Hej,
Det finns inte en bild på ditt elprojekt på det forumet. Såg att datumet eller årtalet var 2006? Bilderna är säkert borttagna efter så lång tid. Men det skulle va' kul att få se ditt projekt från elsidan.
/Lars
Tankar och ideer om elsystem
Tankar och ideer om elsystem
Drabbad av ordningsmani (det går säkert över), kopierar jag följande från Lars:
Anders S
Grova kablar - tips
De flesta är medvetna om att grova kablar är bra, speciellt i samband med batterier och riktigt tunga förbrukare, generator mm. Man kan behöva ettantal, och då blir det dyrt.
På Biltema finns en anordning som pressar kabelskor i de riktigt grova dimensionerna. (Kabelskopress (19-1257) ). En sådan köpte jag, tillsammans med ett urval kabelskor. Det blir dock betydligt enklare att pressa snyggt (=starkt) om man lägger verktyget på rygg i ett skruvstycke och pressar ihop stampen med "städet" (klykan).
På Biltema finns en anordning som pressar kabelskor i de riktigt grova dimensionerna. (Kabelskopress (19-1257) ). En sådan köpte jag, tillsammans med ett urval kabelskor. Det blir dock betydligt enklare att pressa snyggt (=starkt) om man lägger verktyget på rygg i ett skruvstycke och pressar ihop stampen med "städet" (klykan).
Anders S
Nyss hemkommen från en shoppingrunda på Biltema. Hade för avsikt att inhandla en sladdlampa, men hittade ingen lämplig. Istället blev det en kasse "smågodis" med diverse bra att ha grejor, bl.a. nämnda kabelskopress. Hade ingen kännedom om nämnda verktyg förrän jag kikade runt lite extra noggrannt bland hyllorna och blev glatt överaskad av upptäckten. Tackar för tipset med skruvstycket!
Lasse
Lasse
Hej Anders,
Jo kabelskopressverktyget är perfekt att använda. I mitt fall har jag inte använt den utan endast köpt dessa kraftigare kabelskor till mina kablar. Sedan har jag åkt till en lokal firma som renoverar bilgeneratorer som får nöjet att pressa dessa kabelskor på kabeln.
Nu till poängen; jo denna generatorfirma gör precis som du säger, använder sitt pressverktyg genom att fästa ena armen i ett skruvstycke och med den andra pressa ihop härligheten.
Själv har jag använt mig av Clas i sjön's 16mm2 kabel som är ämnad till högtalare och dragit i min segelbåt. Jag har endast utombordare med snörstart så jag har inte behov av nån grövre 50mm2 kabel till startbatterier utan endast mellan batterierna och elcentralen.
Viktigt bara att tänka på är att kabelskon som är pressad på kabeln har fått en klick av vattenfri vaselin för att stoppa ev. inträngande fukt i kabeln samt att alltihop sedan är täckt med krympslang
/Lars
Jo kabelskopressverktyget är perfekt att använda. I mitt fall har jag inte använt den utan endast köpt dessa kraftigare kabelskor till mina kablar. Sedan har jag åkt till en lokal firma som renoverar bilgeneratorer som får nöjet att pressa dessa kabelskor på kabeln.
Nu till poängen; jo denna generatorfirma gör precis som du säger, använder sitt pressverktyg genom att fästa ena armen i ett skruvstycke och med den andra pressa ihop härligheten.
Själv har jag använt mig av Clas i sjön's 16mm2 kabel som är ämnad till högtalare och dragit i min segelbåt. Jag har endast utombordare med snörstart så jag har inte behov av nån grövre 50mm2 kabel till startbatterier utan endast mellan batterierna och elcentralen.
Viktigt bara att tänka på är att kabelskon som är pressad på kabeln har fått en klick av vattenfri vaselin för att stoppa ev. inträngande fukt i kabeln samt att alltihop sedan är täckt med krympslang
/Lars
Kabelval:
Jag har "renoverat elsystem" i flera båtar och en observation jag då gjort är att vanlig kopparkabel är det ofta omöjligt att nå fram till "ren kabel", dvs hitta blank koppar i stället för den svarta, oxiderade. I det läget kan det nästan kvitta att pressa på nya kabelskor eller ändra en anslutning - kabeln måste bytas till ny.
