Det här är någonting som jag funderar på ibland. Vi var ute i det härliga vädret i helgen med ungefär 25 grader i luften och kanske 9 i vattnet. Det var en fantastisk jämn sidovind kring 8-10 m/s. Båten forsade fram och vi njöt (förutom sexåringen som skarpt ogillar när det kränger, som ni kanske vet). Ändå visade loggen "bara" 6 och en halv som mest. Det är väl iofs okej men litet mer väntade jag mig att det skulle kunna bli. Som rubriken antyder släper vi en gummibåt (av säkerthetsskäl) efter oss och i de förhållanden som rådde grävde den ner sig i sjön och tycktes bromsa rätt mycket. Vi hade den kanske på 6-7 meters avstånd från båten. Borde man kanske dra in gummibåten nära båten för att få upp stäven på den och därmed minska bromsningen. Jag tycker dock att rätt många båtar man ser i trafiken har dingen ganska långt ifrån båten. Den fasta axeln kan man inte göra mycket åt men man stänger gärna propellen i backposition för att den väsnas. Den skulle antagligen bromsa mindre om man lät den snurra? Kommentarer?
MVH
Kaj
Hur mycket bromsar gummibåt och propellen?
-
kajlahtinen
- Platinamedlem
- Inlägg: 170
- Blev medlem: tis 08 jun 2004, 23:20
- Ort: Åbo
Känn på linan vid olika längder! Ju mindre drag det är, desto mindre bromsar jollen. Om man seglar så fort så det bildas signifikanta häckvågor (i vårt fall från ca 6 knop) och man lägger jollen på "framsidan" av en sådan våg så kan den nästan surfa av sig själv helt utan drag! Men då krävs det att man justerar lite då och då.
Vi har också en gummijolle och min känsla är att den inte bromsar speciellt mycket. Men det vore intressant att veta hur många tiondelar det kan handla om. Kanske något att räkna ut?
En bra grej med jollen är att varje gång man blir omseglad av en båt utan jolle så kan man mentalt intala sig själv att det berodde på jollen..
Hälsningar
Tommy
Vi har också en gummijolle och min känsla är att den inte bromsar speciellt mycket. Men det vore intressant att veta hur många tiondelar det kan handla om. Kanske något att räkna ut?
En bra grej med jollen är att varje gång man blir omseglad av en båt utan jolle så kan man mentalt intala sig själv att det berodde på jollen..
Hälsningar
Tommy
Jo, det är lätt att bli filosofisk när objektiva värden möter de subjektiva. Övergripande är det väl så att din båts (28 ft LOA?) maxfart är kring 6 knop, och med en fin och hyfsat öppen bog går båten jämnt, då erbjuder inte loggen några direkta överraskningar.
Om släp gummijolle så finns det huvudsakligen två bra alternativ:
1) långt avstånd efter båten, med lite tung lina. Klassisk för all bogsering.
2) dra upp jollen en bit på akterspeglen.
Vilket som ger mest motstånd kan diskuteras. Man kan misstänka är störst motstånd erbjuder alternativ (1), men det finns många möjligheter och parametrar, helt rak analys har jag inte sett. Nackdelen med (2) är kanske skymd sikt bakåt, och att det rent allmännt är fult.
Fartsänkning? Ja, det beror ju på! Om den dragande, stora båten, är över sin maxfart, dvs det finns mer kraft i seglen än att uppnå maxfarten, så är fartminskningen marginell. Å andra sidan, om farten ("utan jolle") är något under maxfart så kan fartminskningen nog uppgå till flera tiondelars knop (fler parametrar som jollestorlek, bottenutformning, fart osv).
Propeller, ett kärt ämne. Skall den snurra med eller inte? Återigen finns det två teorier, ja och nej. Det beror på propeller, backslag, båtens utformning osv. Just nu tycks den allmännt förhärskande meningen vara att motståndet oftast (!) är något mindre om propellern snurrar med, men att man skall kolla noga så att backslag mm verkligen tål sådant. Vill man vara säker så låser man propellern.
Motståndets resultat i fartsänkning? Någon tiondels knop brukar man ange.
I det stora hela spelar det mindre roll med marginell fartminskning på kortare turer i skärgården. Vid längre överseglingar tar man lämpligen upp jollen på däck, så minskar belastningen på jolle och man slipper fartminskningen, som uppsummerat trots allt ger längre seglingstid.
Om släp gummijolle så finns det huvudsakligen två bra alternativ:
1) långt avstånd efter båten, med lite tung lina. Klassisk för all bogsering.
2) dra upp jollen en bit på akterspeglen.
