar, så har jag försökt tankemässigt stoppa in det i Richard Simpkins enkla modell ovan, och försökt att se konsekvenserna.
Säkerhetsfilosofi? Sjömanskap? Mig har det hjälpt!
Tack för ordet.
-
Calle C
-
Vagabond
Sjömanskapets ekvation
Korrekt, Anders S.
Nu skrev jag inte detta i mitt inlägg tidigare, men Richard Simpkin betonar detta gång på gång: Vikten av att tillskansa sig och ha kontrollen på situationen (båt + utrustning+ osv.) på ett sådant sätt att man (just Dina ord Anders) bibehåller valfriheten .
Rent praktiskt kan ju detta innebära att lätt ha möjlighet att slå ut seglen och/eller kunna sticka ut ankaret vid motorgång med grov sjö och land i lä.
Nå, jag skall inte förirra mig. Läsaren hittar givetvis otaliga egna praktiska exempel. Men som sagt till, \"mind-setting\" och strukturering av förberedelser kan Mr Simpkins ord alltid tjäna.
Vbd
Nu skrev jag inte detta i mitt inlägg tidigare, men Richard Simpkin betonar detta gång på gång: Vikten av att tillskansa sig och ha kontrollen på situationen (båt + utrustning+ osv.) på ett sådant sätt att man (just Dina ord Anders) bibehåller valfriheten .
Rent praktiskt kan ju detta innebära att lätt ha möjlighet att slå ut seglen och/eller kunna sticka ut ankaret vid motorgång med grov sjö och land i lä.
Nå, jag skall inte förirra mig. Läsaren hittar givetvis otaliga egna praktiska exempel. Men som sagt till, \"mind-setting\" och strukturering av förberedelser kan Mr Simpkins ord alltid tjäna.
Vbd
-
miwa
båtsäkerhet
[/quote]
Hej Miwa
Har gjort som du och bytt alla rutor till PC av samma orsak, fast jag gillar Plexi bättre.
När vi byggde IOR båtar på 70 talet fanns det regler för självlänsar, minsta dimmensioner etc, kommer inte ihåg dem idag.
På våra båtar byggde vi alltid större och det tror jag de flesta gjorde.
Min båt idag har 4 st självlänsar i sittbrunnen.
Det som inte är bra är själva ruffluckan som är av konventionel design, där borde jag göra något bättre.
Calle [quote]
-------------------------------------------------------------------------------------
Hej Miwa
Har gjort som du och bytt alla rutor till PC av samma orsak, fast jag gillar Plexi bättre.
När vi byggde IOR båtar på 70 talet fanns det regler för självlänsar, minsta dimmensioner etc, kommer inte ihåg dem idag.
På våra båtar byggde vi alltid större och det tror jag de flesta gjorde.
Min båt idag har 4 st självlänsar i sittbrunnen.
Det som inte är bra är själva ruffluckan som är av konventionel design, där borde jag göra något bättre.
Calle [quote]
-------------------------------------------------------------------------------------
Kod: Markera allt
Hej,Calle C!
Jag har också glömt dimensioneringen!Det är mer än 10 år sedan
jag avvecklade min båtverkstad.Numera är båtarna en hobby.
Sommaren 1978 var jag lärling hos Arne \"Nautor\" i Spillersboda.
Han byggde prototypen till Albin Stratus och den var klar till pressvisningen på 6 veckor.Sedan skulle den bli seglingsduglig
till Gotland Runt.
Båten skulle seglas av Albincheferna och Peter Norlin,som anlände till varvet dagen innan start.Det var massor av jobb,som återstod så
cheferna ryckte in och skruvade de också.Det var säkert 15 pers,som
kryllade i båten när jag skulle lägga in durken...
Då ställde Arne en låda starköl i båten,-\"Nu grabbar blir det kvällsjobb,
dubbel timpeng och öl till alla!\".
Kl. 2 på morgonen innan starten,seglade båten från Spillersboda.
Hur självlänsarna såg ut,har jag inte en susning om.
Efter G-R kom båten tillbaka för komplettering inför Skaw Race.
Det mesta av \"inredningen\" var sopor och fick göras nytt!
Ang. min egen lilla båt:
Nu funderar jag på att komplettera bef. läns med två st. 2\" rör rakt
ut genom akterspegeln.Dessutom tänkte jag sätta rören 1 dm
OVANFÖR durken.
Vid belastning,rinner det in vatten baklänges genom länsen.
Genom att höja nivån på de nya rören,slipper jag fler genomföringar under vattenlinjen.
