Har utvecklingen gått får långt?

Här kan man ställa alla typer av segelbåtsrelaterade frågor som inte passar i någon annan kategori
Skriv svar
Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11722
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Anders S » ons 18 mar 2009, 21:55

T skrev: enkelt och bekvämt /T
Invecklat och bekvämt menar du nog? Alltså, problemet med (el)utrustning ombord i saltvatten och på stora hav skall inte underskattas.

Det finns en gammal sjörövarhistoria som går ut på att underhåll till sjöss sköter man med en oljekanna, en skiftnyckel och en hammare. Då gäller:
Skall det sitta fast, och inte gör det - oljekannan, sedan skiftnyckeln.
Skall det röra sig och inte gör det - hammaren, sedan oljekannan.
När allt är som det skall, oljekannan.
Felsökning: Det som sitter fast men borde röra sig har antingen rostat fast (hammaren, oljekannan) eller målats fast (hammaren, oljekannan).
Anders S

Användarvisningsbild
Eilean
Diamantmedlem
Inlägg: 2558
Blev medlem: ons 30 nov 2005, 23:10
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Eilean » ons 18 mar 2009, 22:33

Ja många åsikter finns det.
Själv byter jag som sagt snart ner mig. Inte i pengar men storlek. Någonstans runt 36-38 fot är ganska lagom för ett långseglande par med en och annan gäst.
Då får man plats med en bekväm hamndubbelkoj, en bra sjökoj och två mer spartanska sovplatser för gäster som får acceptera bristen på avskildhet och "en-suite". Dessutom finns plats för socialt umgänge runt salongsbordet, stort pentry, liten verkstadsbänk, stort kart/kontorsbord, tvättmaskin, hopfällbara cyklar och tillräckligt med vatten, bränsle, proviant och massor med böcker. För mig är detta fullt tillräckligt och i den miljön och med de resurserna kan jag nog leva många år.

Idag är inte 42 fot/14 ton för mycket. Men det har funnits tillfällen då marginalerna kännts små för ett par. När man t.ex i stormbyar tvingas flytta båten från en del av marinan till en annan. Och om 10 år?
Litet symptomatiskt är det att många som förespråkar/drömmer om riktigt stora båtar är sådana som aldrig varit ute en längre tid på någon längre resa någon gång. Men, naturligtvis ingen regel utan undantag.

Naturligtvis är det på ett vis trevligt med all det T önskar eller som vissa besuttna redan har.
Men grejorna skall inte bara köpas, de skall underhållas också. Och repareras. Även om man kan göra allt själv krävs det tid, massor av tid. Och väntande på delar. Och kan man inte själv krävs ännu mer pengar och tid, tid att få båten till en plats där service finns, tid att vänta medan saker repareras. En del av den tiden kanske kunde användas bättre till att se platser, umgås med människor eller förkovra sig och själen på annat vis?
Och hanterbarheten? Det spelar ingen roll hur många elspel och vinchar man har - det blir ändå tungt! Att flytta en segelpåse, ta fram en fender, spänna springet, gå och hämta den långa förhalningslinan.... Massor av trevliga små hamnar och ankringsplatser är uteslutna och i de större populärare måste man sannolikt reservera plats och få marineros som hjälper till med linorna när det blåser hårt. Med kostnader därefter. Plats för 800 l diesel är nog bra. Men blir aktionsradien för den skull större än den mindre båten som har 300 l och 40 hk?

För min del skulle jag inte jag skulle ändra min syn på lagom båtstorlek även om det plötsligt skulle landa oräkneliga miljoner. Den enda skillnaden skulle vara att jag omedelbums skulle säga upp mig, sedan se till att beställa båten jag vill ha och sätta igång förberedelserna för att kasta loss så snart det bara går. Förmodligen redan i sommar.

Användarvisningsbild
Tommy
Diamantmedlem
Inlägg: 1867
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 17:49

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Tommy » tor 19 mar 2009, 06:29

Det är väldigt vad det engagerar och berör, detta med att vissa har råd till en större båt än en själv (tänker då på Anders S och Maxi33 lite längre upp i tråden). Och det är bra det, engagemang ska man ta till vara på.

Men själv har jag nog grundinställningen att "its none of my business". Lika lite som Mårtensson (Falkegren eller vem ni vill, fast jag vet inte om hon är seglare) har att göra med vilken båt jag har valt att skaffa, lika lite berör det mig vilken båt de har. Förutom att jag kan tycka att en HR62 är en jäkligt fin båt, som det är kul att läsa om och titta in i.

