Håller på att renovera en Beason 31, laddkretsen är klar enl Skyllermark. Nästa är förbrukarkretsen, vill ha bort skatnästet, ny elcentral osv. Lite frågor:
1. vad behövs för brytare i panelen? Funderar nu på lanternor, mastlampa, VHF, all innerbelysning, alla instrument inkl färgplotter. Automatsäkrat med led-indikator. Värmare & kyl?
2. Hur få reda på skatboet? Elritning finns inte, ingen märkning av kablage. Det sitter en plint för minus och en jättelik gammal sockerbit som "plusplint", med massor av skarvningar hit och dit.
3. Övrig utrustning: på panelen planeras också digital volt/ampere/ah-meter, analoga vatten- och dieselmätare, CD, huvudströmbrytare förbrukarkrets, cigguttag. Något glömt? Huvudströmbrytaren till laddkretsen är borttagen enl Skyllermarks-schemat.
4. Finns exempel på eldiagram tillgängliga någonstans?
Nytt elsystem i segelbåt
Den enklaste och bästa utformningen av en elcentral är via separata säkringar, typ glasrörssäkringar (eller automatsäkringar från t.ex. Biltema) och traditionella vippomkopplare. Då ser man på långt håll vilka som är till resp. från, man kan enkelt i mörker känna om de är till eller från, och man kan med en enda svepande handrörelse slå till eller från hela rader av dem. Som i nästan alla andra sammnhang är det så att den enklaste lösningen är den bästa.
LED-ar kan väl attrahera som en "tjusig" grej, men har ingen direkt funktion i sammanhanget, och de drar ström, 10mA och uppåt per styck.
Om man bygger en panel med vippomkopplare och säkringstyperna ovan så sitter alla i 12mm hål, och man kan köpa reserver från en mångfald av tillverkare i hela världen.
Vad gäller kopplingsschema för din båts förbrukare finns inga genvägar - du får göra detta själv, dvs att kartlägga och rita av hur just din bår är utförd.
www.batteknik.se
LED-ar kan väl attrahera som en "tjusig" grej, men har ingen direkt funktion i sammanhanget, och de drar ström, 10mA och uppåt per styck.
Om man bygger en panel med vippomkopplare och säkringstyperna ovan så sitter alla i 12mm hål, och man kan köpa reserver från en mångfald av tillverkare i hela världen.
Vad gäller kopplingsschema för din båts förbrukare finns inga genvägar - du får göra detta själv, dvs att kartlägga och rita av hur just din bår är utförd.
www.batteknik.se
Det låter på dig som om du har relativt begränsade erfarenheter av installationsarbeten när det gäller el. Då är förstås det enkla svaret på din fråga att överlåta alltsammans till en fackman eller någon som har erfarenhet av att designa elsystem.
Eftersom du nu ställer de frågor du gör antar jag att det är inte svaret du vill höra och således inte är något alternativ. Och jag resonerar väl också så att det är bra att lära sig saker själv genom praktisk erfarenhet.
Men två saker bör du i alla fall överväga, dels att köpa någon bok/facklitteratur som sammanfattar det mesta och dels kanske fråga någon bekant som har erfarenhet av installationer om konkreta tips och också om denne kan assistera dig lite vid själva installationen.
Det finns mängder med små saker som kan tyckas vara elementära, som i synnerhet efter några år blir uppenbara att man skulle gjort på ett annat sätt.
Några generella tips:
En enkel sak kan vara att kablar som skarvas med exempelvis en kabelskotång i efterhand bör isoleras helt med krympslang och smältlim.
Hur förläggs kablar? Du vill kanske ha det snyggt ihopbuntat med buntband, etc. Vilken dimension och längd skall du välja på kablar för att inte få spänningsfall?
Undvik kopplingar som ger "öppna" kabelytor (t ex sockerbitar), i synnerhet vid fuktiga ställen och där de förekommer, skydda med vaselin och/eller krympslang.
Se till att montera en huvudströmbrytare så när batteriet som möjligt, det eliminerar korrosion när du inte vistas i båten. Avsäkra med huvudsäkring här men avstå heller inte från enskilda säkringar för respektive förbrukare.
