Hur beräknar man en vatten linje?? min båt är 7,5meter i vatten lijen men 9,5meter långöverhänget i stäven är ca 70 cm medans bakdelen nästan är i vattnet man kan nog dra bort 20 cm då får man det till 90 cm detta borde innebära 8,60 meter .Under segel sen ligger ju hela aktern i vattnet
,Vi var ett gäng som satt o funderade på detta en sen kväll ute i båtarna utan att finna något bra svar ,får väl se om vi kan få det nu.
Johan
vattenlinje
Det är det som är det fina med överhängen! När du seglar långsamt har du en liten våt yta, snabbt en lång vattenlinje - det finns en orsak att R och SK-båtarna ser ut som de gör. Den seglande vattenlinjen är den som ligger i vattnet vid den aktuella hastigheten från för till akter, vattenlinjen som anges i LYS-mätetalet är vattenlinjen vid stillaliggande.
Alla borde ha skägg
Re: vattenlinje
Frågan:
/T
Svaret:omega skrev:Hur beräknar man en vatten linje??...
Hur menar du då SWE54? Ska man räkna ut vattenlinjelängden bakvägen, grundat på hur fort båten går vid stillaliggande?SWE54 skrev:Det finns en generell ekvation (Foeude)
Boatspeed=1,34xSQR(wl (ft))
Den är väl egentligen en forkortad variant av denna:
v= [lvl*g/(2*Pi)]^½
/T
Vattenlinjerna är hjälplinjer vid konstruktionen. Konstruktionsvattenlinjen är den som båten är tänkt att flyta på - men som sällan tycks göra ...
Den angivna Lwl är oftast just konstruktionsvattenlinjen.
Uppmätta, och observerade, vattenlinjer är alltså något annat, är inte egentliga vattenlinjer, motsägelsefullt nog.
Diskrepenser mellan konstruktions-Lw och "observerad" finns det många källor till. De flesta segelbåtar sitter lite på häcken, pga motor och allsköns ting. Samtidigt tycks många båtar ha en extra bred målad vattenlinje just akterut (varför kan man fråga sig).
Står det i mätbrev eller spec att dinvattenlinje är 7.5 m så är den det, även om du kan mäta och räkna fram något annat.
De mått du anger är inte ovanliga på båtar av den generation du har (Comfort 32, var det så?).
Detta ur minnet på rak arm, utan att kolla på något sätt. Så den som vill kan ju slå upp och sedan slå mig på fingsarna.
/J
Den angivna Lwl är oftast just konstruktionsvattenlinjen.
Uppmätta, och observerade, vattenlinjer är alltså något annat, är inte egentliga vattenlinjer, motsägelsefullt nog.
Diskrepenser mellan konstruktions-Lw och "observerad" finns det många källor till. De flesta segelbåtar sitter lite på häcken, pga motor och allsköns ting. Samtidigt tycks många båtar ha en extra bred målad vattenlinje just akterut (varför kan man fråga sig).
Står det i mätbrev eller spec att dinvattenlinje är 7.5 m så är den det, även om du kan mäta och räkna fram något annat.
De mått du anger är inte ovanliga på båtar av den generation du har (Comfort 32, var det så?).
Detta ur minnet på rak arm, utan att kolla på något sätt. Så den som vill kan ju slå upp och sedan slå mig på fingsarna.
/J
Vattenlinjen kan vara flera saker.
Om man är intresserad av den vattenlinje som ligger till grund för att förutsäga maxfart så är det skrovets uppmätta vattenlinjelängd vid stillaliggande. Sedan bör man veta att den konstant som man multiplicerar med inte är en konstant, utan en variabel, i alla fall i praktiken. Korta, tjocka båtar får ett högre tal, smala långa båtar får ett mindre tal. Erfarnhetsmässigt blir formeln ungefär maxfart = roten ur vattenlinjelängden i meter gånger (2 till 3).
KVL är ett idealiserat värde. En duktig konstruktör kommer nära.
Till saken hör också att ett skrov är ett skrov och de delar som bara slickar vattenytan (lång platt akter, t ex) blir inte delaktiga i vågbildningen. Man talar om block- och prismatisk koefficient i de här fallen (fyllighet och spetsighet, kan man säga) och de spelar också stor roll för fartpotentialen, men framförallt för motståndsfördelningen i olika fartområden.
Men att vattenlinjens längd är inte fartökande är inte meningsfullt, om skrovet är flackt och man får en extra meter akter snuddande vid vattnet vid minsta last.
