Inkoppling Nasa batterimonitor...

[Guitar Nilsson]

Ni som redan har den, hur har ni gjort med startmotorströmmen? Går den genom shunten pajar den väl?
Jag hade tänkt skippa separat startbatteri nu när jag har batterivakten.

[Eilean]

Ni som redan har den, hur har ni gjort med startmotorströmmen? Går den genom shunten pajar den väl?
Jag hade tänkt skippa separat startbatteri nu när jag har batterivakten.

Lägg startmotorminus direkt på batteriminus, all annan förbrukning via shunten. Men har du ingen separat startmogtorminus utan jordningen sker via motorblocket blir det knepigare.

[bosseh]

Om du har en tvåpolig generator kan du lägga generatorminus på förbrukar sidan och batteriminus till motorn.
Alternativet är ju separat startbatteri ....

[cruisaren]

Står det inte angivet vilken ström som Nasan klarar? Strömmen från startmotorn blir ju dess effekt/spänningen.
Jag har, precis som du, skippat startbatteriet och skyddar del av banken (4 av 5 batterier) med batterybrain. I mitt fall består shunten av en 35mm2 kabel med känt motstånd som Seawolfs amperemätare mäter spänningsfall över (och därmed ström genom), så där finns inga (i våra sammanhang) begränsningar på vilken ström som kan tillåtas passera.
//Niklas S

[Guitar Nilsson]

Står det inte angivet vilken ström som Nasan klarar? Strömmen från startmotorn blir ju dess effekt/spänningen.
Jag har, precis som du, skippat startbatteriet och skyddar del av banken (4 av 5 batterier) med batterybrain. I mitt fall består shunten av en 35mm2 kabel med känt motstånd som Seawolfs amperemätare mäter spänningsfall över (och därmed ström genom), så där finns inga (i våra sammanhang) begränsningar på vilken ström som kan tillåtas passera.
//Niklas S

Den klarar 100 ampere. Det går nog åt mer just när man trycker på startknappen.

[styrman]

Det måste väl vara samma problematik om man har bogpropeller och ankarspel?

Är det minus direkt till batteripol även där?

[cruisaren]

Sitter shunten mellan batteri och förbrukare (vilket den ju bör göra för att mäta vilken ström som töms ur batteriet och decka om det är en bortglömd lampa påslagen), så är det ett problem även med dessa. 100 Ampere är en reell begränsning, i synnerhet för bogropellrar (som i mitt fall är på 4 kW => 333 Ampere!).

Men man kan ju välja att ta ut strömmen till "högeffektsförbrukare" mellan batteri och mätshunt, så att strömmen till dessa inte passerar shunten. Man har då förvisso gjort våld på principen att mäta alla förbrukare med NASAN (eller vilket instrument man nu har), men å andra sidan så är ju energiförbrukningen från en bogpropeller/anakrspel försumbar (korta drifttider) och de används ju också bara då motorn är igång och genererar ström till batteriet. Det som är svårt att komma runt är just strömmen till startmotorn (man vill ju mäta strömmen åt "andra hållet" när generatorn laddar och den kommer ju normalt genom samma sladd). För t.ex MD2040 är startmotoreffekten 2 kW vilket ju ger 166 Ampere.
//Niklas S

[Guitar Nilsson]

Jag börjar inse att jag aldrig borde skickat några pengar till England ja, ja.

Vill samtidigt passa på att be om ursäkt för allt jag skriver överallt.

[bosseh]

Jag tillhör dem som vill ha ett separat startbatteri. På det lägger man gärna även bogpropeller och ankarspel.
Har man ett skiljerelä är det oftast kopplat så att startbatteriet får prioriterad laddning dvs man får max ström från generatorn till startbatteri.
Kommer man in med rejält tömda förbrukningsbatterier och ska köra tex bog på dessa så kan gå ner i spänning så mycket att tex elektroniken stängs ner. Startbatterier brukar ha betydligt större livslängd än förbruknigsbatterierna. Därför kan det vara ide att kanske dubblera startbatterierna för att få rejält med kraft till tex bogpropellern. Sätt en Batterybrain på startbatteriet så kan man använda det som förbrukar-reserv.