Undvik att löda om du inte är väldigt duktig på det, använd riktiga klämverktyg istället där man måste fullfölja hela pressningen innan verktyget öppnar.
Gör gärna en ritning, behöver inte ens vara på dator. Då är det lättare att planera och veta vad du skall köpa för elmateriel.
Själv har jag sett väldigt många elinstallationer, inte bara i båtar, som är försök till fackmannamässighet (däribland min egen båt) men där många brister skiner igenom när man tittar lite närmare. Då jag också sett många lyckade installationer i professionella sammanhang är det lätt att jämföra.
Inte för att förta din skaparvilja men gör i alla fall en bra research genom att läsa en bok så tror jag att du har igen det i framtiden.
Eftersom du nu ställer de frågor du gör antar jag att det är inte svaret du vill höra och således inte är något alternativ. Och jag resonerar väl också så att det är bra att lära sig saker själv genom praktisk erfarenhet.
Men två saker bör du i alla fall överväga, dels att köpa någon bok/facklitteratur som sammanfattar det mesta och dels kanske fråga någon bekant som har erfarenhet av installationer om konkreta tips och också om denne kan assistera dig lite vid själva installationen.
Det finns mängder med små saker som kan tyckas vara elementära, som i synnerhet efter några år blir uppenbara att man skulle gjort på ett annat sätt.
Några generella tips:
En enkel sak kan vara att kablar som skarvas med exempelvis en kabelskotång i efterhand bör isoleras helt med krympslang och smältlim.
Hur förläggs kablar? Du vill kanske ha det snyggt ihopbuntat med buntband, etc. Vilken dimension och längd skall du välja på kablar för att inte få spänningsfall?
Undvik kopplingar som ger "öppna" kabelytor (t ex sockerbitar), i synnerhet vid fuktiga ställen och där de förekommer, skydda med vaselin och/eller krympslang.
Se till att montera en huvudströmbrytare så när batteriet som möjligt, det eliminerar korrosion när du inte vistas i båten. Avsäkra med huvudsäkring här men avstå heller inte från enskilda säkringar för respektive förbrukare.
Undvik att löda om du inte är väldigt duktig på det, använd riktiga klämverktyg istället där man måste fullfölja hela pressningen innan verktyget öppnar.
Gör gärna en ritning, behöver inte ens vara på dator. Då är det lättare att planera och veta vad du skall köpa för elmateriel.
Själv har jag sett väldigt många elinstallationer, inte bara i båtar, som är försök till fackmannamässighet (däribland min egen båt) men där många brister skiner igenom när man tittar lite närmare. Då jag också sett många lyckade installationer i professionella sammanhang är det lätt att jämföra.
Inte för att förta din skaparvilja men gör i alla fall en bra research genom att läsa en bok så tror jag att du har igen det i framtiden.
Tycks som om trådstartaren är en av dessa som gärna sprider sin välvilja över många fora, och då kanske "glömt" att han redan startat en tråd här? De två trådarna skiljer sig med 30 minuter i starten så det är inte sitens sedvaliga dubbleringsfunktion som varit i farten.
Eller .... något annat problem?
Men visst är det problem med de många dubbelposterna. En del av detta beror på ett teknsikt fel, och en del beror på mänskligt fel. Bägge borde fixas.
/J
Eller .... något annat problem?
Men visst är det problem med de många dubbelposterna. En del av detta beror på ett teknsikt fel, och en del beror på mänskligt fel. Bägge borde fixas.
/J
Olika inlägg
Har ingen aning om varför det är flera trådar, jag började en iaf.
Tack för inläggen, det är intressant att höra hur ni löst era elproblem. En åsikt handlar om "proffs", visst kan man anlita sådana men dels är det dyrt dels blir det inte alltid fackmannamässigt och slutligen kanske inte som man vill ha det. OK, jag är inte elektriker men inte idiot för det. Kopplingar med krympslang utan sockerbitar osv är självklart.