Då finns det två saker man kan göra: Antingen (som i min nuvarande båt) hålla sig till förtent kabel. Det innebär att kardelerna är fötenta innan kabeln tvinnas - det handlar alltså inte om att löda ändarna, en förkastlig metod. Detta har inneburit att när jag börjat avveckla SUFA-panelen (=byta strömbrytare) får man direkt fräsch kabel att klämma, med minimal kabelförlust.
En alternativ (nöd)lösning är att med vett och vilja skarva vanlig kopparkabel nära ändpunkterna (med presskopplingar, förstås). Då skapar man med skarven ett stopp för fuktvandringen och förhoppningsvis korrosionen. Åtminstone fördröjer man den. Det kan naturligtvis inte skada att hur som helst isolera/täta kabelskon i änden så väl man kan.
Jag har "renoverat elsystem" i flera båtar och en observation jag då gjort är att vanlig kopparkabel är det ofta omöjligt att nå fram till "ren kabel", dvs hitta blank koppar i stället för den svarta, oxiderade. I det läget kan det nästan kvitta att pressa på nya kabelskor eller ändra en anslutning - kabeln måste bytas till ny.
Då finns det två saker man kan göra: Antingen (som i min nuvarande båt) hålla sig till förtent kabel. Det innebär att kardelerna är fötenta innan kabeln tvinnas - det handlar alltså inte om att löda ändarna, en förkastlig metod. Detta har inneburit att när jag börjat avveckla SUFA-panelen (=byta strömbrytare) får man direkt fräsch kabel att klämma, med minimal kabelförlust.
En alternativ (nöd)lösning är att med vett och vilja skarva vanlig kopparkabel nära ändpunkterna (med presskopplingar, förstås). Då skapar man med skarven ett stopp för fuktvandringen och förhoppningsvis korrosionen. Åtminstone fördröjer man den. Det kan naturligtvis inte skada att hur som helst isolera/täta kabelskon i änden så väl man kan.
Anders S
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Jag har vid enstaka pressande tagit en för kabelskon i fråga lagom stor galvad mutter och delat den med bågfil. Det blir ett fattigmans pressverktyg som är lite pillrigt att få på plats i skruvstycket och runt kabelskon. Men det går, och det blir ett rejält tryck i pressningen.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Det är värt att påpeka att den svartoxidering som sker i elledare i en båt där den inte varit förtent beror delvis på att dessa billiga kablar endast har PVC-isolering och inte ett extra lager av t.ex. PE-isolering. Genom PVC:n kan fukt diffundera och antagligen (i äldre PVC) utsöndring av mjukgörare som kemiskt sett är rätt reaktionsvilliga. (En typ kallas Dioktylphtalat, och jag har jobbat en tid på en anläggning som framställer detta ämne.)
Detta innebär att svartoxideringen ("svarta döden") sker i stort sett utefter hela kabelns längd innanför isoleringen, så det blir svårt att "kapa sig" fram till ett opåverkat område.
Om lödning finns många åsikter. Med rätt lödtennskvalitet är det OK.
En gemensam åsikt är att en lödskarv får aldrig vara utsatt så att ledaren kan vibrera intill lödningen, utan måste fästas och vibrationsavlastas på något sätt. Framför allt på ordentligt vibrerade installationer typ motorer osv, eller planande båtar.
www.batteknik.se
Detta innebär att svartoxideringen ("svarta döden") sker i stort sett utefter hela kabelns längd innanför isoleringen, så det blir svårt att "kapa sig" fram till ett opåverkat område.
Om lödning finns många åsikter. Med rätt lödtennskvalitet är det OK.
En gemensam åsikt är att en lödskarv får aldrig vara utsatt så att ledaren kan vibrera intill lödningen, utan måste fästas och vibrationsavlastas på något sätt. Framför allt på ordentligt vibrerade installationer typ motorer osv, eller planande båtar.
www.batteknik.se
En ytterligare anledning är att de förledande prydliga lödändarna "kryper". Drar man åt en ändförtent kabel i en skruvanslutning "lagom hårt" kommer lödtennet att ge med sig (det går rätt fort) och så har man glappkontakt efter ett tag. Man brukar i stället rekommendera att använda en påpressad stiftanslutning ("pinne") som sedan skruvas fast. Med sådana stift kan man tom använda sk "sockerbitar" som annars är helt opålitliga.Seawolf skrev:
En gemensam åsikt är att en lödskarv får aldrig vara utsatt så att ledaren kan vibrera intill lödningen, utan måste fästas och vibrationsavlastas på något sätt. Framför allt på ordentligt vibrerade installationer typ motorer osv, eller planande båtar.
www.batteknik.se
Att löda ihop två kablar är en annan sak, liksom att löda fast en kabel på ett lödstift eller en lödhållare. Vill man vara extra noga kan man lacka med skyddslack, men kabeln skall förankras, som Seawolf påpekar.
