"Det våldtagna Bohuslän" - tack till Brendan

[Brendan]

Det finns i så fall två motfrågor: Den ena är de starka orden runt företeelser som musselodlingar, vind- och vågkraftverk, vägbankar med mera. Drar man sådant över samma kam som lagbrott och sopsvineri kan man fråga sig varför. Det kan vara en förklaring till att några av Brendans hjärtefrågor uppfattas både som svårförståeliga och orimliga eftersom de beskrivs som "våldtäkt" - vare sig de är enbart onda eller mer nyanserbara. Våldtäkt tycker jag är ett ord som har ett starkt värde, och skall inte användas som metafor utan eftertanke.

Jag använder en vanlig metod för att väcka uppmärksamhet och få igång debatten: Initialt en stark metafor, tydligt överdriven och provokativ och ett kort, förenklat, relativt onyanserat budskap. När debatten väl har kommit igång nyanserar man efterhand mera mångordigt sina åsikter.

Jag tycker rubriken "Det våldtagna Bohuslän" är mycket väl vald (även om jag inte är säker på att det var jag som myntade den). Den ruskar om och får läsaren att reagera och tänka till, ta ställning och förhoppningsvis svara. Att sedan musselodlingar naturligtvis ínte är i klass med bortsprända öar är självklart. Här borde man nöjt sig med "ofredande" på sin höjd. Men för att få en samlingsrubrik får det bli "våldtäkt".

[Brendan]

Det finns i så fall två motfrågor: Den andra frågan är mer pragmatisk: Låt oss rent hypotetiskt utgå från att vi vill ha ett befolkat Bohuslän, med riktiga människor som bor där, året runt, med utkomst och arbeten och med en rimlig levnadsstandard? Det vill vi kanske - vad kan vara fel med det? "Felet" är ju att då behövs arbeten, industrier (verksamheter), skolor, vägar, sophämtning, energi etc etc. Att "det räcker nu" kan ju då bli svårt att få gehör för av de som lever i bygden.

Alla vill vi väl att Bohuslän skall vara befolkat av "riktiga människor", men någonstans blir priset för högt. Gränsen är är enligt min mening för länge sedan nådd och överskriden.

Stenindustrin. Städa upp!
Petrokemi och annan industri. Förlägg den inåt landet, inte i det allra känsligaste strandområdet.
Vindkraft. Hör inte hemma i skärgården.
Vågkraft. Måste följas upp noga.
Privatisering. Strandskyddet gäller och dispenser bör inte ges.
Högbroar och öppningsbara broar bör byggas istället för vägbankar och lågbroar. Utslaget i tiden blir merkostnaden försumbar.
Musselodlingar är av godo men får inte spärra farleder.
Sopor från Nordsjön. Kostnaderna för städning är en riksangelägenhet och ska inte drabba de enskilda kommunerna. Frågan måste lyftas upp på EU-nivå.
Ljudterror är inte acceptabelt över huvudet taget.

[Brendan]

Och Brendan, jag har frågat förr utan att få svar, men jag försöker igen med exempel på den typ av frågor som behöver svar för att man skall ta dig på allvar.

Hur många musselodlingar finns det i Bohuslän?
Hur många spärrar seglingsbara leder?
Hur många och vilka seglade där innan musselodlingen?
Finns det alternativ led i den omedelbara närheten?

Samma frågor kan ställas om vägbankar och lågbroar naturligtvis.

Ännu har jag inte svaren på frågorna, men jag vet att problemen finns. Några svar kan du redan få på hemsidan, som kommer att uppdateras under sommarens lopp.

Agitation = politisk propaganda. Det har jag inte tänkt ägna mig åt. Nej, Tomas E har till skillnad från dig uppfattat min målsättning helt rätt. Det är fråga om dokumentation i ord och bild.

[Brendan]

Som lite bakgrundsinfo till andra om mig själv och mina värderingar, för flera år sedan skrev jag några skrönor och betraktelser på Segelplanket, där jag beskrev hur jag njuter av både orörd skärgård och skärgård där man ser mänsklig verksamhet.

Felet med det du skrev var väl just att det var skrönor, det vill säga lögnhistorier. På dessa fora måste man vara tydlig. Det duger till exempel inte att vara ironisk, satirisk eller alltför skämtsam. Jag har själv gjort samma misstag men tvärtom. Jag skrev just en skröna om brödsegling, som togs på blodigaste allvar, och jag var tvungen att krypa till korset och förklara att jag bara skojade.