Vilket som ger mest motstånd kan diskuteras. Man kan misstänka är störst motstånd erbjuder alternativ (1), men det finns många möjligheter och parametrar, helt rak analys har jag inte sett. Nackdelen med (2) är kanske skymd sikt bakåt, och att det rent allmännt är fult.
Fartsänkning? Ja, det beror ju på! Om den dragande, stora båten, är över sin maxfart, dvs det finns mer kraft i seglen än att uppnå maxfarten, så är fartminskningen marginell. Å andra sidan, om farten ("utan jolle") är något under maxfart så kan fartminskningen nog uppgå till flera tiondelars knop (fler parametrar som jollestorlek, bottenutformning, fart osv).
Propeller, ett kärt ämne. Skall den snurra med eller inte? Återigen finns det två teorier, ja och nej. Det beror på propeller, backslag, båtens utformning osv. Just nu tycks den allmännt förhärskande meningen vara att motståndet oftast (!) är något mindre om propellern snurrar med, men att man skall kolla noga så att backslag mm verkligen tål sådant. Vill man vara säker så låser man propellern.
Motståndets resultat i fartsänkning? Någon tiondels knop brukar man ange.
I det stora hela spelar det mindre roll med marginell fartminskning på kortare turer i skärgården. Vid längre överseglingar tar man lämpligen upp jollen på däck, så minskar belastningen på jolle och man slipper fartminskningen, som uppsummerat trots allt ger längre seglingstid.
En fråga: Har du motor på jollen? I så fall kan den bromsa mycket mer än om den "flyter lätt". Bottenformen spelar roll, också (faktiskt) hur den pumpats (hårdare är vanligen bättre). Annars, experimentera med linans längd som Tommy påpekade. Här och där bromsar det mindre, här och där (på längden) bromsar det mer. Anekdot: Vi hade en gammal glblå Watski-gummibåt för många år sedan. Med rätt anfallsvinkel gled den ytterst lätt. Tyvärr läckte jollen en aning, och hade en helt platt botten, så den tappade lätt formen! Då gick det inte lika lätt. Vid ett tillfälle sögs den helt sonika ner under vattnet. Fullt märkbar broms...
Propeller: En normaldimensionerad propeller bromsar mest då den snurrar. (Jämför gärna med en helikopter med motorbortfall - tror du att a: det är bättre att frirotera ner och landa på kvarvarande rotorenergi, eller b) bäst att låsa rotorn och trilla rakt ner i backen...)
Det som ställer till den vackra principen i båten är att man inte når det maximala (kraftmaximala) varvtalet i låga farter. En utvecklad tumregel skulle kunna vara att frihjula propellern upp till fyra knop, sedan lägga i backen. Men KOLLA så att ditt backslag (fabrikat, modell, typ) tål frihjulning!
Propeller: En normaldimensionerad propeller bromsar mest då den snurrar. (Jämför gärna med en helikopter med motorbortfall - tror du att a: det är bättre att frirotera ner och landa på kvarvarande rotorenergi, eller b) bäst att låsa rotorn och trilla rakt ner i backen...)
Det som ställer till den vackra principen i båten är att man inte når det maximala (kraftmaximala) varvtalet i låga farter. En utvecklad tumregel skulle kunna vara att frihjula propellern upp till fyra knop, sedan lägga i backen. Men KOLLA så att ditt backslag (fabrikat, modell, typ) tål frihjulning!
Anders S
Angående propellern så försökte jag en gång i tiden gå till botten med frågan och fick följande resultat med min båt och dess förutsättningar:
http://www.sxk.se/tekniska/btf/motor/prop.htm
I slutändan blev det en flöjlande prop - den gjorde skillnad!
Många båtar har ju en elektronisk logg med trimfunktion idag - testa!
Samma med jollen - pröva under motorgång en stilla dag med olika längder på linan och vid ett par olika farter.
http://www.sxk.se/tekniska/btf/motor/prop.htm
I slutändan blev det en flöjlande prop - den gjorde skillnad!
Många båtar har ju en elektronisk logg med trimfunktion idag - testa!
Samma med jollen - pröva under motorgång en stilla dag med olika längder på linan och vid ett par olika farter.
Den som vill prova ut hur olika faktorer påpverkar båtens glid genom vattnet, kan göra detta tillförlitligt på följande sätt:
Ta upp båten med motor i stilla vatten och luft till en fart där den gör vågor.
Stoppa motorn, och mät tiden det tar för farten att gå ned från en viss fart till en lägre fart.