Anders S
Elsystem
Som så många andra båtar med ett antal år på nacken så hade vår sitt originalsystem i princip orört kvar. De extra features de (tack och lov) få ägarna före oss installerat var som också vanligt är bara "påhängt" efter varierande förmåga.
Motor VP MD17 med original SEV Marchal-generator på 35 Ah och utgångar för två batteribanker.
Det visade sig att vi hade problem med spänningsfall till kylen och autopiloten. Samt kanske lite dålig laddning, både från generatorn och solcellen. Dessutom störningar från landströmsladdaren när man lyssnade på lång och mellanvågsutsändningar på radion. Måhända ett mindre problem, men jag vill kunna lyssna på DMI's mellanvågsutsändningar på 1062 kHz även när jag har laddning igång. (DMI's långvågsutsändningar är nedlagda sedan början på året)
Men största problemet enligt mitt sätt att se vara att när man installerat septitank, fullständigt förstört möjligheten att komma åt baksidan på batteribrytarna. Det är egentligen inte fråga om om en sådan brytare kommer att gå hädan, utan om när. Dessutom fanns nu fler batterier än det fanns plats för i original batteribox. Arrangemanget med extra batteri tog plats i stuvfacket.
Alltså beslöts att bygga ny batteribox samt delvis nytt elsystem.
Originalkablaget från säkringsbox till "okvalificerade" förbrukare fick vara kvar. Det fanns ingen tillstymmelse till "svarta döden" eller annat krångel med glappkontakt etc. Förutom säkringshållarna av den gamla "bilsäkringstypen" där det fanns spänningsfall. Säkringarna är nu utbytta mot flatsäkringar.
Jag gjorde så att jag ordnade en "plus- och minus-terminal" i motorrummet (stort). Denna anslöts med grova kablar 35 mm2, till förbrukningsbatteribanken och generatorn. Från terminalen går dels en grov matning till gamla elsystemets förbrukarsida och värmaren, dels separat matning 10 mm2, + och - till alla "kvalificerade" förbrukare som VHF, autopilot, radio, ekolod m.m.
Startbatteriet är anslutet med grova kablar till startmotorn och generatorn.
Gemensam jordpunkt är "plus. och minus-terminalen", inte själva motorn. Detta för att kunna ordna en så elektriskt störningsfri miljö som möjligt.
Jag har inte använt förtenta kablar. Däremot kablar av god kvalitet med bra isolering. De kabelskor jag använt har varit av god kvalitet. Jag har klämt dem med ett "riktigt" pressverktyg. Sedan har kabeländarna smorts in med rikliga mängder vaselin för att sedan förseglas med krympslang. När man värmer på krympslangen smälter vaselinet och rinner in och isolerar där det gör mest nytta.
Jag har fått bukt med störningarna på mellan- och långvåg med hjälp av en kondensator ansluten direkt på laddarens utgång mellan plus och hölje. Jag testade med ferritkärnor, men det hjälpte inte.
Nu finns inga som helst problem med spänningsfall. Man kan nog säga att elsystemets kabelareor är groteskt överdimensionerade, men vad f-n. Jag har heller inga bekymmer med störningar från ekolod eller knepig funktion på autopilot eller GPS. Kort sagt blev elsystemet lika bra, eller bättre än jag förväntade mig. Facit på hur kablaget kommer att klara sig får man naturligtvis först efter ett antal år, men jag tror att det kommer att gå alldeles utmärkt.
Jag valde att behålla två skilda batteribanker. Skälet är att min erfarenhet säger mig att en vanlig orsak till att ett batteri tar slut är att en eller flera celler i ett batteri "dör". Om detta händer i en batteribank förstörs hela banken. En Battery-Brain hjälper inte mot denna typ av fel, utan bara mot "vanlig" urladdning (och därmed kapacitetsförlust och risk för död cell osv ...).
