Alla,
Har en udda fråga.
Har en genomgående kraftig mast på min Ravage med dubbla spridare som bara är någon grad svepta bakåt. I original utförande finns ingen fiol på masten men förrförra ägaren monterade dit en sådan för att få bättre kontroll på kaltoppen i hårdvind.
Kontaktade Niels Jeppesen och frågade hur pass bra masten på Ravagen står kvar om man skulle skippa eller missa backstagen i ett slag eller under en gipp i hårdvind. Niels svar var att masten är designad för att användas med backstag och därför inte bör användas utan.
Jag nämnde inte att jag har en kraftig fiol som ju har ett stag framtill som borde styva upp kontruktionen och göra den mer lik en masthead kontruktion eftersom man med akterstaget kan få ganska bra fjong i förstaget via fiolens främre stag ( två på sidan och ett fram ).
Bör inte denna konstruktion göra att masten klarar sig bättre utan backstag än original utförandet som är utan fiol ? Hur gör ni som har backstag och seglar ensamma eller med familjen ( värre än ensam i mitt fall ) ?
Tacksam för svar ! /Dan
Fiol behåller masten på plats utan backstag ?
Hej Dan
Fiolstaget styvar upp masten åt andra hållet och bör därför inte hjälpa dig i det här fallet.
Kan du inte tänka dig en mer crusingbetonat backstagsarrangemang så länge dina gastar är små.
Det jag tänker på är två brytblock, en i vardera nedre backstagsfästet så att du förbinder backstagen med varandra och därimellan sätts en spak linande dem som fanns på riktiga barduner förr. så när du slår eller gippar så slår du bara över \"spaken\". Vid hårdare vind får du reva lite tidigare.
Det blir i alla fall lite enklare så.
Fiolstaget styvar upp masten åt andra hållet och bör därför inte hjälpa dig i det här fallet.
Kan du inte tänka dig en mer crusingbetonat backstagsarrangemang så länge dina gastar är små.
Det jag tänker på är två brytblock, en i vardera nedre backstagsfästet så att du förbinder backstagen med varandra och därimellan sätts en spak linande dem som fanns på riktiga barduner förr. så när du slår eller gippar så slår du bara över \"spaken\". Vid hårdare vind får du reva lite tidigare.
Det blir i alla fall lite enklare så.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Calle,Calle C skrev:Hej Dan
Fiolstaget styvar upp masten åt andra hållet och bör därför inte hjälpa dig i det här fallet.
Kan du inte tänka dig en mer crusingbetonat backstagsarrangemang så länge dina gastar är små.
Det jag tänker på är två brytblock, en i vardera nedre backstagsfästet så att du förbinder backstagen med varandra och därimellan sätts en spak linande dem som fanns på riktiga barduner förr. så när du slår eller gippar så slår du bara över "spaken". Vid hårdare vind får du reva lite tidigare.
Det blir i alla fall lite enklare så.
Min tanke var att fiolen styvar upp masten framåt så att mitt akterstag fungerar mer som ett akterstag på en masthead båt. Svårt att förklara utan bilder.
Jag har aldrig sett det systemet tidigare, skall fundera ett tag på hur du menar så jag är 100 % med på vad du menar.
/Dan
Dan,
Jag har ochså backstag på min båt och seglar ofte kunn med frugan. Kunsten är att stramme hem akterstag när du gippar och derefter tar du backstag i god ro och lösnar akterstag igjen. Backstagen skall inte stötte masten när du gippar men kunn när du tar slag. Fiolen skal du bare väre nöjd med att den är monterat. Jag tyckar att flera partiallriggade båter skulle ha backstag. man får f-n så mycket mere kontroll på sin mast med backstag och det är inte något problem at håndtera.
Jag har ochså backstag på min båt och seglar ofte kunn med frugan. Kunsten är att stramme hem akterstag när du gippar och derefter tar du backstag i god ro och lösnar akterstag igjen. Backstagen skall inte stötte masten när du gippar men kunn när du tar slag. Fiolen skal du bare väre nöjd med att den är monterat. Jag tyckar att flera partiallriggade båter skulle ha backstag. man får f-n så mycket mere kontroll på sin mast med backstag och det är inte något problem at håndtera.