Såg inlägget och Beason-båten, jag har start- och förbr. batt. under stickkojen, kort väg till generator osv. Fick just faktura på 2.900 kr från Skyllermarks, dyrt men bra med 50 mm2 kablar i laddkretsen. Det blir förmodligen ett förbr batteri till under babords koj, avsett för kylen.
Sedan var det ett inlägg om hemmagjorda alt färdiggjorda elpaneler, där det tydligen var fel med LED-dioder som drog ström. På nuvarande panel sitter vanliga lampor som drar betydligt mer, de mA det är frågan om är försumbart och det är inte fel att se vad som är på i mörker. Så det blir en BEP marine-panel med automatsäkringar för de funktioner som anv mest. Innerbelysningen får också LEDs, liksom lanternorna på sikt.
Tack för inläggen, det är intressant att höra hur ni löst era elproblem. En åsikt handlar om "proffs", visst kan man anlita sådana men dels är det dyrt dels blir det inte alltid fackmannamässigt och slutligen kanske inte som man vill ha det. OK, jag är inte elektriker men inte idiot för det. Kopplingar med krympslang utan sockerbitar osv är självklart.
Såg inlägget och Beason-båten, jag har start- och förbr. batt. under stickkojen, kort väg till generator osv. Fick just faktura på 2.900 kr från Skyllermarks, dyrt men bra med 50 mm2 kablar i laddkretsen. Det blir förmodligen ett förbr batteri till under babords koj, avsett för kylen.
Sedan var det ett inlägg om hemmagjorda alt färdiggjorda elpaneler, där det tydligen var fel med LED-dioder som drog ström. På nuvarande panel sitter vanliga lampor som drar betydligt mer, de mA det är frågan om är försumbart och det är inte fel att se vad som är på i mörker. Så det blir en BEP marine-panel med automatsäkringar för de funktioner som anv mest. Innerbelysningen får också LEDs, liksom lanternorna på sikt.
När det gäller lysande knappar på panelen, är det inte säkert att man vill att alla skall lysa när de är på. T.ex. belysningen vill man gärna ha på utan att för den delen ha en röd lampa på panelen.
Sedan vill man kanske ha en lampa som lyser där nere om lanternor är på, då de drar mycket ström om man glömmer dem en natt.
Jag rekomenderar att anända brytare som kan lysa, men sedan bara koppla in de du vill att skall lysa!
Sedan vill man kanske ha en lampa som lyser där nere om lanternor är på, då de drar mycket ström om man glömmer dem en natt.
Jag rekomenderar att anända brytare som kan lysa, men sedan bara koppla in de du vill att skall lysa!
Håller med
Håller med! Fick panelen idag, proffskvalitet men såklart dyrt. De LEDs man inte vill ska lysa kopplar man lätt bort och dessutom en extra brytare som släcker allihop kan också vara en extra finess.
Fast just nu gäller det att försöka förstå hur härvan fungerar och rensa bort all skit. Jag misstänker att amperemetern a 35 kr på Biltema ligger med långa kablar i serie, vilket ger spänningsfall och dessutom brandfara. Voltmetern i samma klass ger ingen precision alls osv. Prio 1 är att fixa strömförsörjningen till instrumenten. Tur att kablarna är dragna redan, de flesta ligger i vp-rör, alltid något.
Fast just nu gäller det att försöka förstå hur härvan fungerar och rensa bort all skit. Jag misstänker att amperemetern a 35 kr på Biltema ligger med långa kablar i serie, vilket ger spänningsfall och dessutom brandfara. Voltmetern i samma klass ger ingen precision alls osv. Prio 1 är att fixa strömförsörjningen till instrumenten. Tur att kablarna är dragna redan, de flesta ligger i vp-rör, alltid något.
Några praktiska tips:
Undvik det vanliga panelsyndromet (=att allt kan tändas och släckas från huvudpanelen) om det inte finns anledning. Det kan till exempel vara motiverat att gruppera belysningen ombord i två grupper, med en säkring och kanske en brytare för grupperna i sin helhet, men det är inte praktiskt eller rimligt att ha brytare i panelen för precis allting. I min båt har jag en brytare märkt "radiotelefon, 20 cm från denna en radiotelefon (VHF) med egen brytare. Hela klabbet bryts av huvudbrytaren på panelen (SUFA) och det finns en huvudbrytare till batteriet, också... Panelbrytaren är helt onödig i det här fallet.