Naturligtvis har man en så stor båt som livssituationen och plångboken medger. En liten andel seglare väljer medvetet en liten båt av principiella skäl, men de är ganska få. En annan orsak till att man kan sitta med en mindre båt än man egentligen kunde är att man sedan båtinköpet har fått en annan situation, men att man är "kär och fäst" vid den man har. Men rent statistiskt så tror jag att de flesta har en ungefär så stor båt som de kan.

Och glöm inte att det här med optimal båtstorlek inte är någon statisk vetenskap. Den har ökat genom åren, kanske med 10-15 fot sedan 60/70-talet, ungefär i samma takt som reallöner och konsumtionsutrymme ökat. Vilket också visar att man har en så stor båt som man kan, men väljer att förpacka budskapet i att det finns en "ideal" storlek.

Hälsningar
Tommy

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11722
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Anders S » tor 19 mar 2009, 07:52

Tommy skrev:Det är väldigt vad det engagerar och berör, detta med att vissa har råd till en större båt än en själv (tänker då på Anders S och Maxi33 lite längre upp i tråden). Och det är bra det, engagemang ska man ta till vara på.
Jag tror att du missförstår. Frågan där båtstorleken tas upp är inte "vem har råd" utan om moderna båtar (som brukar vara stora och fina) verkligen har den rätta balansen mellan sjöduglighet och, skall vi säga, "lättvindsprestanda" (sk eufemism). För ungefär 20 år sedan kunde man vanligen räkna med att en båt runt 37 fot också var en självklart duglig sjöbåt (och för den delen, också många mindre båtar). Samtidigt är det ungefär där (max 8-10 ton, segel som kan hissas med armkraft, ankare med möjlighet att hantera med manuella ankarspel osv osv) som gränsen går innan man behöver maskineri för vanliga manövrer. Idag är kvaliteteterna i den här storleksklassen inte längre självklara, vilket vi (faktiskt) påminns om relativt ofta. Dagseglaren eller godvädersseglaren har flyttat upp två snäpp i storlek.

Att man gillar den båten man har och engagerar sig i är naturligt. Men det hindrar inte att det kan finnas goda skäl att ha en "lagom" stor båt. I mina ögon ligger ett praktiskt hanterbart maximum någonstans runt tio ton. Ofta betyder det en långfärdsbåt runt 38-40 fot. Givetvis är detta en subjektiv idealisering från min sida. Det tror jag också lyste igenom i min beskrivning av hur "bästa båtstorlek" växt genom åren.

***
Bankdirektörer på galej är något helt annat. Din drapa om Falkengrens "frivilliga" avstående från en löneförhöjning visar antingen på en knastertorr ironi eller en godtrogenhet gränsande till aningslöshet. Givetvis var min ursprungliga kommentar ett nålstick i bankledningarnas närmast makalösa förmåga till ödmjukhet eller självkritik. Att höja chefslöner eller skapa bonusmodeller som skall falla ut även i förlustlägen kan inte vara riktigt sunt som styrmedel. Se det gärna som risken med att styra en alltför stor skuta som man inte klarar av att hantera i storm (sådär, on topic till slut).
Anders S

Användarvisningsbild
Segelbo
Diamantmedlem
Inlägg: 658
Blev medlem: tor 15 sep 2005, 09:40
Ort: Kungälv

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Segelbo » tor 19 mar 2009, 08:05