Men då vet vi från och med nu att även du är naturromantiker och verkligen har förmåga att njuta av jungfruelig natur. Varför kämpar du då inte för din sak? Varför går du till så våldsamma angrepp, när jag försöker värna våra intressen? Läst du inte Stefan Edmans utmäkta krönika i GP i lördags? Jag har kopierat in den här på Sailguide i en särskild tråd. Läs och begrunda!

[Anders S]

Att inte vilja ta ställning under förevändning av någons sorts helhetssyn. Å ena sidan och å andra sidan - mesighetens tyranni!

Det finns ju en annan sorts tyranni också. Den sorten är bara rolig om man själv får vara tyrann. Det får man som regel inte.

[Maxi33]

Jag är ingen romantiker som du Brendan, jag använde ordet i sin ursprungliga betydelse som innebär motsatsen till realist.

Gör nu först hemläxan och räkna musselodlingar och lågbroar och gör en konsekvensanalys som också innehåller andra intressen än just dina egna romantiska, innan du försöker dra andra med dig i en strid som ännu så länge inte har sakligt motiverats utan endast känslomässigt.
Ibland visar sig känslor vara obesvarade, vilket många romanser råkar ut för. Ibland inser man att känslorna ledde en helt fel.

Du borde förresten försöka leva som du lär när det gäller metoderna för att väcka uppmärksamhet.
"Jag använder en vanlig metod för att väcka uppmärksamhet och få igång debatten: Initialt en stark metafor, tydligt överdriven och provokativ och ett kort, förenklat, relativt onyanserat budskap."

När andra (inga namn) blir överdrivna och provokativa och onyanserade mot dig är det ju inte längre acceptabelt verkar det som om.

MVH
Håkan

[Brendan]

Jag är ingen romantiker som du Brendan, jag använde ordet i sin ursprungliga betydelse som innebär motsatsen till realist.

Gör nu först hemläxan och räkna musselodlingar och lågbroar och gör en konsekvensanalys som också innehåller andra intressen än just dina egna romantiska, innan du försöker dra andra med dig i en strid som ännu så länge inte har sakligt motiverats utan endast känslomässigt.
Ibland visar sig känslor vara obesvarade, vilket många romanser råkar ut för. Ibland inser man att känslorna ledde en helt fel.Håkan

Visst är du liksom jag romantiker, Håkan. Det är alla seglare. Det där har vi också diskuterat tidigare, och det är tydligen väldigt svårsmält för somliga att se den sanningen i vitögat. Vad är det som är så hemskt med det? Det utesluter inte att man är också är rationell och har en stadig verklighetsförankring, vilket du mycket väl vet att jag har.

Jag tänker ingalunda göra någon konsekvensanalys, inte än på flera månader. Däremot kommer jag långsamt och metodiskt att samla in material och löpande publicera det på hemsidan i ord och bild. Där kan du hålla dig underrättad Håkan. Och skriv gärna några uppmuntrande ord i gästboken. De flesta är för blyga för att skriva i den tyvärr.

Har du hört göken än Håkan?

[Maxi33]

Helt klart har du en poäng i att jag som seglare är romantiker snarare än realist Brendan, någon har jämfört segling med att stå i en dusch och riva sönder hundralappar...
Men i mitt sätt att försöka förstå samhället är jag inte romantiker, inte ens lite småförälskad.

Att du först under sommaren tänker göra en analys av det material du alltså ännu håller på att samla in är för mig som realist och lite bekant med dig inget förvånande, men för de som hunnit bli frälsta av den missionerande munken kanske det kommer som en kalldusch - vad händer med barrikadkampen och det blod som redan spillts (bildligt alltså) om du kommer underfund med att musselodlingar och lågbroar är ett försumbart problem?

I en länk av Tomas E nämndes dessutom att cirka tio procent totalt av Sveriges enormt långa sammanlagda strandlinjer är bebyggda, och att Stockholms skärgård är mest exploaterad med hela 25%.
Kanske det inte är Bohuslän som är mest i kris trots allt Brendan?

