Fordeler med ketchrigg?

[PC]

Jeg sitter og leser et fenomenalt artig boksett om RS1 "Colin Archer" i to bind (et om båtens historie og et som er mer en håndbok i seiling med gaffelrigg):
http://www.flyt.no/index.php?page=shop. ... &Itemid=29

Et sted sies det at man gjerne seiler kryss med mesanseilet litt slakt trimmet, og at båten dermed nesten kan styre seg selv (loffer den, mister mesanen kraft og forseilene driver båten ned igjen - mens hvis båten faller av, fylles mesanen mer og båtten loffer litt). Er dette relevant for en mer moderne type ketch også? - Eller kan det være andre fordeler (annet enn det vi vet om mindre seilflater som er lettere å håndtere)? Det nevnes bl.a. hvordan mesanen brukes for manøvrering under seil i havn f.eks., men dette er ikke like relevant siden vi alle har motor.

[Anders S]

Det finns en fördel med ketchrigg som inte diskuteras så ofta, och det är att den är "snäll" att styra.

Man talar ibland om lågaspekt- respektive högaspektriggar och då brukar man påstå att en högaspektrigg är effektivast vad gäller dragkraftsutbyte, men kritisk vad gäller anfallsvinkel mot vinden. Vanligen blir lågaspektriggen är mindre känslig för anfallsvinkeln, och drar över ett större område. En ketchrigg blir "utdragen" jämfört med motsvarande enmastare och är mycket mer lättstyrd. Det här är bra i sjögång och vågor, i synnerhet om man inte har en VM-rorsman vid rodret. Vinden "smetar fast" litet bättre, helt enkelt. Samma effekt kan man få med en långkölad båt -den går inte högst eller snabbast,menden är lättare att styra i sjön och tappar inte greppet lika totalt och snabbt som en extrem fena gör.

Annars är jag av åsikten (tidigare ketch i 18 år, numera inte) att det är en stor poäng att man kan segla bekvämt med mesan och fock, när andra revar storen.

[PC]

Ja, det lyder riktig. Men er du kjent med teknikken jeg beskriver om å seile med lett innslag i mesanen (eller er det irrelevant)?

[Anders S]

Det normala är att seglen skallskotas en smula hårdare, från störst vinkel till minst: fock-stor-mesan. Det här har att göra med att vinden länkas av efterhand, och på kryss är det så snävt att mesanen sällan driver.På riktigt bra kryssbåtar kan man ta ner mesanen på bidevind, skrovet går, sas, högre än riggen...

Däremot kan man styra med mesanen när man lämnar bidevind och faller av en smula. Då fungerar mesanen som stabilisatorn på ett flygplan eller rodret gör under vattnet. Grovtrimma med rodret, så kan du styra med mesanen! Det fungerar! Det finns båtar, t ex min, som kan göra samma trick med genua och stor. Det går dock inte maximalt fort, man ger bort litet fart för att få det här att fungera. Mesanen driver inte fullt annat än då båten faller av sedan lovar den litet och förseglet tar över igen.

[Eilean]

Att "styra" med mesan fungerar på min båt också (Moody 42 ketch från -77): men precis som Anders S skriver, man seglar ju absolut inte optimalt. Och med fullattemesan, som jag har blir det svårt, att finjustera.

De största fördelarna är: (ingen rangordning)

Man slipper oftast reva
Båten går alltid att trimma till perfekt balans
Man kan sätta ett mesanastagsegel i stället för någon gennakervariant (förvånansvärt få ketchseglare har ens ett sådant - varför?)
Man har plats för radar, antenner och annat utan förfulande stolpar och bågar
Man kan "parkera" båten i vindögat med endast hårdskotad mesan satt. Perfekt när storseglet hissas, vid ankring eller om man vill ligga still för att förbereda anlöpning till hamn, dvs plocka med fendrar, linor etc.
Vackert.

Nackdelarna är naturligtvis många. Och vid båtar under 40-42 fot överväger de starkt.
Ineffektiv rigg vid plattläns (påståendet att mesanen inte gör nytta vid kryss stämmer inte. Då har man dåliga segel eller feltrim)
Dyrt
Mycket prylar
Omständig segelhantering (men robustare och pålitligare än rullstor)

[Anders S]

(påståendet att mesanen inte gör nytta vid kryss stämmer inte. Då har man dåliga segel eller feltrim)

Det beror på båttypen och vilken anfallsvinkel som är den optimala. En "normalbåt" har ungefär 30 graders skenbar vind (ca 45 grader "sann"), men det finns lättdrivna båtar med effektiva segel som kan gå närmare vinden än så. Varje segel länkar av vinden en smula bakom sig, vilket är förklaringen till att skotvinkeln för genuan är några grader öppnare än för storen, och sedan än snävare för en mesan, om man nu har en sådan. Man ser nästan aldrig prestandabåtar med ketchrigg, och det beror inte på mätreglerna, utan på att det normalt betalar sig bättre att bära all segelytan på en mast.