[peterh]

Att ha ett separat startbatteri är en enkel och billig lösning för att
höja säkerheten.
Vidare kan man använda ett "startbatteri"(hög ström men sämre tålighet
mot upprepade urladdningar, dvs den profil man behöver för start. Dvs
ett klassiskt startbatteri, t.ex. ett billigt "Volvobatteri"
Förbrukarbatterierna har en helt annan profil, här skall man urladda och ladda
många gånger, alltid med mindre ström och kunna tåla att vara delvis
urladdade under flera dagar. Här köper man fritidbatteri eller
annan typ som tål djupurladdning. Hit kopplar man även sin
fasta batteriladdare som via landström håller det laddat.

Det är förbrukarbatterierna som har nytta av en batterimonitor.

Startbatteriet kan vara inkopplat direkt på motorn, med t.ex. ett skiljerelä
som slår till när motorn går för att ladda även förbrukarbatterierne.

Om startbatteriet av någon anledning är urladdat kan man nödstarta
med en startkapel från förbrukarbatterierna, därmed den högre säkerheten.
Om förbrukarbatterierna blir tömda kommer man alltid igång , och man
har en reserv som kan användas för t.ex. VHF vid nödläge.

2 batteribankar är alltid bättre en en.

[Eilean]

Ju mer jag funderar på saken destå mer övertygad blir jag att BM-1 får tuppjuck om man lägger förbrukare som exempelvis startmotor före shunten. Poängen med BM-1 är ju att i klartext berätta hur mycket kapacitet som finns kvar och det bygger ju på att man kalibrerar den för just sina batterier. Kalibreringen innebär ju bl.a ett moment där man skall låta en förbrukare stå på en tid så att BM-1 kan lära sig förhållandet ström/sjunkande spänning och utifrån det få fram batteriernas ladd- och urladdningskarakteristik.

Om man nu låter startmotor och ev. andra stora förbrukare ta "tjyvström" före shunten kommer BM-1 inte se den faktiskt förbrukade strömmen. Men den kommer att se att det plötsligt blir ett rejält spänningsfall samt att det sedan går en oproportionelig stor laddström in i batteriet, utan synbar anledning (sett ur BM-1 perspektiv). Och naturligvis kommer BM-1 då förmodligen visa helt fel värden på bateriets laddstatus.

Jag tror att den gode Ljusne-Håkan får återgå till den gamla klassiska kopplingen, med ett separat startbatteri och med BM-1 kopplad till enbart förbrukningsbatteriet.

Alternativt, maila NASA och fråga rent konkret hur man gör med en enda bank.

[Sneseglarn]

Alternativt, maila NASA och fråga rent konkret hur man gör med en enda bank.

Ja det verkar ju vara rocket-science att få det rätt...

[Guitar Nilsson]

Att ha ett separat startbatteri är en enkel och billig lösning för att
höja säkerheten.
Vidare kan man använda ett "startbatteri"(hög ström men sämre tålighet
mot upprepade urladdningar, dvs den profil man behöver för start. Dvs
ett klassiskt startbatteri, t.ex. ett billigt "Volvobatteri"
Förbrukarbatterierna har en helt annan profil, här skall man urladda och ladda
många gånger, alltid med mindre ström och kunna tåla att vara delvis
urladdade under flera dagar. Här köper man fritidbatteri eller
annan typ som tål djupurladdning. Hit kopplar man även sin
fasta batteriladdare som via landström håller det laddat.

Det är förbrukarbatterierna som har nytta av en batterimonitor.

Startbatteriet kan vara inkopplat direkt på motorn, med t.ex. ett skiljerelä
som slår till när motorn går för att ladda även förbrukarbatterierne.

Om startbatteriet av någon anledning är urladdat kan man nödstarta
med en startkapel från förbrukarbatterierna, därmed den högre säkerheten.
Om förbrukarbatterierna blir tömda kommer man alltid igång , och man
har en reserv som kan användas för t.ex. VHF vid nödläge.

2 batteribankar är alltid bättre en en.

Jag önskar ibland att jag också var lika säker på hur allt är och ligger till.