Min tanke med att en båt kan bli för stor, är i enlighet med vad Anders S och Gunnar skriver. Det handlar om hanterbarhet, kostnader, möjliga förtöjningsplatser mm. Det är väl alldeles självklart att det är upp till var och en att avgöra vad som är optimal båtstorlek. I förhållande till ekonomi, kunskaper och ambitionsnivå. Vad jag menade, fast jag kanske uttryckte mig slarvigt, var att det känns som allt över 40 fot känns olämpligt och onödigt ur MIN synpunkt. Jag skulle inte heller drömma om att skaffa en HR62 ens om jag vann 60 mille på V65. Det blir för stort och klumpigt för min personliga del. Däremot skulle jag kanske beställa en spillans ny Malö 37 eller 40. Utrusta den och ge mig iväg.
Jag vet att Mårtensson varit ute länge, jag följde deras blogg ett tag, men slutade efter att ha sett filmen från Antarktis där herr Mårtensson står ombord och skriker order med irriterad röst åt fru Mårtensson som försöker ro iland en lång lina bland sjölejon eller vad det nu var. Jag blir bara så trött på alla dessa herrar som man ständigt ser vrålande åt sina fruar...
Jag läste Yaghans blog parallellt med Johan och Krilles reseberättelse "Escape to Danger" och strax efter att jag hade läst Jerk Oldenburgs berätttelse om sin världsomsegling i Monsunen Vindela. Båda dessa sistnämnda resor gav mig ett intryck av en betydligt ödmjukare inställning till livet, naturen och seglingen är Mårtenssons jagande. Deras blog handlade litet för mycket om hur fint och lyxigt det var på marinorna i Sydamerika, hur skönt det var att komma iland och äntligen kunna jogga igen och annat sånt, för att tilltala mig. Inte mycket av den respekt, ödmjukhet och varsamhet inför naturen och livet som men t.ex. möter hos Deborah Shapiro och Rolf Bjelke. Mårtenssons världsomsegling känns mer i linje med Adeles - superyachten som beställdes av en annan rik svensk. Sedan seglade han jorden runt varefter han sålde båten. "Sådär ja - världsomsegling avbockad på to-dolistan, vad blir nästa projekt?", liksom... Det känns som om de lever i ett annat universum än vad jag gör. Vi kan liksom aldrig mötas och förstå varandra tror jag...

Jaja, var och en blir väl salig på sin fason - jag tänker inte gå in i någon diskussion om vad som är rätt eller fel. Sådant är ju så subjektivt. Själv skulle jag vilja segla jorden runt med Bjelke/Shapiros kunskap och ödmjukhet, Jerk Oldenburgs chosefria och enkla framtoning och Johan och Krilles orädda nyfíkenhet. Om ni förstår vad jag menar...

Till helgen skall jag ut och nattsegla. Uppleva solnedgång och soluppgång till havs. Friden ensam för ankar i en naturhamn. En promenad i en vinterfolktom sommaridyll, kanske Smögen.

Sådant är stort för mig...
---
Bosse
Monsun 31, #116

Användarvisningsbild
Eilean
Diamantmedlem
Inlägg: 2558
Blev medlem: ons 30 nov 2005, 23:10
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Eilean » tor 19 mar 2009, 09:01

Tommy skrev:...Naturligtvis har man en så stor båt som livssituationen och plångboken medger. En liten andel seglare väljer medvetet en liten båt av principiella skäl, men de är ganska få. En annan orsak till att man kan sitta med en mindre båt än man egentligen kunde är att man sedan båtinköpet har fått en annan situation, men att man är "kär och fäst" vid den man har. Men rent statistiskt så tror jag att de flesta har en ungefär så stor båt som de kan....
Det är märkligt hur säker du kan vara. "Naturligtvis har man...."
Varför nöjer sig då exempelvis Mårtenssons med 60 fot eller vad deras båt nu är? Med deras ekonomi borde de kunna köpa en 80 eller 100-fotare. Jag tror nog att din ståndpunkt grundar sig i vad du själv önskar och drömmer om för markörer eftersom du hela tiden återkommer till frågan om vad för slags båt man har råd med, inte vilken som passar ens behov.

Bara av dem som deltar i den här diskussionen på Sailguide har väl i runda slängar hälften en annan åsikt än den du torgför. Och den här diskussionen förs inte bara här, den förs i andra fora, den förs också ständigt i hamnar och barer där seglare träffas.
Jag skulle vilja påstå att om du gick runt i hamnar och marinor där majoriteten av båtarna är långseglande skulle fördelningen över vad man anser är lämplig storlek för ett långseglande par se ut ungefär såhär: 50% 35-42 fot, 25% 40-50 fot, 10% <35% och 10% >50 fot. Sedan är det klart, frågar du i Ibiza , Nice eller Monaco blir säkert svaret ett annat. Och förmodligen även bland amerikaner, där en större andel troligen väljer en något större båt.

För att förstå hur de flesta långseglare tänker kan du ju leka tanken att Herr och Frru X besöker Östersjön och tänker sig att utforska Gotland. I sin 60-fotare kan de besöka Visby, Slite, möjligen ligga vid färjelägeskajen i Fårösund och på några andra ställen som Rånehamn. Och troligen förutsätter alla dessa hamnar att man avtalat platstillgång i förtid, i alla fall under högsäsong.
Men Herr och Fru Y, i sin 40-fotare besöker också idyller som Lauterhorn, Fjaugen, Kyllaj, St. Olofsholm, Ljugarn, Vändburg, Lickershamn bara för att nämna några, det finns mer än lika många till.
Vilket par tror du får ut mest av sin segling runt ön? Det stora flertalet långseglare vill inte bara uppleva och njuta av havet, de är upptäcktsresanden också!