Litet bulligare "heffaklumpar" funerar det fint på. Min uppfattning är att den magiska gränsen går vid ungefär 30-33 grader skenbar vind. Kan man segla effektivt närmare vinden än så (skrov och segel avgör) blir det svårt för mesanen att hjälpa. Ett hårt skotat segel inducerar motstånd ihop med dragkraften, det är där problemet sitter. Det räcker att falla några grader, så drar mesanen finfint.

[Ridax]

Jag har alltid tyckt att ketch-rigg är så snyggt att se när man varit ute och seglat. Tänkte också att det skulle ge ett bättre segelregister att välja mellen vid olika väderlek. Så när jag tittade på "ny" båt, så fanns modellerna i både slup och ketch-variant, men det var så väldigt många som sa att ketch-riggning var gammalt, omodernt och trögt att segla med, så till slut blev det slup i alla fall.

[Eilean]

(påståendet att mesanen inte gör nytta vid kryss stämmer inte. Då har man dåliga segel eller feltrim)

Det beror på båttypen och vilken anfallsvinkel som är den optimala. En "normalbåt" har ungefär 30 graders skenbar vind (ca 45 grader "sann"), men det finns lättdrivna båtar med effektiva segel som kan gå närmare vinden än så. Varje segel länkar av vinden en smula bakom sig, vilket är förklaringen till att skotvinkeln för genuan är några grader öppnare än för storen, och sedan än snävare för en mesan, om man nu har en sådan. Man ser nästan aldrig prestandabåtar med ketchrigg, och det beror inte på mätreglerna, utan på att det normalt betalar sig bättre att bära all segelytan på en mast.

Litet bulligare "heffaklumpar" funerar det fint på. Min uppfattning är att den magiska gränsen går vid ungefär 30-33 grader skenbar vind. Kan man segla effektivt närmare vinden än så (skrov och segel avgör) blir det svårt för mesanen att hjälpa. Ett hårt skotat segel inducerar motstånd ihop med dragkraften, det är där problemet sitter. Det räcker att falla några grader, så drar mesanen finfint.

Visst är det väl så - i teorin.
Men hur många ketchriggade båtar har byggts som har en teoretisk chans att segla väl vid skenbara vinklar på närmare 30 grader eller så? The Card och Steinlager på sin tid kanske.
Nästan utan undantag (ja det finns några få..) har det ju varit långfärdsbetonade- eller volymbåtar eller rena motorseglare som riggats som ketcher. Och på dessa båtar blir det trimmet/seglets form som avgör.
Jag seglar optimalt med ca 35 grader och då fungerar mesanen fint, sedan jag bytte till en ny sådan, med fullattor som trimmats plant. Och jag ser skillnaden på loggen. Dessförinnan, med en gammal urseglad mesan gick det inte alls, då var Eilean en underriggad slup på kryss. Och jag tror att få ketcher ligger nämnvärt högre. Däremot är jag fördomsfull nog att tro att många som seglar ketch är typer som inte prioriterar segel särskilt högt. Och då uppstår ryktet att mesan är meningslös på kryss.

[Anders S]

Men hur många ketchriggade båtar har byggts som har en teoretisk chans att segla väl vid skenbara vinklar på närmare 30 grader eller så? The Card och Steinlager på sin tid kanske

Där var man också tydlig med att det handlade om en regelfördel (mesanstagseglet var "gratis").

Min kommentar är mest avsedd att förklara varför tvåmastade riggar på nyare, mindre båtar är helt "ute" även funktionellt. För litet "fetare" skepp har riggen fortfarande fördelar, man får ju till exempel en spalt till att utnyttja, som inte finns på en enmastad slup (men väl en kutter). Ketchen får man en tredje spalt också om man vill - mesanstagseglet.

Att mesanen fungerar finfint som segel bevisar man enkelt genom att ta ner storseglet. Då får mesanen fri vind, och drar alldeles utmärkt även på bidevind.