Därtill tömmer de brunnen snabbare,när det verkligen behöver gå undan.
När det gäller ruffluckorna,blir det en kraftigare träram runt sidorna.
En liten lucka typ Lewmar får ersätta ventilationsgallret.
Vitsen är att den ska vara öppningsbar åt bägge håll,för att komma åt låsen till skjutluckan i alla lägen.
Låter det komplicerat? Finns det kanske smartare idéer?
Hälsningar
Miwa -
Calle C
Hej Miwa
Nej, ha inte självlänsarna för högt.
Kolla om du kan ha dem i durknivå när båten ligger plant, om det går så kryssa bara slangarna.
En översköljning av sittbrunnen resulterar alltid i att du då släpper av och båten får ett plant läge. utrinningen blir då bra. alt2. är att du förstorar de som du redan har och kryssa dem. Du förstår vad jag menar med kryssa?
alt2 är säkert bättre, blir mindre grejer att kolla och hålla ordning på.
Calle
Nej, ha inte självlänsarna för högt.
Kolla om du kan ha dem i durknivå när båten ligger plant, om det går så kryssa bara slangarna.
En översköljning av sittbrunnen resulterar alltid i att du då släpper av och båten får ett plant läge. utrinningen blir då bra. alt2. är att du förstorar de som du redan har och kryssa dem. Du förstår vad jag menar med kryssa?
alt2 är säkert bättre, blir mindre grejer att kolla och hålla ordning på.
Calle
-
Calle C
Miwa
Har seglat stor båt i ca 40 år och säkert mer än 40.000 distans.
Under alla dessa år har jag bara fått en(1) översköljning som heter duga.
Men det blev inte mer än 30-35 cm vatten i sittbrunnen.
Varför säger jag detta!!. Jo du kanske skjuter över målet genom att sätta dit fler självlänsar, innebär trots allt en risk att sätta dit fler grejer som ska kollas.
Varför jag har 4 självlänsar beror enbart på att den båten byggdes så från början för att få certifikat från \"Det Norske Veritas\".
Så ser en systerbåt till min ut:
http://www.storebro.dk/Classsics%20-%20 ... n%2040.htm
Calle
Har seglat stor båt i ca 40 år och säkert mer än 40.000 distans.
Under alla dessa år har jag bara fått en(1) översköljning som heter duga.
Men det blev inte mer än 30-35 cm vatten i sittbrunnen.
Varför säger jag detta!!. Jo du kanske skjuter över målet genom att sätta dit fler självlänsar, innebär trots allt en risk att sätta dit fler grejer som ska kollas.
Varför jag har 4 självlänsar beror enbart på att den båten byggdes så från början för att få certifikat från \"Det Norske Veritas\".
Så ser en systerbåt till min ut:
http://www.storebro.dk/Classsics%20-%20 ... n%2040.htm
Calle
Många små båtar har bekymmer med att självlänsarna har för lite fall iredan i normalläget, och med besättningen i brunnen och vatten till bänkarna kan det snabbt bli alldeles fel. Mycket hänger på båtens storlek. En sittbrunn för 4-6 personer kan inte vara särskilt mycket mindre på en liten båt, och det säger sig självt att en 40-fotare bär den tyngden lättare än en 26-fotare.
Det är annars en tänkbar lösning att ha en särskild stormport någon dm eller två upp från botten av sittbrunnen, även om normal dränering av skvätt underlättas av bottenavlopp och gärna korsat. Men man måste naturligtvis förvissa sig om att stormporten går att stänga, även om utlopp och inlopp ligger väl ovan vattenlinjen. En annan viktig sak är att aldrig så stora avlopp inte hjälper ifall båten inte har en helt tät rufflucka (helst också ett bridgedäck eller en tröskel till bänknivå) och helt täta stuvrumsluckor.
Det är annars en tänkbar lösning att ha en särskild stormport någon dm eller två upp från botten av sittbrunnen, även om normal dränering av skvätt underlättas av bottenavlopp och gärna korsat. Men man måste naturligtvis förvissa sig om att stormporten går att stänga, även om utlopp och inlopp ligger väl ovan vattenlinjen. En annan viktig sak är att aldrig så stora avlopp inte hjälper ifall båten inte har en helt tät rufflucka (helst också ett bridgedäck eller en tröskel till bänknivå) och helt täta stuvrumsluckor.
Anders S
-
Miwa
båtsäkerhet
Hej,Anders S och Calle C!