VP-rör må vara bra som skavskydd (om man tar hänsyn till att de har vassa kanter, de också), men i en båt samlar de lätt vatten. De är tänkta som elskadeskydd i hus, i båtar gäller annat. Vill man använda sådana , så se till att de föräggs med "självfall" och vad som än händer, ingen "lägsta punkt" utan dräneringsöppning (5-8 mm hål räcker). Vill man ha det prydligt finns det kabelkanaler med öppningsbara lock till rimliga priser, spiraler för kabelbuntning och buntband att ta till.
Befintlig, välförlagd kabel måste man inte byta, bara den är "frisk". Blank koppar är "frisk", svart koppar är det inte. Att få bra kontakt i en svartoxiderad kopparkabel är i princip omöjligt.
Sockerbitar har ingen plats ombord, annat än som "krigskopplingsmaterial". Man kan använda sk "toppskruvar" för detta, minst lika bra som temporär koppling. Köps billigast som 220V-material.
Man kan skarva permanent med smältlimskarvar för klämning om man är rädd för fukt (under durkar duger inget annat) och man kommer nästan lika långt med vanlig klämskarvar, vaselin runt skarven och en dmlång krympslang, väl värmd runt kabel och skarv. Självvulkande gummitejp är "näst bäst".
Biltema säljer en bra klämtång för de tre vanliga storlekarna, och deras helisolerade kontakter duger, de också (bra i pris).
Panelen är det lilla i ett bra elsystem, men man skall bevaka att kontakterna är av bra kvalitet (bra "fjång" för gott kontakttryck) och att säkringarna sitter i bra hållare. En möjlighet är att använda standard 220V automatsäkringar (med dragspole) för kretsar som inte bryts ofta - då får man brytare och säkring i ett. En vanlig flatstiftterminal passar i dimension - undvik att koppla "snurrad kabel" eller "lödd kabel" direkt i en skruvkoppling.
Seawolf rekommenderad dubbelpolig brytning. Det använder inte jag, men drar religiöst minuskabeln till en central jordplint vid elcentralen och använder dubbelpolig kabel (svart/röd eller blå/röd - röd är plus) till alla förbrukare. Både plus och minuskabeln är märkt med förbrukarens beteckning i klartext. Det KAN hända att en kabel lossnar från sin brytare, det kan hända att två kablar lossnar. Då står man där, om man inte har en märkning. Siffror kräver en översättningstabell, och med siffror krävs som regel en siffra i båda ändar. Inget hindrar att man då har översättningstabellen vid panelen. (kolla proppskåpet hemma...)
Naturligtvis kan det vara motiverat med en signallampa på vissa brytare, t ex för lanternor. Är det ljust fungerar vippbrytaren i sig som signal för av eller på, men inte i mörker. (Man kan IOFS tycka att det är skräp till lanterna som inte lyser såpass att skepparen ser att den är på när det är mörkt
Som kopplare ombord får man göra så gott man kan. Det går inte alltid att få det perfekt med rimliga insatser, när man renoverar eller reviderar, men gör man så gott man kan för att hålla ordning blir det bättre än om man nöjer sig med att stänga elpanelen runt kabeltrassslet när man fått grejorna att lysa...
Undvik det vanliga panelsyndromet (=att allt kan tändas och släckas från huvudpanelen) om det inte finns anledning. Det kan till exempel vara motiverat att gruppera belysningen ombord i två grupper, med en säkring och kanske en brytare för grupperna i sin helhet, men det är inte praktiskt eller rimligt att ha brytare i panelen för precis allting. I min båt har jag en brytare märkt "radiotelefon, 20 cm från denna en radiotelefon (VHF) med egen brytare. Hela klabbet bryts av huvudbrytaren på panelen (SUFA) och det finns en huvudbrytare till batteriet, också... Panelbrytaren är helt onödig i det här fallet.