Steen
Danmark
Danmark
Steen bukar ha koll på läget men här tycker jag hans metod verkar rent farlig på en större båt. Om man tar hem på akterstaget för hårt och sedan gippar utan backstag så är det ett säkert sätt att dra av kaltoppen. Jag har sett folk göra det så vet att man måste släppa på häckstaget vid en gipp. På mindre båtar och med mer konservativt dimensionerade master så klarar masten en slarvig backstaghantering (X-99 tål tex. nästan vad soom helst) men kommer man upp på 40-fot plus med racing-mast finns det 3 saker som håller kvar masten i båten; det ena backstaget, storskotet eller det andra backstaget så proceduren är: klart för gipp....storskot in...släpp backstag, gipp, dra backstag, släpp storskot... det här måste gå fort om man inte skall vurpa när det blåser...kolla Paul Cayards piruetter i hamnracet i kapstaden så ser man hur det går om man inte är snabb nog.
För att återvända till orginalfrågan så minskar en fiol risken att akterstaget drar av kaltoppen men jag tycker ändå inte man skall tajta akterstaget inför gippen, det är inte dimensionerat för att ta lasterna i frisk vind och man löper risken att dra av kaltoppen. Det är bättre att låta masten gå fram (böja) en bit och utan spinnaker så tror jag inte den går av ens vid slarvig hantering. Mad spinnaker får man nog börja bli försiktig över 10 m/s men jag tror riggen tål mer du Dan
.
För att återvända till orginalfrågan så minskar en fiol risken att akterstaget drar av kaltoppen men jag tycker ändå inte man skall tajta akterstaget inför gippen, det är inte dimensionerat för att ta lasterna i frisk vind och man löper risken att dra av kaltoppen. Det är bättre att låta masten gå fram (böja) en bit och utan spinnaker så tror jag inte den går av ens vid slarvig hantering. Mad spinnaker får man nog börja bli försiktig över 10 m/s men jag tror riggen tål mer du Dan
.Re: Fiol behåller masten på plats utan backstag ?
Reva ordentligt så slipper du tänka på backstagen.Ravage skrev: Bör inte denna konstruktion göra att masten klarar sig bättre utan backstag än original utförandet som är utan fiol ? Hur gör ni som har backstag och seglar ensamma eller med familjen ( värre än ensam i mitt fall ) ?
Båten går väl ganska bra ändå.
Håller med PelleP. När det gäller just X-99an så har den ju 5 graders svepning av spridarna för att man skall kunna slå utan backstagen ansatta.
Man kan ju också titta på dimensionen på akterstaget, som i regel är 4 mm d.v.s. den klenaste vajer du kan hitta. Den är endast dimensionerad till att trimma storen. När det gäller att hålla masten uppe så är det backstagen som gäller.
Själv har vi gjort följande när vi skall gippa x-99an själv.
1. Ta hem på storen en del.
2. Sätt an backstaget i lä, det skär in lite i seglet. Och om man tycker den skär in för mycket så ta hem mer på storen samt kicka.
3. Släpp lovarts backstag.
4. Gippa.
När det gäller Ravage så är spridarna inte alls svepta eller? Och då skulle jag nog inte vilja ha vinden akter ifrån och hela trycket från seglen på akterstaget!
Du kan ju alltid prova och sätta en vajerspänningsmätare på akterstaget och kolla vad den visar när du med hjälp av akterstaget har böjt masten så mycket du vågar. Jag skulle gissa på att den inte visar särskilt många 100 kilo, vilket jag skulle vilja att den tål för att klara av gippen. Framför allt om man får lite av en släng gipp så blir det ganska stora krafter.
Man kan ju också titta på dimensionen på akterstaget, som i regel är 4 mm d.v.s. den klenaste vajer du kan hitta. Den är endast dimensionerad till att trimma storen. När det gäller att hålla masten uppe så är det backstagen som gäller.