(om man har foldingpropeller så skall man lägga i backen kort för att vara säker på att den fälls ihop)
Upprepa med den provade faktorn inställd annorlunda.
Jämför tiderna.
Ta upp båten med motor i stilla vatten och luft till en fart där den gör vågor.
Stoppa motorn, och mät tiden det tar för farten att gå ned från en viss fart till en lägre fart.
(om man har foldingpropeller så skall man lägga i backen kort för att vara säker på att den fälls ihop)
Upprepa med den provade faktorn inställd annorlunda.
Jämför tiderna.
Det är alltid vackert när empirin stämmer med teorien.Eilean skrev:Angående propellern så försökte jag en gång i tiden gå till botten med frågan och fick följande resultat med min båt och dess förutsättningar:
http://www.sxk.se/tekniska/btf/motor/prop.htm
I slutändan blev det en flöjlande prop - den gjorde skillnad!
Skälet till att det finns en punkt när frighjulning kan gå lättare är att effektupptagningskurvan (bromskraften) för en snurrande propeller ökar exponentiellt med varvtalet (ungefär med kuben). Däremot ökar motståndet för en fastlåst propeller med kvadraten på hastigheten * frontalytan * en formkoefficient.
Min gissning (gör gärna försök) är att man sannolikt bara kan vinna på frihjulning i litet lägre hastigheter. Något i Gunnars berättelse antyder att den magiska punkten (på hans båt) var rätt nära tre knop - men det får vi aldrig veta.
Anders S
Här finns det nog en felkälla.Seawolf skrev:Den som vill prova ut hur olika faktorer påpverkar båtens glid genom vattnet, kan göra detta tillförlitligt på följande sätt:
Ta upp båten med motor i stilla vatten och luft till en fart där den gör vågor.
Stoppa motorn, och mät tiden det tar för farten att gå ned från en viss fart till en lägre fart.
(om man har foldingpropeller så skall man lägga i backen kort för att vara säker på att den fälls ihop)
Upprepa med den provade faktorn inställd annorlunda.
Jämför tiderna.
Provet börjar med en roterande propeller som så att säga spinner vidare när farten långsamt minskar.
Men i verkligheten börjar du segla med en stillastående propeller som börjar rotera först vid en viss fart, i mitt fall först vid 3 knop. Och då med stort "propellerslip" som du knappast har i samma grad vid ett prov där du med roterande propeller låter båten "glida" från en högre fart.
Då kan man anta att en trögvriden axel leder till ett stort "propellerslip" vid segling i låga farter då propellern visserligen roterar men långsamt. Och en propeller som tack var stor slip roterar långsammare än den borde vid en given fart borde inducera större motstånd än den som roterar med korrekt varvtal, alternativt är låst.
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Angående att jollen kan surfa på häckvägen och inte stjäla fart... Så är det inte. Kraften som knuffar fram jollen måste tas från någonstans, och det blir moderskeppet.
Om en motorbåt gör 6 knop och blir omkörd av en annan båt som går bara 6,1 knop kan sexknopsbåten hänga på hans häckvåg hur länge som helst utan att bli frånåkt. Den snabbare båtens fart sjunker, den långsamare ökar, den stjäl energin fast de inte är hopkopplade med en lina.
Jag har 100 ggr testat olika längder på släplinan, det är alltid bäst att ha jollen så nära som möjligt enligt gps. Fast den kan ju plaska lite irriterande vid slösegling om den är för nära.
Om en motorbåt gör 6 knop och blir omkörd av en annan båt som går bara 6,1 knop kan sexknopsbåten hänga på hans häckvåg hur länge som helst utan att bli frånåkt. Den snabbare båtens fart sjunker, den långsamare ökar, den stjäl energin fast de inte är hopkopplade med en lina.
Jag har 100 ggr testat olika längder på släplinan, det är alltid bäst att ha jollen så nära som möjligt enligt gps. Fast den kan ju plaska lite irriterande vid slösegling om den är för nära.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Det sätt att prova ut motståndet jag relaterar till trodde jag var så tydligt oanvändbart för att testa propellerrotation etc. att ingen skulle missförstå det.Eilean skrev:
Här finns det nog en felkälla.
Provet börjar med en roterande propeller som så att säga spinner vidare $när farten långsamt minskar.
Men för släp av dinge på olika sätt funkar det.
Vill man utvärdera propellerbromsning kan det kanske utvecklas, men det är som sagt tveksamt.
Bromsverkan av låst eller roterande propeller beror som sagt på friktionen i axellager och backslag.. Men det beror även på bladens utformning. Stora, många blad= roterande propeller. Få smala blad= låst propeller.