VP-rör må vara bra som skavskydd (om man tar hänsyn till att de har vassa kanter, de också), men i en båt samlar de lätt vatten. De är tänkta som elskadeskydd i hus, i båtar gäller annat. Vill man använda sådana , så se till att de föräggs med "självfall" och vad som än händer, ingen "lägsta punkt" utan dräneringsöppning (5-8 mm hål räcker). Vill man ha det prydligt finns det kabelkanaler med öppningsbara lock till rimliga priser, spiraler för kabelbuntning och buntband att ta till.
Befintlig, välförlagd kabel måste man inte byta, bara den är "frisk". Blank koppar är "frisk", svart koppar är det inte. Att få bra kontakt i en svartoxiderad kopparkabel är i princip omöjligt.
Sockerbitar har ingen plats ombord, annat än som "krigskopplingsmaterial". Man kan använda sk "toppskruvar" för detta, minst lika bra som temporär koppling. Köps billigast som 220V-material.
Man kan skarva permanent med smältlimskarvar för klämning om man är rädd för fukt (under durkar duger inget annat) och man kommer nästan lika långt med vanlig klämskarvar, vaselin runt skarven och en dmlång krympslang, väl värmd runt kabel och skarv. Självvulkande gummitejp är "näst bäst".
Biltema säljer en bra klämtång för de tre vanliga storlekarna, och deras helisolerade kontakter duger, de också (bra i pris).
Panelen är det lilla i ett bra elsystem, men man skall bevaka att kontakterna är av bra kvalitet (bra "fjång" för gott kontakttryck) och att säkringarna sitter i bra hållare. En möjlighet är att använda standard 220V automatsäkringar (med dragspole) för kretsar som inte bryts ofta - då får man brytare och säkring i ett. En vanlig flatstiftterminal passar i dimension - undvik att koppla "snurrad kabel" eller "lödd kabel" direkt i en skruvkoppling.
Seawolf rekommenderad dubbelpolig brytning. Det använder inte jag, men drar religiöst minuskabeln till en central jordplint vid elcentralen och använder dubbelpolig kabel (svart/röd eller blå/röd - röd är plus) till alla förbrukare. Både plus och minuskabeln är märkt med förbrukarens beteckning i klartext. Det KAN hända att en kabel lossnar från sin brytare, det kan hända att två kablar lossnar. Då står man där, om man inte har en märkning. Siffror kräver en översättningstabell, och med siffror krävs som regel en siffra i båda ändar. Inget hindrar att man då har översättningstabellen vid panelen. (kolla proppskåpet hemma...)
Naturligtvis kan det vara motiverat med en signallampa på vissa brytare, t ex för lanternor. Är det ljust fungerar vippbrytaren i sig som signal för av eller på, men inte i mörker. (Man kan IOFS tycka att det är skräp till lanterna som inte lyser såpass att skepparen ser att den är på när det är mörkt
Som kopplare ombord får man göra så gott man kan. Det går inte alltid att få det perfekt med rimliga insatser, när man renoverar eller reviderar, men gör man så gott man kan för att hålla ordning blir det bättre än om man nöjer sig med att stänga elpanelen runt kabeltrassslet när man fått grejorna att lysa...
Anders S
Följetongen fortsätter
Tack för tipsen. Rev ut hela panelen idag, får göra en ny av mahogyplywood och börja om från början. Plusplinten var orginal från 1979 och minusplinten av yngre datum låg löst innanför panelen. Till råga på allt verkar det vara kortis i Skyllermarks svindyra skiljerelä, förmodligen pga ngn strömrusning som svetsat kontakterna. Att folk rekar den skiten fattar inte jag. Kablarna är dock bra men också svindyra. Ska kolla Biltemas prylar, bl a ett verktyg för grova polskor och en riktig tång. Vdg brytarna i panelen så kan man ju fundera på hur många som egentligen behövs, eftersom brytare finns på alla förbrukare förutom lanternorna. Värmaren ska tydligen gå direkt till batteriet (?) men kylen borde kanske gå via panelen eftersom den är storförbrukare.