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11722
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av Anders S » tor 19 mar 2009, 10:04

Segelbo skrev: Sådant är stort för mig...
Typ 38 fot, då eller... :P Lagom är ett himla fint ord, ju.
Resten av ditt inlägg skojar man inte med.
Anders S

Brendan
Diamantmedlem
Inlägg: 1518
Blev medlem: fre 18 aug 2006, 21:43

Nordsjön

Inlägg av Brendan » tor 19 mar 2009, 11:06

Eilean skrev: Och segla till Skottland kan man faktiskt göra utan att ens behöva tillbringa en enda natt till sjöss. Och gör man ändå en längre översegling över Nordsjön så kan man sommartid välja ett bra väderläge och smörsegla över.
Hur många seglar från Sverige till Skottland utan att tillbringa en enda natt till sjöss? Teoretiskt skulle det kanske gå, men ingen gör det. Man kan segla mer än halvvägs runt jorden utan att tillbringa en enda natt till sjöss också - rent teoretiskt.

Och smörsegla över Nordsjön. Vilken tanke! Du kan ju försöka! Har man tur kan det kanske gå. Men vanligtvis råkar man ut får riktigt hårt väder under något av de tre till fem dygn färden brukar ta oavsett när man seglar.

Användarvisningsbild
Eilean
Diamantmedlem
Inlägg: 2558
Blev medlem: ons 30 nov 2005, 23:10
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Nordsjön

Inlägg av Eilean » tor 19 mar 2009, 11:35

Brendan skrev: Hur många seglar från Sverige till Skottland utan att tillbringa en enda natt till sjöss? Teoretiskt skulle det kanske gå, men ingen gör det. Man kan segla mer än halvvägs runt jorden utan att tillbringa en enda natt till sjöss också - rent teoretiskt.

Och smörsegla över Nordsjön. Vilken tanke! Du kan ju försöka! Har man tur kan det kanske gå. Men vanligtvis råkar man ut får riktigt hårt väder under något av de tre till fem dygn färden brukar ta oavsett när man seglar.
Ingen seglar till Skottland utan nattsegling? Jag känner en som gjort det två gånger faktiskt. Och jag hade planer på att göra det själv också. Inte för att slippa nattsegling, men för att utforska englands ostkust på väg upp mot Skottland. Och det hade i princip inneburit enbart dagsetapper, litet beroende på hur långt söderut man korsar. Tyvärr räckte inte tiden till det projektet den gången.
Men jag kan hålla med om att det inte är vanligt.

Och korsa Nordsjön utan hårda vindar? Jag har både försökt - och lyckats.
Jag har gått över Nordsjön tre gånger och en gång hade vi en kuling när vi gick från Inverness. Men det var avsiktligt då den var i avtagande och efter 1,5 dygn gick motorn igång och förblev så ända till Thyborön. Ingen av de andra gångerna hade vi vindar över 8 m/s.
Dessutom har jag seglat åtskilliga gånger längs Nordsjöns ostkust, från Thyborön i norr till Engelska kanalen i söder. Så jag påstår att under juni-augusti är det inga som helst problem att pricka in gott väder för de närmaste 3-4 dygnen, förutsatt man har tid att vänta litet om det skulle behövas.

Användarvisningsbild
S-B A-son
Diamantmedlem
Inlägg: 955
Blev medlem: fre 18 nov 2005, 20:43
Ort: Västkusten

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av S-B A-son » tor 19 mar 2009, 11:52

Tommy skrev: ... Naturligtvis har man en så stor båt som livssituationen och plångboken medger. ...
Jag tror att de allra flesta seglare väljer efter helt andra kriterier än storlek. Förvisso är inte alla val i livet rationella, men ... En viss storlek blir möjligtvis resultatet sedan andra parametrar uppfyllts, men bara storlek - nej!

För att återgå till ursprungsfrågan - har utvecklingen gått för långt? Jo möjligtvis i någon mening. Men man bör inte glömma bort att när man talar med entreprenörer och marinaägare åtminstone här på västkusten så talar man i termer av en "ny" sorts och mer krävande båtturism. Det räcker inte med en korvkiosk och en polett-dusch, utan många fler sätt att roa och få avkoppling måste erbjudas.

Att det är nästan omöjligt att låna pengar till investeringar just nu har möjligtvis lagt en kortsiktig hämsko på "utvecklingen" mot marinor som upplevelsecentra, men trenden är solklar!