Nu börjar det likna nå´t!
Jag köper Calle´s resonemang om dubbla korslagda länsar
även fast det innebär en genomföring till.
Jag förstår hur du menar med,att det sällan kommer in sjö,
som fyller sittbrunnen.Under mina 35 år på sjön,har jag aldrig
fått en våg in i sittbrunnen.Kanske pga att jag inte frivilligt,ger mig ut i dåligt väder.
Enda undantaget är brunnen på min2,4mR-Yacht,men det är en helt annan historia.
Anders summerar min frågeställning mkt bra.
Precis så,är det i sittbrunnen på en J-17!
En J-17 seglare i Västerås,löste problemet med
en slangstump nerstucken i länshålet.
Fast en 38mm läns,är otillräcklig under svåra omständigheter
på Östersjön!
Seglings artikel om H-R 26:ans öde,är tydlig nog.(Nr 5/6 1995)
Det är nog någon form av stormport,som jag klurar på.
Kanske ett 100mm rör med skruvlock?
Att alla luckor måste kunna hålla tätt,är ju självklart.
Nu under helgens upptagning,tittade jag lite närmare
på,hur luckorna är byggda.
Det var inte så illa egentligen,luckorna i sig är bra byggda,
men saknar tätningslister.
Det borde gå att med enkla medel,få dom tillräckligt täta.
Tätninglister finns ju i alla former hos Kuntze i Stockholm.
Gångjärn och lucklås kan ju bytas till nytt efter 30 säsonger.
En tröskel i ruffnedgången,är också lätt att bygga.
Återstår att hitta rätt typ av låsanordning för skjutluckan.
Där har jag inte hittat rätt svar än så länge.
Det måste gå att ta sig in utifrån genom en innifrån
säkrad lucka.Besättningen inne i ruffen kan vara oförmögen
att öppna vid t.ex. sjösjuka o.dyl.
Calle, din båt är verkligen häftig!
Det var länge se´n jag såg en sådan.de är inte så
vanliga.Den båten kan du vara stolt över!
Själv har jag valt konceptet med den Lilla Båten.
Det är en komfortfaktor i sig,att inte ha för mycket att
hålla reda på.Det blir ändå en hel del,om det ska göras bra.
Hälsningar
Miwa
Nu börjar det likna nå´t!
Jag köper Calle´s resonemang om dubbla korslagda länsar
även fast det innebär en genomföring till.
Jag förstår hur du menar med,att det sällan kommer in sjö,
som fyller sittbrunnen.Under mina 35 år på sjön,har jag aldrig
fått en våg in i sittbrunnen.Kanske pga att jag inte frivilligt,ger mig ut i dåligt väder.
Enda undantaget är brunnen på min2,4mR-Yacht,men det är en helt annan historia.
Anders summerar min frågeställning mkt bra.
Precis så,är det i sittbrunnen på en J-17!
En J-17 seglare i Västerås,löste problemet med
en slangstump nerstucken i länshålet.
Fast en 38mm läns,är otillräcklig under svåra omständigheter
på Östersjön!
Seglings artikel om H-R 26:ans öde,är tydlig nog.(Nr 5/6 1995)
Det är nog någon form av stormport,som jag klurar på.
Kanske ett 100mm rör med skruvlock?
Att alla luckor måste kunna hålla tätt,är ju självklart.
Nu under helgens upptagning,tittade jag lite närmare
på,hur luckorna är byggda.
Det var inte så illa egentligen,luckorna i sig är bra byggda,
men saknar tätningslister.
Det borde gå att med enkla medel,få dom tillräckligt täta.
Tätninglister finns ju i alla former hos Kuntze i Stockholm.
Gångjärn och lucklås kan ju bytas till nytt efter 30 säsonger.
En tröskel i ruffnedgången,är också lätt att bygga.
Återstår att hitta rätt typ av låsanordning för skjutluckan.
Där har jag inte hittat rätt svar än så länge.
Det måste gå att ta sig in utifrån genom en innifrån
säkrad lucka.Besättningen inne i ruffen kan vara oförmögen
att öppna vid t.ex. sjösjuka o.dyl.
Calle, din båt är verkligen häftig!
Det var länge se´n jag såg en sådan.de är inte så
vanliga.Den båten kan du vara stolt över!
Själv har jag valt konceptet med den Lilla Båten.
Det är en komfortfaktor i sig,att inte ha för mycket att
hålla reda på.Det blir ändå en hel del,om det ska göras bra.
Hälsningar
Miwa