När det gäller Skyllermarks relä:
De använder ett Bosch sk "kraftrelä" som utlovas för 70A. Det räcker vanligen till bra för laddningskretsen (ytterst få 12V båtgeneratorer laddar i praktiken mer än 70A), men tål absolut inte att startströmmen. Beroende på hur kablarna till startmotorn är kopplade kan man mer eller mindre lätt få startmotorströmmen genom skiljereläet, om man inte ser upp.
Problemet här är oftast att skiljereläet drar direkt man slår på "tändningen", och så tar startmotorn ström från både start- och belysningsbanken. Är belysningsbanken då piggare än startbatteriet (t ex om man nyligen lansdströmsladdat den) kan det gå stora strömmar "bakvägen" genom reläet, speciellt om man har grova kablar till förbrukningsbatterierna. En lösning är att "dra" skiljereläet via en fördröjningskrets, så att det inte drar ström förrän motorn startat.
Beklagar oturen, hur som helst.
De använder ett Bosch sk "kraftrelä" som utlovas för 70A. Det räcker vanligen till bra för laddningskretsen (ytterst få 12V båtgeneratorer laddar i praktiken mer än 70A), men tål absolut inte att startströmmen. Beroende på hur kablarna till startmotorn är kopplade kan man mer eller mindre lätt få startmotorströmmen genom skiljereläet, om man inte ser upp.
Problemet här är oftast att skiljereläet drar direkt man slår på "tändningen", och så tar startmotorn ström från både start- och belysningsbanken. Är belysningsbanken då piggare än startbatteriet (t ex om man nyligen lansdströmsladdat den) kan det gå stora strömmar "bakvägen" genom reläet, speciellt om man har grova kablar till förbrukningsbatterierna. En lösning är att "dra" skiljereläet via en fördröjningskrets, så att det inte drar ström förrän motorn startat.
Beklagar oturen, hur som helst.
Anders S
Hejsan!
se også min tråd om prisen på skillerelæer!
Jeg ville tro, at den største risiko for store strømme mellem start- og forbrugsbatteriet gennem skillerelæet vil komme når man starter med et næsten fuldladet startbatteri og et næsten helt afladet forbrugsbatteri - en situation som let kan tænkes efter en weekend til ankers med køl, TV og lys til 48h liv.
For det første vil generatoren aflevere en stor strøm, men samtidig vil det fulde startbatteri forsøge at oplade det tomme forbrugsbatteri. Og så vil der jo let blive strømme der overskrider generatorens fuldlast.
Jeg har nu i 10 år brugt et skillerelæ med 75A mærkestrøm som i Danmark kan købes til DKK 37,20 (rundt 45 SEK!!!) og det har ikke givet nogen problemer.
I mit tilfælde, så trækker skillerelæet ikke før der gives gas til motoren. Min MD7B starter med "tomgangsgas" og hermed løber generatoren ikke på spænding. Det kommer først når jeg giver gas.
Med sejlerhilsen
Hans-Henrik
se også min tråd om prisen på skillerelæer!
Jeg ville tro, at den største risiko for store strømme mellem start- og forbrugsbatteriet gennem skillerelæet vil komme når man starter med et næsten fuldladet startbatteri og et næsten helt afladet forbrugsbatteri - en situation som let kan tænkes efter en weekend til ankers med køl, TV og lys til 48h liv.
For det første vil generatoren aflevere en stor strøm, men samtidig vil det fulde startbatteri forsøge at oplade det tomme forbrugsbatteri. Og så vil der jo let blive strømme der overskrider generatorens fuldlast.
Jeg har nu i 10 år brugt et skillerelæ med 75A mærkestrøm som i Danmark kan købes til DKK 37,20 (rundt 45 SEK!!!) og det har ikke givet nogen problemer.
I mit tilfælde, så trækker skillerelæet ikke før der gives gas til motoren. Min MD7B starter med "tomgangsgas" og hermed løber generatoren ikke på spænding. Det kommer først når jeg giver gas.