Och hur var det nu med tankar och idéer då? Jo mina sådana utmynnade i de fyra målen:
Minskat spänningsfall
Inga störningar
God dokumentation
Lätt-tillgänglighet för service
Och till dags dato verkar de ha uppfyllts.
mvh Sven-Barry
Motor VP MD17 med original SEV Marchal-generator på 35 Ah och utgångar för två batteribanker.
Det visade sig att vi hade problem med spänningsfall till kylen och autopiloten. Samt kanske lite dålig laddning, både från generatorn och solcellen. Dessutom störningar från landströmsladdaren när man lyssnade på lång och mellanvågsutsändningar på radion. Måhända ett mindre problem, men jag vill kunna lyssna på DMI's mellanvågsutsändningar på 1062 kHz även när jag har laddning igång. (DMI's långvågsutsändningar är nedlagda sedan början på året)
Men största problemet enligt mitt sätt att se vara att när man installerat septitank, fullständigt förstört möjligheten att komma åt baksidan på batteribrytarna. Det är egentligen inte fråga om om en sådan brytare kommer att gå hädan, utan om när. Dessutom fanns nu fler batterier än det fanns plats för i original batteribox. Arrangemanget med extra batteri tog plats i stuvfacket.
Alltså beslöts att bygga ny batteribox samt delvis nytt elsystem.
Originalkablaget från säkringsbox till "okvalificerade" förbrukare fick vara kvar. Det fanns ingen tillstymmelse till "svarta döden" eller annat krångel med glappkontakt etc. Förutom säkringshållarna av den gamla "bilsäkringstypen" där det fanns spänningsfall. Säkringarna är nu utbytta mot flatsäkringar.
Jag gjorde så att jag ordnade en "plus- och minus-terminal" i motorrummet (stort). Denna anslöts med grova kablar 35 mm2, till förbrukningsbatteribanken och generatorn. Från terminalen går dels en grov matning till gamla elsystemets förbrukarsida och värmaren, dels separat matning 10 mm2, + och - till alla "kvalificerade" förbrukare som VHF, autopilot, radio, ekolod m.m.
Startbatteriet är anslutet med grova kablar till startmotorn och generatorn.
Gemensam jordpunkt är "plus. och minus-terminalen", inte själva motorn. Detta för att kunna ordna en så elektriskt störningsfri miljö som möjligt.
Jag har inte använt förtenta kablar. Däremot kablar av god kvalitet med bra isolering. De kabelskor jag använt har varit av god kvalitet. Jag har klämt dem med ett "riktigt" pressverktyg. Sedan har kabeländarna smorts in med rikliga mängder vaselin för att sedan förseglas med krympslang. När man värmer på krympslangen smälter vaselinet och rinner in och isolerar där det gör mest nytta.
Jag har fått bukt med störningarna på mellan- och långvåg med hjälp av en kondensator ansluten direkt på laddarens utgång mellan plus och hölje. Jag testade med ferritkärnor, men det hjälpte inte.
Nu finns inga som helst problem med spänningsfall. Man kan nog säga att elsystemets kabelareor är groteskt överdimensionerade, men vad f-n. Jag har heller inga bekymmer med störningar från ekolod eller knepig funktion på autopilot eller GPS. Kort sagt blev elsystemet lika bra, eller bättre än jag förväntade mig. Facit på hur kablaget kommer att klara sig får man naturligtvis först efter ett antal år, men jag tror att det kommer att gå alldeles utmärkt.
Jag valde att behålla två skilda batteribanker. Skälet är att min erfarenhet säger mig att en vanlig orsak till att ett batteri tar slut är att en eller flera celler i ett batteri "dör". Om detta händer i en batteribank förstörs hela banken. En Battery-Brain hjälper inte mot denna typ av fel, utan bara mot "vanlig" urladdning (och därmed kapacitetsförlust och risk för död cell osv ...).
Och hur var det nu med tankar och idéer då? Jo mina sådana utmynnade i de fyra målen:
Minskat spänningsfall
Inga störningar
God dokumentation
Lätt-tillgänglighet för service
Och till dags dato verkar de ha uppfyllts.
mvh Sven-Barry