Själv har vi gjort följande när vi skall gippa x-99an själv.
1. Ta hem på storen en del.
2. Sätt an backstaget i lä, det skär in lite i seglet. Och om man tycker den skär in för mycket så ta hem mer på storen samt kicka.
3. Släpp lovarts backstag.
4. Gippa.
När det gäller Ravage så är spridarna inte alls svepta eller? Och då skulle jag nog inte vilja ha vinden akter ifrån och hela trycket från seglen på akterstaget!
Du kan ju alltid prova och sätta en vajerspänningsmätare på akterstaget och kolla vad den visar när du med hjälp av akterstaget har böjt masten så mycket du vågar. Jag skulle gissa på att den inte visar särskilt många 100 kilo, vilket jag skulle vilja att den tål för att klara av gippen. Framför allt om man får lite av en släng gipp så blir det ganska stora krafter.
Ravage, i så fall skulle jag inte sätta an akterstaget, utan lita på att svepningen av spridarna är tillräcklig. Med hårt ansatt akterstag så skulle jag tro att risken att knäcka toppen på masten är större än att hela masten faller framåt.
Tankvärt är också att med den mesta av kraften på akterstaget så kommer den del av din mast som utsätts för störst böjande moment att vara där förstaget är fäst. D.v.s. störst belastning på den svagaste punkten!
Antar att ditt mål med detta är att kunna semestersegla med familjen! I så fall hade jag nog revat så mycket att jag kom under backstagen med storen, eller åtminstone så mycket att de inte stör seglet för mycket. Då får du ett spänt förstag samtidigt som du inte behöver oroa dig. På semestern så är det normalt så att man går på en bog större delen av dagen och då får man leva med att seglet inte är perfekt på den andra bogen.
Tankvärt är också att med den mesta av kraften på akterstaget så kommer den del av din mast som utsätts för störst böjande moment att vara där förstaget är fäst. D.v.s. störst belastning på den svagaste punkten!
Antar att ditt mål med detta är att kunna semestersegla med familjen! I så fall hade jag nog revat så mycket att jag kom under backstagen med storen, eller åtminstone så mycket att de inte stör seglet för mycket. Då får du ett spänt förstag samtidigt som du inte behöver oroa dig. På semestern så är det normalt så att man går på en bog större delen av dagen och då får man leva med att seglet inte är perfekt på den andra bogen.
Tack för alla bra svar ! Fast ni inte är totalt ense så har man fått lite mer att fundera på. Niels Jeppesen borde kunna svara på om masten är gjord för att tåla gippar och slag men hans svar var förmodligen lite taktiskt konservativt, jag hade nog svarat likadant för att slippa problem efteråt.
Det som talar för att masten står kvar med backstagen lösa är att det är en kraftig mastprofil som är genomgående samtidigt som svepningen enligt uppgift är ca 6-7 grader ( mer än x99:an ) samtidigt som toppvant, mellanvant och undervant sitter i en punkt väl akterom mastfoten. Om man även läger till det faktum att masten är hyffsat rejkad och har en förkrumm \"skapad\" av roddrigg ( inte mycket töjning som kan skapa en inverterad krum vid tilfällig belasting ) borde masten klara ganska tuff belastning, eller vad ?
Problemet är att det är så föbaskat dyrt att göra en seriös test
Sedan måste jag ju erkänna en sak till. Det går att bottenreva när man seglar med familjen och slippa hela problemet. Men...det är inte lika lätt då man kappseglar men en oerfaren besättning och behöver den extra ytan på storen. Det brukar gå ganska vilt till i starten om man vill vara med och tampas om tätplaceringarna och jag minns (med fasa) en start i sommras då det blev en del täta gippar och slag i startsekvensen. Det blåste ca 10 m/s i starten och jag hade en bestättning som inte var mogen för dessa vindar. Efter ett par overides på backstagswinscharna bad jag backstagskillen att gå ner i båten och glömma backstagen. Vi körde sedan gippar med spinnaker utan backstag men tro mig att visa kortet kändes varmt i fickan
Anar att lösningen på det hela är att bottenreva med familjen och träna slag och gippar med kappseglingsbesättningen. Träffade en X99:a ägare i hamnen som sa att han fullständigt skiter i backstagen då de gippar i hårdvind. Eller för att ta det ordagrant:
\"det finns inte en besättning i Helsingborg som hinner sköta backstagen i en snabb gipp i hårdvind, pipan håller !\" Samma kille gick dock på alla grund och alla bojar som finns på sjökortet så man kände sig inte riktigt säker på att det var 100 % sanningsenligt. Tydligen hade han rätt, iallafall gällande x99:an.
