Fjolen stagar upp masttoppen i både sidled och längsled. Masttoppen vill gärna vika sig något på 7/8-dels riggar. En annan sak är att böjen vill man väl inte ha längst uppe i masttoppen utan där större delen av buken finns (något i mitten) mastkrummet flyttas väl med fjolen under dess nedre infästning och toppen förblir rakt. Det lönar sig kanske att titta närmare på M30:orna och skärgårdskryssare som jag vill minnas ha både fjol och bakstag.
Jag ser inte att fjol kan ersätta bakstag. Det kan dock kanske göras med bakåtsvepta spridare om resten av båten tål det.[/quote]
Enig! Fiol kann inte ersätte backstag. Dom har inte samma funktion. Fiol kontrollerer masttoppen och backstag kontrollerar fockstagspänning och mitten av masten.
Fiol behåller masten på plats utan backstag ?
Re: Det är väl inte så ovanligt?
Steen
Danmark
Danmark
Re: Det är väl inte så ovanligt?
... jag trodde att mitten av masten kontrolleras med checkstays???[/quote]Steen skrev:Enig! Fiol kann inte ersätte backstag. Dom har inte samma funktion. Fiol kontrollerer masttoppen och backstag kontrollerar fockstagspänning och mitten av masten.
Jag tycker det är en sanning med modifikation. På min föra båt en Elvström 1/4-ton (masthead) fanns det checkstays. och jag kan inte påstå att den båten var stor.Steen skrev:checkstay finns kunn på stora båter til finjustering av mastkrumning. På mindre båter som t ex X-79 och x-99 användar man löbende undervant/stag till att kontrollera masten sidevärts på masten förste halvdel.
Jag trodde att denna finjustering av mastkrum var samma som kontroll av mitten av masten. Är det nådon skillnad???
Checkstag på en Elvström 1/4 tonMiniMe skrev: Jag tycker det är en sanning med modifikation. På min föra båt en Elvström 1/4-ton (masthead) fanns det checkstays. och jag kan inte påstå att den båten var stor.
Jag trodde att denna finjustering av mastkrum var samma som kontroll av mitten av masten. Är det nådon skillnad???
Måste väre et experiment 
Checkstag är koblet direkt på backstag och blir en funktion av dette. Ofte blir dom löbende vant som finns på t ex X-79 forvekslet med checkstag, men dom har inte samma funktion.
Steen
Danmark
Danmark
Vad är skillnaden i funktionen? Kollade en gång till med några bilder av 1/4-tonnaren. Den ha 2 undervant och ett stag som går från ca. halva masthöjden till bakre kanten av rufftaket (om man kan kalla det på en flashdäckad båt)Steen skrev:Checkstag på en Elvström 1/4 tonMiniMe skrev: Jag tycker det är en sanning med modifikation. På min föra båt en Elvström 1/4-ton (masthead) fanns det checkstays. och jag kan inte påstå att den båten var stor.
Jag trodde att denna finjustering av mastkrum var samma som kontroll av mitten av masten. Är det nådon skillnad???
Checkstag är koblet direkt på backstag och blir en funktion av dette. Ofte blir dom löbende vant som finns på t ex X-79 forvekslet med checkstag, men dom har inte samma funktion.
Backstag och checkstag = langsledMiniMe skrev:[
Vad är skillnaden i funktionen? Kollade en gång till med några bilder av 1/4-tonnaren. Den ha 2 undervant och ett stag som går från ca. halva masthöjden till bakre kanten av rufftaket (om man kan kalla det på en flashdäckad båt)
Löbende undervant = sidled och användes typisk på båter med "soft" mastprofil.
Backstagsspänningen har ochså betydning av den form som är i genoa. Jo hårdera backstag sättes, desto flatere blir genoan i inngang och båten skall styres mere präcist.
Masttprofilet kan dock flexa ved hårt satte backstag. Dom löbende undervant skall sättes hårt for holde den "softa" masten i ro.
När masttprofilen flexar mycket, bryder formen i storan sammen och der kommer kraftige folder från skötebarm opp mod mitten af masten. När det sker mister båten sin højd.
Steen
Danmark
Danmark
Tack för informationen. Backstag var inga problem. Jag tror nog att de flesta vet var de finns och vilken huvuduppgift de ha. Intressant är vad som händer när de är hård ansatta med masten.Steen skrev:Backstag och checkstag = langsledMiniMe skrev:[
Vad är skillnaden i funktionen? Kollade en gång till med några bilder av 1/4-tonnaren. Den ha 2 undervant och ett stag som går från ca. halva masthöjden till bakre kanten av rufftaket (om man kan kalla det på en flashdäckad båt)
Löbende undervant = sidled och användes typisk på båter med "soft" mastprofil.
Backstagsspänningen har ochså betydning av den form som är i genoa. Jo hårdera backstag sättes, desto flatere blir genoan i inngang och båten skall styres mere präcist.
Masttprofilet kan dock flexa ved hårt satte backstag. Dom löbende undervant skall sättes hårt for holde den "softa" masten i ro.
När masttprofilen flexar mycket, bryder formen i storan sammen och der kommer kraftige folder från skötebarm opp mod mitten af masten. När det sker mister båten sin højd.