Med sejlerhilsen
Hans-Henrik
Hans-Henrik
Beason 31 D404 Dancing Wave - Lynæs Danmark
Beason 31 D404 Dancing Wave - Lynæs Danmark
Det är alldeles riktigt att det kan gå extra stora strömmar genom reläet om man har fulladdat startbatteri, maximal laddning från generatorn och tomt förbrukarbatteri. Men andra vägen kan det bli värre. En startmotor till en halvstor diesel kan dra 1.5 KW utan vidare (ungefär 150A) , och eftersom det är en serielindad motor så tar den vad den behöver och får genom kablarna. Här är Skyllermarks grova kablar faktiskt till en liten nackdel, eftersom de inte begränsar strömmen genom spänningsfallet, utan allt sådant inträffar i reläkontakten.
Jag bedömer ändå att ett relä för nominellt 70A bör tåla det dubbla en kortare tid utan problem. Reklamera det du köpte, lämna till baka det om det går och köp sedan Hans-Henriks danska fyndrelä. (Kköp ändå, om du vill ha ett i reserv). Tänk bara på hur kontaktdonen ser ut.
Prisfrågan: Boschreläet säljs på annat håll också, och rek utpris verkar faktiskt ligga på "Skyllermarknivå". Det betyder inte att Hans-Henriks relä är lågpris, utan snarare på att det nog är direktimporterat från Asien och säljs till grossistpris. Bra så, och tack för tipset!
Jag bedömer ändå att ett relä för nominellt 70A bör tåla det dubbla en kortare tid utan problem. Reklamera det du köpte, lämna till baka det om det går och köp sedan Hans-Henriks danska fyndrelä. (Kköp ändå, om du vill ha ett i reserv). Tänk bara på hur kontaktdonen ser ut.
Prisfrågan: Boschreläet säljs på annat håll också, och rek utpris verkar faktiskt ligga på "Skyllermarknivå". Det betyder inte att Hans-Henriks relä är lågpris, utan snarare på att det nog är direktimporterat från Asien och säljs till grossistpris. Bra så, och tack för tipset!
Anders S
Skyllermark
Ok, reklamerar relät på måndag, inga problem enl affären. Har ett annat tyskt 70A-relä i reserv men lutar åt 1,2,1+2 brytare istället, lite mer manuellt jobb när startbatteriet ska laddas ngn gång per säsong men annars inga problem med kapacitet, strömrusning osv. Gillar enkla mekaniska lösningar utan elskit som kan gå sönder. Med NASAs V/A/Ah digitala så blir det koll på förbr. batterierna, billigast lev. i Sverige verkar vara Viking Yachting. Byter också VHF och sätter in CD.
Köpte ett verktyg för grova polskor på Biltema, urbilligt, finns ingen anledning att köpa motsv svindyra på Elfa. Producerar kablar i samma klass som Skyllermark nu till en bråkdel av deras väl tilltagna priser. Det man bör tänka på är att slå tillräckligt hårt med hammaren flera ggr så att kabelskon sluter an ordentligt. Sedan vaselinspray och underredsmassa (!) i änden samt krympslang. Kabeln är mångtrådig från Classe, dock inte förtent, men eftersom fukt och syre inte har en chans att komma in i kabeln så lär inte det behövas.
Jagar skruvplint för polskor för de olika förbrukarna, verkar inte helt lätt, kom gärna med tips. Plusplinten ala lång sockerbit ska väck.
Köpte ett verktyg för grova polskor på Biltema, urbilligt, finns ingen anledning att köpa motsv svindyra på Elfa. Producerar kablar i samma klass som Skyllermark nu till en bråkdel av deras väl tilltagna priser. Det man bör tänka på är att slå tillräckligt hårt med hammaren flera ggr så att kabelskon sluter an ordentligt. Sedan vaselinspray och underredsmassa (!) i änden samt krympslang. Kabeln är mångtrådig från Classe, dock inte förtent, men eftersom fukt och syre inte har en chans att komma in i kabeln så lär inte det behövas.
Jagar skruvplint för polskor för de olika förbrukarna, verkar inte helt lätt, kom gärna med tips. Plusplinten ala lång sockerbit ska väck.