Tack igen /Dan
Det som talar för att masten står kvar med backstagen lösa är att det är en kraftig mastprofil som är genomgående samtidigt som svepningen enligt uppgift är ca 6-7 grader ( mer än x99:an ) samtidigt som toppvant, mellanvant och undervant sitter i en punkt väl akterom mastfoten. Om man även läger till det faktum att masten är hyffsat rejkad och har en förkrumm \"skapad\" av roddrigg ( inte mycket töjning som kan skapa en inverterad krum vid tilfällig belasting ) borde masten klara ganska tuff belastning, eller vad ?
Problemet är att det är så föbaskat dyrt att göra en seriös test
Sedan måste jag ju erkänna en sak till. Det går att bottenreva när man seglar med familjen och slippa hela problemet. Men...det är inte lika lätt då man kappseglar men en oerfaren besättning och behöver den extra ytan på storen. Det brukar gå ganska vilt till i starten om man vill vara med och tampas om tätplaceringarna och jag minns (med fasa) en start i sommras då det blev en del täta gippar och slag i startsekvensen. Det blåste ca 10 m/s i starten och jag hade en bestättning som inte var mogen för dessa vindar. Efter ett par overides på backstagswinscharna bad jag backstagskillen att gå ner i båten och glömma backstagen. Vi körde sedan gippar med spinnaker utan backstag men tro mig att visa kortet kändes varmt i fickan
Anar att lösningen på det hela är att bottenreva med familjen och träna slag och gippar med kappseglingsbesättningen. Träffade en X99:a ägare i hamnen som sa att han fullständigt skiter i backstagen då de gippar i hårdvind. Eller för att ta det ordagrant:
\"det finns inte en besättning i Helsingborg som hinner sköta backstagen i en snabb gipp i hårdvind, pipan håller !\" Samma kille gick dock på alla grund och alla bojar som finns på sjökortet så man kände sig inte riktigt säker på att det var 100 % sanningsenligt. Tydligen hade han rätt, iallafall gällande x99:an.
Tack igen /Dan
När f-n går starten ?
Dan
Min mast är genomgående också, väger en bit över 300kg.
Men att den är genomgående hjälper bara någon meter över däck.
Undanvindar som du är ängslig för är inte så farligt, lite Einstein här.
Relativitetsteorin, och det stämmer bra.
Det ytterst ovanligt med knäckta master pga backstagen, de flesta båtar går att segla upp till 10-12m/s utan backstag.
Jag ser det mer som en trimmöjlighet än som stagning.
Att fråga en båtkonstruktör om hur masten fungerar är totalt meningslöst, båt konstruktörer är inga supermänniskor, fråga riggtillverkare, dom vet..
Min mast är genomgående också, väger en bit över 300kg.
Men att den är genomgående hjälper bara någon meter över däck.
Undanvindar som du är ängslig för är inte så farligt, lite Einstein här.
Relativitetsteorin, och det stämmer bra.
Det ytterst ovanligt med knäckta master pga backstagen, de flesta båtar går att segla upp till 10-12m/s utan backstag.
Jag ser det mer som en trimmöjlighet än som stagning.
Att fråga en båtkonstruktör om hur masten fungerar är totalt meningslöst, båt konstruktörer är inga supermänniskor, fråga riggtillverkare, dom vet..
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Det är väl inte så ovanligt?