Och denna utveckling går naturligtvis som hand i handske med våra båtval!

Att det är en njutning att segla bidevind i grov havssjö med en L28 är något som för få människor vill uppleva. De njuter hellre av känslan av att kunna länsa snabbt mellan gäst- och lättillgängliga naturhamnar.

Njut av det oexploaterade enkla så länge rester av detta finns kvar! Snart har vi vindkraftverk runt hela kusten för att vi skall kunna ha värmepatroner, dansbandsmusik, TV-apparater och internetuppkoppling i våra gästhamnsförtöjda båtar!

mvh Sven-Barry

Brendan
Diamantmedlem
Inlägg: 1518
Blev medlem: fre 18 aug 2006, 21:43

Nordsjön

Inlägg av Brendan » tor 19 mar 2009, 11:55

På min tid 1970/1980-talen var väderrapporterna så otillförlitliga att man lika väl kunde avstå från att lyssna på dem. Men de är kanske bättre idag. Vi litade dock på dem till att börja med och drabbade ofelbart av kuling, halv storm och stormbyar. Nästan varje gång. En gång, när vi gick till Engelska Kanalen från Hanstholm fick motorn gå något dygn. Men vi seglade oftast längre norrut, till Shetland och norra Skottland. Ju längre norrut desto blåsigare. Aldrig en dag utan några timmars kulingvindar, regn och rusk.

bosseh
Diamantmedlem
Inlägg: 3076
Blev medlem: tor 15 nov 2007, 21:07
Ort: Skaraborg

Re: Har utvecklingen gått får långt?

Inlägg av bosseh » tor 19 mar 2009, 12:15

Förr fick familjen anpassa sig till båten, idag anpassas båten till familjen. Det är inte mycket att säga om det.
Det hade naturligtvis varit vettigt om båtarna gjorts säkrare och kanske tåligare för grundstötningar.

Jag pratade med en kille som köpt båt efter många års uppehåll. Det hade blivit en ny och modern segelbåt i dryga 30-fots klassen. Skillnaden mot tidigare båtar var enorm, ljust, fräscht och bekvämt. Efter en säsong med en massa kustsegling börjar han nu fundera på att segla lite längre. Kanske till Lofoten eller kanske runt England. Risken finns att en sån resa inte alls blir någon trevlig upplevelse. En annan kille som har en tung, traditionell engelsk skapelse och som bla har seglat till Lofoten höll på att sätta kaffet i halsen när han hörde detta. Men det är inte lätt att förklara varför en modern lådracer kanske inte är den mest lämpliga båten.
Därför är sådan här diskussioner viktiga, säljarna vill ju sällan prata om de negativa sidorna.

Användarvisningsbild
Eilean
Diamantmedlem
Inlägg: 2558
Blev medlem: ons 30 nov 2005, 23:10
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Nordsjön

Inlägg av Eilean » tor 19 mar 2009, 14:35

Brendan skrev:På min tid 1970/1980-talen var väderrapporterna så otillförlitliga att man lika väl kunde avstå från att lyssna på dem. Men de är kanske bättre idag. Vi litade dock på dem till att börja med och drabbade ofelbart av kuling, halv storm och stormbyar. Nästan varje gång. En gång, när vi gick till Engelska Kanalen från Hanstholm fick motorn gå något dygn. Men vi seglade oftast längre norrut, till Shetland och norra Skottland. Ju längre norrut desto blåsigare. Aldrig en dag utan några timmars kulingvindar, regn och rusk.
Ja, nog är det stor skillnad på flerdygnsprognoserna idag och för 30 år sedan. Dessutom kan vi ju välja så många källor.

Men här kommer vi också tillbaks till vad jag skrev om i början av tråden; Med dagens goda prognoser kan man nog frestas att tro att segling i kuling eller storm har avskaffats om man inte uttryckligen önskar annat. När man surfat sig igenom ett halvdussin vädersajter och alla talar om labra brisar de närmaste 5 dygnen är det bara att dra över Nordsjön eller Biscaya, eller hur?
Men en vacker dag kommer alla prognosmakare ha misstagit sig och det smäller till. Och då hjälper föga att båten är CE-märkt Ocean klass A.
Det är samma sak med ARC. En någon gång kommer ett riktigt ordentligt, rejält oväder att strunta i regelboken och slå till. Det skall bli intressant att se hur det kommer att gå då, med 280 båtar ute på Atlanten varav många är långt sämre rustade och erfarna än de borde vara på den platsen. Det kommer inte bli kul, det är jag övertygad om.