Det verkar också enligt samma länk som om ökningen av antalet dispenser skenade iväg enormt mycket under föregående regering, vilket väl inte passar en del ideologiska teorier som kunnat läsas här och i andra trådar - en hel del av de nu avbildade och omskrivna våldtäkterna kanske borde få en att se rött...

MVH
Håkan

[Brendan]

Håkan, det är ingen risk att jag kommer att finna problemen försumbara. För varje segeltur - och de har redan varit många i år - blir jag alltmer förfärad över en exploatering som tycks skena okontrollerat. Jag läser också Bohusläningen varje dag, en mycket dyster läsning för en realistisk naturvän. Varje dag artiklar om konflikter rörande vindkraft, sjöbodsbyggen, vågkraftverk, nordsjösopor, utbyggnad av petrokemin etc.

Mest exploaterat är Stockholms stad med 26%, men inte gäller den siffran hela Stockholms skärgård. Men helt oavsett det, så tycks du fortfarande inte inse hur otroligt kort lilla Bohusläns strandlinje är. Den är en bråkdel av skärgårdarna på östkusten. Det är detta jag försöker att nöta in, men det är tydligen ett för mig oöverstigligt pedagogiskt problem. Du vill inte förstå. De små stegens tyranni slår så oerhört mycket hårdare på grund av att skärgården är liten, liten, liten. Det är detta som är grundproblemet. Lilla, lilla, lilla Bohuslän tål inte mer. Det måste bli stopp. Nu!

Och Håkan, varför detta motstånd från din sida? Varför vill du inte kämpa för det rörliga friluftslivets utrymmesbehov? Har du egna ekonomiska intressen i vindkraft, petrokemi, stenindustri eller sjöbodstillverkning som får gå före ditt seglingsintresse? Något lurt verkar det vara.

Som jag tidigare framhållit tror jag inte sossarna var ett dugg bättre än de borgerliga när det gäller brott mot strandlagen och överdispensgivning.

[Maxi33]

Något konspirationsteoretiskt att fundera över om jag är en hemlig exploatör av Bohuslän Brendan, det händer att du är riktigt rolig.

Men visst har jag ett ekonomiskt intresse i Bohuslän liksom i hela Sverige - förhoppningen att tillräckligt många skall fatta att det mycket snart gäller för lilla, lilla, lilla Sverige att sluta gulla med vår nationalromantik och inse att en mycket relistisk omvärld är på väg att lämna oss i bakvatten.

Klarar vi inte att jobba effektivare än Kina och Indien får vi otäckt snart försöka leva på jakt och fiske och självhushåll i ett mycket idylliskt och gammaldags Bohuslän...
...och vi kanske kan dra in lite extra på att hugga sten och exportera på miljövänliga segelskutor...

Kollade du någonsin på länken med Fredrik Härén?

MVH
Håkan

[Brendan]

Men visst har jag ett ekonomiskt intresse i Bohuslän liksom i hela Sverige - förhoppningen att tillräckligt många skall fatta att det mycket snart gäller för lilla, lilla, lilla Sverige att sluta gulla med vår nationalromantik och inse att en mycket relistisk omvärld är på väg att lämna oss i bakvatten.

Jaha, och vad skulle det hjälpa ekonomiskt om det togs krafttag för att strandskyddet respekterades och stränderna längs våra unika skärgårdar reserverades för rekreation åt alla? Nationalromantik?

[Tomas E]

Tomas E, den så kallade dokumentationen består hittills endast av en massa bilder på enskilda exempel, och påståenden och uttryck om våldtäkt och terroristtyp osv.
Det är inte dokumentation, det är agitation.

OK Maxi33,

jag återkommer med svart på vitt som bekräftelse på det de flesta ser med egna ögon. Jag vet att utredningar och statistik finns, men det kommer att ta några dagar för mig att få tag på det. (Det är lika bra att jag får det gjort nu, eftersom jag kommer att ha nytta av materialet i andra sammanhang.)

[Tomas E]

Den andra frågan är mer pragmatisk: Låt oss rent hypotetiskt utgå från att vi vill ha ett befolkat Bohuslän, med riktiga människor som bor där, året runt, med utkomst och arbeten och med en rimlig levnadsstandard? Det vill vi kanske - vad kan vara fel med det? "Felet" är ju att då behövs arbeten, industrier (verksamheter), skolor, vägar, sophämtning, energi etc etc. Att "det räcker nu" kan ju då bli svårt att få gehör för av de som lever i bygden.