Att man på raceigare båtar har både fioler och backstag? Iaf har flera americas cup båtar haft det:) Men om ja inte missminner mig helt så brukar det var i kombination med raka spridare. Då fyller ju onekligen backstagen en mycket viktig stagande effekt, och fiolen ger nog både lite extra säkerhet i manövrar, men borde ju även ge mer trimbarhet av storen. när man drar masttoppen bakåt så borde ju fiolens vant hjälpa till att dra mastens nedre del framåt, platta ut storen mer. beroende på hur och var de är infästa såklart.
Men väger masten till en Ravage verkligen så mycket som 300 kilo, tycekr jag låtar väldigt mycket. Den masten vi skall köpa till Wasan(en rigg till en Performance 35a) väger enligt Seldén bara 5.34kg per meter, och röret är runt 14meter, vilket 70-80 kilo, och det är ju knappast 20 kilo beslag på den... Det är en mast med profilen 211,110mm, står på däck. Så ka tycker att 300 kilo låter i överkant på Ravagen, men det kanske har hänt såpass mycket de senaste åren?
//Robin
Men väger masten till en Ravage verkligen så mycket som 300 kilo, tycekr jag låtar väldigt mycket. Den masten vi skall köpa till Wasan(en rigg till en Performance 35a) väger enligt Seldén bara 5.34kg per meter, och röret är runt 14meter, vilket 70-80 kilo, och det är ju knappast 20 kilo beslag på den... Det är en mast med profilen 211,110mm, står på däck. Så ka tycker att 300 kilo låter i överkant på Ravagen, men det kanske har hänt såpass mycket de senaste åren?
//Robin
Re: Det är väl inte så ovanligt?
Robin,Robin skrev:Att man på raceigare båtar har både fioler och backstag? Iaf har flera americas cup båtar haft det:) Men om ja inte missminner mig helt så brukar det var i kombination med raka spridare. Då fyller ju onekligen backstagen en mycket viktig stagande effekt, och fiolen ger nog både lite extra säkerhet i manövrar, men borde ju även ge mer trimbarhet av storen. när man drar masttoppen bakåt så borde ju fiolens vant hjälpa till att dra mastens nedre del framåt, platta ut storen mer. beroende på hur och var de är infästa såklart.
Men väger masten till en Ravage verkligen så mycket som 300 kilo, tycekr jag låtar väldigt mycket. Den masten vi skall köpa till Wasan(en rigg till en Performance 35a) väger enligt Seldén bara 5.34kg per meter, och röret är runt 14meter, vilket 70-80 kilo, och det är ju knappast 20 kilo beslag på den... Det är en mast med profilen 211,110mm, står på däck. Så ka tycker att 300 kilo låter i överkant på Ravagen, men det kanske har hänt såpass mycket de senaste åren?
//Robin
Det var Calles mast som vägde 300 kg, min mast på Ravagen gissade jag till ca 150-200 kg. /Dan
Re: Det är väl inte så ovanligt?
Fjolen stagar upp masttoppen i både sidled och längsled. Masttoppen vill gärna vika sig något på 7/8-dels riggar. En annan sak är att böjen vill man väl inte ha längst uppe i masttoppen utan där större delen av buken finns (något i mitten) mastkrummet flyttas väl med fjolen under dess nedre infästning och toppen förblir rakt. Det lönar sig kanske att titta närmare på M30:orna och skärgårdskryssare som jag vill minnas ha både fjol och bakstag.Robin skrev:Att man på raceigare båtar har både fioler och backstag? Iaf har flera americas cup båtar haft det:) Men om ja inte missminner mig helt så brukar det var i kombination med raka spridare. Då fyller ju onekligen backstagen en mycket viktig stagande effekt, och fiolen ger nog både lite extra säkerhet i manövrar, men borde ju även ge mer trimbarhet av storen. när man drar masttoppen bakåt så borde ju fiolens vant hjälpa till att dra mastens nedre del framåt, platta ut storen mer. beroende på hur och var de är infästa såklart.
//Robin
Jag ser inte att fjol kan ersätta bakstag. Det kan dock kanske göras med bakåtsvepta spridare om resten av båten tål det.