Användarvisningsbild
Segelbo
Diamantmedlem
Inlägg: 658
Blev medlem: tor 15 sep 2005, 09:40
Ort: Kungälv

Re: Nordsjön

Inlägg av Segelbo » tor 19 mar 2009, 14:51

Eilean skrev: Men här kommer vi också tillbaks till vad jag skrev om i början av tråden; Med dagens goda prognoser kan man nog frestas att tro att segling i kuling eller storm har avskaffats om man inte uttryckligen önskar annat. När man surfat sig igenom ett halvdussin vädersajter och alla talar om labra brisar de närmaste 5 dygnen är det bara att dra över Nordsjön eller Biscaya, eller hur?
Men en vacker dag kommer alla prognosmakare ha misstagit sig och det smäller till. Och då hjälper föga att båten är CE-märkt Ocean klass A.
Det är samma sak med ARC. En någon gång kommer ett riktigt ordentligt, rejält oväder att strunta i regelboken och slå till. Det skall bli intressant att se hur det kommer att gå då, med 280 båtar ute på Atlanten varav många är långt sämre rustade och erfarna än de borde vara på den platsen. Det kommer inte bli kul, det är jag övertygad om.
Precis! Jag vill inte förhäva mig på något sätt, men det är just därför jag medvetet ger mig ut i skitväder allt som oftast. Dvs regn på tvären, grov havssjö och kuling 15-16 eller så. Min fru tror inte att jag är riktigt klok, inte mina vänner heller. Men jag vill en dag kunna sticka ut över en ocean. Och jag vill fan ta mig inte göra det utan att ha provat på vad jag själv och båten går för i uselt väder. För precis som Gunnar skriver - en dag kommer prognosen att visa helt uppåt väggarna och då vill jag vara förberedd.

Jag kände mig mycket liten och mycket ängslig första gången jag var ute i busväder, det kan jag lova. Jag stod där i regnet och blåsten, sjösjuk och spydde i en hink några gånger. Men jag var mentalt förberedd på att det skulle bli djävligt och det underlättade ju. Nästa gång var det inte hälften så obehagligt. Då hade jag också lärt mig mer om hur jag skulle sköta rodret och hur mycket segel jag skulle ha uppe osv. Nu efter ytterligare några gånger kan jag nästan slappna av och njuta av naturens skådespel när skummet yr och molnen jagar fram över himlen. Och precis som folket på Ericsson 3 häromdagen, (inga jämförelser i övrigt) medan jag håller mig fast i rodret kunna förundras över den frid som en lågt flygande sjöfågel utstrålar där den seglar fram, några centimeter över den oroliga havsytan. Våra ögon möts och sedan seglar den bort.

Och man vill nästan ropa högt i vinden av glädje över att leva och uppleva en ny och fascinerande dimension av naturen...

Åh, vad jag älskar att segla!
---
Bosse
Monsun 31, #116

Brendan
Diamantmedlem
Inlägg: 1518
Blev medlem: fre 18 aug 2006, 21:43

Re: Nordsjön

Inlägg av Brendan » tor 19 mar 2009, 15:36

="SegelboPrecis! Jag vill inte förhäva mig på något sätt, men det är just därför jag medvetet ger mig ut i skitväder allt som oftast. Dvs regn på tvären, grov havssjö och kuling 15-16 eller så. Min fru tror inte att jag är riktigt klok, inte mina vänner heller. Men jag vill en dag kunna sticka ut över en ocean. Och jag vill fan ta mig inte göra det utan att ha provat på vad jag själv och båten går för i uselt väder. För precis som Gunnar skriver - en dag kommer prognosen att visa helt uppåt väggarna och då vill jag vara förberedd.
Hallå där Segelbo! Blandar du inte ihop Gunnar S och mig nu? Det är faktiskt jag som står för åsikten att man inte kan lita på väderprognoserna och att man får vara beredd på busväder på Nordsjön oavsett vilken tid på året man seglar. Medan Gunnar S anser att väderprognoserna är tillförlitliga och att man kan smörsegla på Nordsjön. Jag vet av bister erfarenhet att väderprognoserna är fullständigt åt helvete. Vi lärde oss snabbt att det var så och utgick ifrån att det skulle bli hårt. Vilket det alltså också blev nästan varje gång vi krossade Nordsjön. Men vi var mycket väl förberedda och togs ingalunda på sängen. Det var en skön känsla.

Skriv svar