Om man är intresserad av den vattenlinje som ligger till grund för att förutsäga maxfart så är det skrovets uppmätta vattenlinjelängd vid stillaliggande. Sedan bör man veta att den konstant som man multiplicerar med inte är en konstant, utan en variabel, i alla fall i praktiken. Korta, tjocka båtar får ett högre tal, smala långa båtar får ett mindre tal. Erfarnhetsmässigt blir formeln ungefär maxfart = roten ur vattenlinjelängden i meter gånger (2 till 3).
KVL är ett idealiserat värde. En duktig konstruktör kommer nära.
Till saken hör också att ett skrov är ett skrov och de delar som bara slickar vattenytan (lång platt akter, t ex) blir inte delaktiga i vågbildningen. Man talar om block- och prismatisk koefficient i de här fallen (fyllighet och spetsighet, kan man säga) och de spelar också stor roll för fartpotentialen, men framförallt för motståndsfördelningen i olika fartområden.
Men att vattenlinjens längd är inte fartökande är inte meningsfullt, om skrovet är flackt och man får en extra meter akter snuddande vid vattnet vid minsta last.
Anders S
För att "vattenlinjen" betraktad på håll, från sidan ska vara lika hög längs med hela skrovsidan. Skrovet lutar ju ofta kraftigt inåt i aktern, en jämnbred målad vattenlinje längs hela båten får ju varierande höjd om den inte görs olika bred.Jaramaz skrev:Samtidigt tycks många båtar ha en extra bred målad vattenlinje just akterut (varför kan man fråga sig).
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
jo, men det gör ju skrovet där framme också, även om det inte alltid är lika mycket så är det sällan som motsvarande breddning finns där.För att "vattenlinjen" betraktad på håll, från sidan ska vara lika hög längs med hela skrovsidan. Skrovet lutar ju ofta kraftigt inåt i aktern, en jämnbred målad vattenlinje längs hela båten får ju varierande höjd om den inte görs olika bred.
Men visst är breddningen akterut av visuella skäl - även när båten sätter sig så skall vattenlinjen vara synlig, annars ser det så fult ut.
Det jag vill framhålla är att med mycket lut så kan vattenlinjen, mätt eller skattad, bli lite längre eller lite kortare.
Omega/Johan vill ju veta vad som menas med de uppgifter han fått på vattenlinje och hur det förhåller sig till vad han själv mätt.
Jag skulle nog vilja påstå att det i stäven snudd på aldrig är fråga om samma eller ens lutning i närheten av vad som ofta förekommer akteröver. Och handlar det om en liten lutning så kan man bortse från att bredda linjen. Men skulle det luta så pass mycket att en jämntjock linje upplevs som smalare föröver bör naturligtivs även denna breddas.Jaramaz skrev:[
jo, men det gör ju skrovet där framme också, även om det inte alltid är lika mycket så är det sällan som motsvarande breddning finns där.
Om man vill att det ska se bra ut dvs.
Eller så gör man som SWE54
https://app1.regatta-manager.com/files/ ... 5425_1.jpg
http://www.e59.org.nz/images/voodoo.jpg
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Som så här tex http://tinyurl.com/6fmtweSeglaren skrev:För att "vattenlinjen" betraktad på håll, från sidan ska vara lika hög längs med hela skrovsidan. Skrovet lutar ju ofta kraftigt inåt i aktern, en jämnbred målad vattenlinje längs hela båten får ju varierande höjd om den inte görs olika bred.Jaramaz skrev:Samtidigt tycks många båtar ha en extra bred målad vattenlinje just akterut (varför kan man fråga sig).
Detta gäller ju såklart (behöver det sägas?) när båten ligger still...
__________________/)___
Mvh
Niclas
bär av, bär AV, BÄR AV! BÄR AAAV!
Mvh
Niclas
bär av, bär AV, BÄR AV! BÄR AAAV!
Tänk på en lång skärgårskryssare med ordentliga överhäng .... det är sällan man ser en breddning på vattenlinjen föröver.Seglaren skrev:
Jag skulle nog vilja påstå att det i stäven snudd på aldrig är fråga om samma eller ens lutning i närheten av vad som ofta förekommer akteröver. Och handlar det om en liten lutning så kan man bortse från att bredda linjen. Men skulle det luta så pass mycket att en jämntjock linje upplevs som smalare föröver bör naturligtivs även denna breddas.
Men detta är en sidodebatt, huvudfrågan är varför den upplevda längden i vattenytan skiljer sig från Lwl, och här anför jag att en ordentlig vinkel på stäven (akter, för) kombinerat med att båten inte riktigt flyter påp konstruktionsvattenlinjen kan medföra störra skillnader.