1) Det största hotet/hindret mot "ett befolkat Bohuslän" ("levande skärgård" är den klyscha som brukar användas för Stockholms skärgård) är fastlänningarnas (inklusive norrmännens) köp av bostäder för fritidshusbruk. För det första konkurrerar de ut dem som skulle vilja bo (kvar) permanent. För det andra bor de i sina (fritids)hus under så kort tid att deras boende inte är tillräckligt som bas för permanenta verksamheter (skolor, affärer etc).

2) Att folk vill bo permanent i skärgården behöver inte nödvändigtvis stå i motsatsställning till ett mycket stort mått av hänstygande gentemot miljö och natur. Vissa verksamheter är naturliga inslag i skärgården (fiske, fiskodlingar om de inte är miljöfarliga, småskaligt hantverk, distansarbete inom kunskapsintensiva branscher etc), men det betyder inte att all ekonomisk verksamhet i skärgården går att rättfärdiga. Och varför måste varje ö ha fast förbindelse med fastlandet? Om individen anser sig behöva allt sådant som finns på fastlandet är det naturligt att individen istället flyttar till just fastlandet.

[Maxi33]

Ser fram emot det material du tar fram Tomas E, hoppas det är någorlunda neutralt i sig självt.
Sedan får vi se hur vi tolkar det, alla vi med våra olika synvinklar och förhoppningar och farhågor om hur vi skall kunna leva vidare i Bohuslän.

MVH
Håkan

[Anders S]

1) Det största hotet/hindret mot "ett befolkat Bohuslän" ("levande skärgård" är den klyscha som brukar användas för Stockholms skärgård) är fastlänningarnas (inklusive norrmännens) köp av bostäder för fritidshusbruk. För det första konkurrerar de ut dem som skulle vilja bo (kvar) permanent. För det andra bor de i sina (fritids)hus under så kort tid att deras boende inte är tillräckligt som bas för permanenta verksamheter (skolor, affärer etc).

2) Att folk vill bo permanent i skärgården behöver inte nödvändigtvis stå i motsatsställning till ett mycket stort mått av hänstygande gentemot miljö och natur. Vissa verksamheter är naturliga inslag i skärgården (fiske, fiskodlingar om de inte är miljöfarliga, småskaligt hantverk, distansarbete inom kunskapsintensiva branscher etc), men det betyder inte att all ekonomisk verksamhet i skärgården går att rättfärdiga. Och varför måste varje ö ha fast förbindelse med fastlandet? Om individen anser sig behöva allt sådant som finns på fastlandet är det naturligt att individen istället flyttar till just fastlandet.

1. Jag är inte heller riktigt förtjust i att Oslobor och Göteborgare (låt oss vädra fördomarna, för all del) tar över från de bofasta. Å andra sidan, det kan nog vara frestande att sälja ett äldre, kanske dragigt och dåligt isolerat hus för en fantasisumma, för att sedan bygga nytt, ordentligt och lättskött en bit inåt land. "Sommargästproblemet" i övrigt får man hantera, åtminstone brukar handlarna tycka att prisokänsliga sommargäster är bra kunder. Kommunen, som får ställa av fyra dyra sopbilar i mitten av augusti tycker sannolikt inte det.

2. Nu är ju det här frågor som har betydligt sämre svar i Stockholms skärgård än i Bohuslän. Det finns redan nu en god infrastruktur och fina landtransportmöjligheter - få "infödingar" behöver avstå bil, till exempel.
Glöm heller inte varvsindustri (hint, var kommer alla fina båtar från?) och fiskeindustri (det finns litet kvar fortfarande). Det kan ju till exempel vara bra att komma ihåg att några av centralorterna och därmed handels- och industrikoncentrationerna ligger "mitt i smeten" - Stenungsund (hu, Brendan - vi vet vad du tycker), Uddevalla, Lysekil, Kungshamn, Strömstad... Steget mellan en fullt normal sketen tätort och strandskyddsvärdig natur är mycket mer abrupt, kan man påstå.

Problemet ÄR ju att frågan är viktig för vi som vill vistas i ett orört landskap och en jungfrulig miljö (såvitt det nu låter sig göras) ett par månader om året, i bästa fall. På andra sidan finns de som bor och verkar där resten av året - och det måste ju fungera för dem också.