[Guitar Nilsson]

Ju mer jag funderar på saken destå mer övertygad blir jag att BM-1 får tuppjuck om man lägger förbrukare som exempelvis startmotor före shunten. Poängen med BM-1 är ju att i klartext berätta hur mycket kapacitet som finns kvar och det bygger ju på att man kalibrerar den för just sina batterier. Kalibreringen innebär ju bl.a ett moment där man skall låta en förbrukare stå på en tid så att BM-1 kan lära sig förhållandet ström/sjunkande spänning och utifrån det få fram batteriernas ladd- och urladdningskarakteristik.

Om man nu låter startmotor och ev. andra stora förbrukare ta "tjyvström" före shunten kommer BM-1 inte se den faktiskt förbrukade strömmen. Men den kommer att se att det plötsligt blir ett rejält spänningsfall samt att det sedan går en oproportionelig stor laddström in i batteriet, utan synbar anledning (sett ur BM-1 perspektiv). Och naturligvis kommer BM-1 då förmodligen visa helt fel värden på bateriets laddstatus.

Jag tror att den gode Ljusne-Håkan får återgå till den gamla klassiska kopplingen, med ett separat startbatteri och med BM-1 kopplad till enbart förbrukningsbatteriet.

Alternativt, maila NASA och fråga rent konkret hur man gör med en enda bank.

Jag gillar det system jag har nu, med en manuell brytare där jag kan välja mellan startbatteri eller förbrukarna. Eller bäggedera. Jag brukar alltid starta på de tre förbrukarna, då slipper jag trassla med omkopplaren och generatorn jobbar direkt fullt för att fylla förbrukarna efter att jag legat ute ett par dygn.
Sätter jag dit Nasan och glömmer att vrida om på startbatteriet när jag ska starta så pajar den. Inte bra.
Startar jag på startbatteriet kanske jag glömmer att vrida tillbaka väljaren till de ursugna förbrukarna efter ett par minuter när startbatteriet fått tillbaka det lilla som gick åt där. Inte bra
Det automatiska skiljerelä som många "vet" är det bästa man kan ha kopplar enligt grannen ihop startbatteri med förbrukarna när man vrider på tändningen, man tar styrströmmen från generatorns d-plus. Kör jag ur frrbrukarbanken helt och startar motorn för att flytta båten en kort bit och sen slår igen motorn, då har strömmen från det laddade startbatteriet rusat över till de fyra tomma förbrukarna. Försöker jag sen starta igen är alla batterierna tillräckligt döda för att inte orka dra runt startmotorn. PÅ gamla träbåten hade jag två förbrukare, aut skiljerelä och ett startbatteri. När jag flyttade den en kort bit sen kylskåpet totalt sugit musten ur förbrukarna och sen direkt slog av motorn så var även startbatteriet tvärdött, jag hade då haft motorn igång ca fem minuter tur det gick att veva igång den. (MD2B) Och då hade jag bara två urdragna och hungriga förbrukare, fyra stycken måste lätt kunna suga ur allt ur ett ensamt startbatteri.
Så det där med automatiskt skiljerelä gillar jag inte.
Det har en till nackdel med. Om jag nu drar ur de fyra förbrukarna så mycket att jag nödgas laddköra i nån hamn så kopplas ju bankerna ihop så fort jag startar motorn. Då höjer startbatteriet medelspänningen (egenpåhittat elektriskt ord) och lurar därmed laddregulatorn och generatorn som inte alls laddar lika bra och fort som om bara förbukarna skulle vara inkopplade. Det fenomenet hörs tydligt om jag startar på friskt startbatteri och sen vrider över (manuell batteriväljare) till de urdragna förbrukarna, då hörs det mycket tydligt hur motorn (och generatorn) jobbar mycket, mycket hårdare. Vrider jag sen batteriväljaren läget 1 + 2 (bägge bankarna) då går motorn genast lättare. Så som jag ser det så försämras generatorns laddförmåga avsevärt med ett aut skiljerelä.
Så automatiskt skiljerelä skulle jag vilja slippa. Och jag vill kunna starta motorn snabbt i en nödsituation utan att behöva gå ner i båten och ändra på någon väljare.
Jag borde kanske ha köpt en digital voltmeter i stället. Fan.

[bosseh]

En variant är att koppla generatorn direkt till förbrukarbatteriet och sen via skiljerelä till startbatteriet . Förbrukningsbatterierna är ofta de som är i störst behov av laddning.
Jag tycker ofta man hör orden 'batteriväljare' och 'glömt' i samma mening???