(Jämför med vindkraftverk, där man låser propellern över en viss vindstyrka för att minska krafterna på tornet.)
Helt riktigt, en perpetuum mobile har ingen lyckat konstruera ännu.. Så en jolle som surfar på häckvågen stjäl ju lite energi från moderskeppet!Guitar Nilsson skrev:Angående att jollen kan surfa på häckvägen och inte stjäla fart... Så är det inte. Kraften som knuffar fram jollen måste tas från någonstans, och det blir moderskeppet.
Däremot är det väl så att den energin är helt försumbar jämfört med den energi som åtgår för att släpa jollen om det är drag i linan? För praktiska diskussioner kan man nog anta att energin som stjäls vid surfning är nära nog 0.
Hälsningar
Tommy
Nja, man kan inte gärna påstå att någon som surfar på häckvågen "stjäl" från den båten som bildar vågen. Skadan (arbetet som krävs för att bilda vågen) har redan skett och kan man utnyttja den lagrade (långsamt dämpade) energin till något nyttigt, så bör det vara en vinst.
En gummijolle lyder under samma naturlagar som andra båtar (trots sitt utseende!) - det är i huvudsak form och friktion som bromsar. A och O för släpdingar är att få upp dem "på plan" så lägsta vikt (=töm ur allt!) är den enskilt största parametern.
Som kommentar till Kaj; det är nog tyvärr så att en (gummi)släpdinge rent allmänt bromsar duktigt runt 6-6.5 knop. Det är strax innan planing och med maximal friktion och sämst form. Ju lättare man kan göra jollen (plocka ur motor, åror, ankare osv) desto mindre bromsar den i så fall. Sedan kan man råka ut för att gummijollar välter, och en tom jolle utan tillbehörs-plockepinn i vattnet är mer hanterbar.
(Ojdå, nu var jag negativ och nämnde en tänkbar risk - jaja - det får passera)
En gummijolle lyder under samma naturlagar som andra båtar (trots sitt utseende!) - det är i huvudsak form och friktion som bromsar. A och O för släpdingar är att få upp dem "på plan" så lägsta vikt (=töm ur allt!) är den enskilt största parametern.
Som kommentar till Kaj; det är nog tyvärr så att en (gummi)släpdinge rent allmänt bromsar duktigt runt 6-6.5 knop. Det är strax innan planing och med maximal friktion och sämst form. Ju lättare man kan göra jollen (plocka ur motor, åror, ankare osv) desto mindre bromsar den i så fall. Sedan kan man råka ut för att gummijollar välter, och en tom jolle utan tillbehörs-plockepinn i vattnet är mer hanterbar.
(Ojdå, nu var jag negativ och nämnde en tänkbar risk - jaja - det får passera)
Anders S
-
kajlahtinen
- Platinamedlem
- Inlägg: 170
- Blev medlem: tis 08 jun 2004, 23:20
- Ort: Åbo
Min gummijolle har platt botten och ingen motor på (så klart). Det kan väl stämma att jollen bromsar som mest just kring och över 6 knopp. Jag har förstås också provat på olika släplängder. Men jag har aldrig upplevt att jollen skulle gräva in sig på det sättet som den gjorde. Orsaken, åtminstone delvist, klarnade när jag var till båten i går - jolljäveln hade säckat ihop något (jag brukar alltid pumpa den full). Det måste finnas ett litet hål någonstans. Alltså en sak till i den långa åtgärdslistan!
Det där att jollen kan välta hände för oss i fjol i hård sidomotvind. Det var faktiskt ganska svårt att få den på rätt "köl" igen och sen drog vi den förtsås mycket nära båten. Under kampen flög jollens "sittkorv", som vi hade glömt i jollen, iväg och vi försökte inte ens jaga upp den. Detta bekymmer (alltså vältning) går dock att undvika, tror jag, om man fäster linor till jollens all tre fästpunkter och släper den relativt nära båten.
Tack för många svar
Kaj
Det där att jollen kan välta hände för oss i fjol i hård sidomotvind. Det var faktiskt ganska svårt att få den på rätt "köl" igen och sen drog vi den förtsås mycket nära båten. Under kampen flög jollens "sittkorv", som vi hade glömt i jollen, iväg och vi försökte inte ens jaga upp den. Detta bekymmer (alltså vältning) går dock att undvika, tror jag, om man fäster linor till jollens all tre fästpunkter och släper den relativt nära båten.
Tack för många svar
Kaj
-
Nautihamstern
- Diamantmedlem
- Inlägg: 452
- Blev medlem: ons 15 nov 2006, 12:17