Enligt din definition hade 1/4-tonnaren checkstag. De var fästa i mitten av masten och precis bredvid nergången (så lång mittskepps som möjligt). Funderade själv över funktionen men Paul visste vanligtvis vad han gjorde. Fick höra att han själv seglade båttypen i Le Havre. (rätt eller fel???)
-
Håkan
Re: Fiol behåller masten på plats utan backstag ?
[quote="Ravage"]Alla,
Har en udda fråga.
Har en genomgående kraftig mast på min Ravage med dubbla spridare som bara är någon grad svepta bakåt. I original utförande finns ingen fiol på masten men förrförra ägaren monterade dit en sådan för att få bättre kontroll på kaltoppen i hårdvind...
Svar: Har själv en Diva 399 med svepta spridare och backstag. Har förvisso funderat på fiol men inte för att ersätta backstagen utan för att hindra toppen att falla mot lä.
Ang backstag har vi fäst dem i två punkter med block och talja i relingslisten så att storen inte hindras vid familjesegling. Skall vi sedan kappsegla kopplar vi backstagen som vanligt.
Folk lite väl rädda för backstag, har kappseglat VM med X-99 där storskotaren (=ägaren) tog storen + backstag i kuling.
Han släppte lovarts backstag, slängde över storen och tog sedan hem i nya lovart efter gippen.
Behåll backstagen men fundera på hur ni kan underlätta vid famljesegling.
Lycka till / H
Har en udda fråga.
Har en genomgående kraftig mast på min Ravage med dubbla spridare som bara är någon grad svepta bakåt. I original utförande finns ingen fiol på masten men förrförra ägaren monterade dit en sådan för att få bättre kontroll på kaltoppen i hårdvind...
Svar: Har själv en Diva 399 med svepta spridare och backstag. Har förvisso funderat på fiol men inte för att ersätta backstagen utan för att hindra toppen att falla mot lä.
Ang backstag har vi fäst dem i två punkter med block och talja i relingslisten så att storen inte hindras vid familjesegling. Skall vi sedan kappsegla kopplar vi backstagen som vanligt.
Folk lite väl rädda för backstag, har kappseglat VM med X-99 där storskotaren (=ägaren) tog storen + backstag i kuling.
Han släppte lovarts backstag, slängde över storen och tog sedan hem i nya lovart efter gippen.
Behåll backstagen men fundera på hur ni kan underlätta vid famljesegling.
Lycka till / H
Jag undra bara om relingslistan håller för belastningarna. Jag tror nog inte att de är utlagda för det. Jag kollade på min lilla båt och då sitter beslaget fast med flera bultar. samtidigt finns det en förstärkning på insidan över hela längden. Belastning blir på så sätt fördelad på alla bultar. Vid infästing på relingslistan kommer det visserligen finnas fler bult men belastningen kommer vara störst på de bultar som sitter närmast.Ravage skrev:Håkan,
Tack för tipset med att sätta backstagen i två punkter i relingslisten, det borde fungera bra på Ravagen.
/Dan
Men kanske har Revagen en något överdimensionerad mast... Jag skulle inte våga samma sak med min spagetti-mast (endast 290mm i omkrets).
-
Håkan
Vi har inte sett någon deformering ännu.
Vi har satt fästpunkterna med ca 1m mellanrum och har då många bultar emellan.
Jmf gärna med att sätta en barberhaul eller sugga till spinnaker och fundera på belastning i en enda pkt.
Dessa backstag sträcker vi ej hårt utan endast lätt för att stötta i gipp, vi bär bara fock i detta läge. Skall vi segla genua, gennaker eller spinnaker flyttar vi bak stagen.
Blåser 10m/s tar vi två rev, flyttar bak backstagen och tar hem bägge
Givetvis skiljer sig båtar men jag är övertygad att vår mast står utan backstag och detta är bara de extra säkerhetsåtgärd...
Vi har satt fästpunkterna med ca 1m mellanrum och har då många bultar emellan.
Jmf gärna med att sätta en barberhaul eller sugga till spinnaker och fundera på belastning i en enda pkt.
Dessa backstag sträcker vi ej hårt utan endast lätt för att stötta i gipp, vi bär bara fock i detta läge. Skall vi segla genua, gennaker eller spinnaker flyttar vi bak stagen.
Blåser 10m/s tar vi två rev, flyttar bak backstagen och tar hem bägge
Givetvis skiljer sig båtar men jag är övertygad att vår mast står utan backstag och detta är bara de extra säkerhetsåtgärd...
-
Gunnar S
Kommentar
Jag eftermonterade backstag på min mastheadriggade båt för att kompensera för ett löstagbart inre förstag som i sin tur används för en hårdvindsfock. Hela arrangemanget gjordes i samråd med Benn´s och de avrådde från att använda relingslisten i aluminium som fästpunkt - trots att jag var inne på din linje, att fördela kraften men med ett specialtillverkat 'röstjärn' som bultas i listen.Håkan skrev:Vi har inte sett någon deformering ännu.
Vi har satt fästpunkterna med ca 1m mellanrum och har då många bultar emellan.
Men krafterna kanske blir större än på din båt, Eilean är ju ganska stor och tung.