HEJ
Har inte tänkt på det förut, men varför smalnar segelbåtar efter mitten på skrovet ???
MVH
Skrovform
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Det vatten som fören pressar undan måste "rinna tillbaka" bakom båten. För att minska motståndet när skrovet drivs framåt är utformningen av detta viktig. Genom att göra skrovet avsmalnande kan man utnyttja detta "återrinnande vatten" att skjuta skrovet framför sig och på så sätt kompensera något för den kraft som krävdes för att trycka undan vattnet i fören. Man ser detta i form av den häckvåg som reser sig under akterna när skrovet kommer upp i sin högsta fart (ungefär en knop per meter vattenlinje).
Om båten är plattgattad så vill man att aktern ska ligga helt över vattenytan - om ej så bromsar det ordentligt. I halvplanande motorbåtar syns tydligt det "hål" som skrovet lämnar efter sig i vattnet och häckvägen - där vattnet går ihop igen ligger många meter akter om båten. Det går åt mycket effekt för att skapa det hålet.
Om båten är plattgattad så vill man att aktern ska ligga helt över vattenytan - om ej så bromsar det ordentligt. I halvplanande motorbåtar syns tydligt det "hål" som skrovet lämnar efter sig i vattnet och häckvägen - där vattnet går ihop igen ligger många meter akter om båten. Det går åt mycket effekt för att skapa det hålet.
för 70- och 80-tals båtar tillkommer inflyttande av IOR-regeln där man konstruerade bort bärigheten i aktern. Tyvärr hade det också inverkan på båtfarten på ett negativt sätt
Peter
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
Det finns vissa principer man följer när man utformar spantrutan som att diagonalerna ska vara vinkelräta mot skrovsidan mm. Att utföra beräkningar hur vattnet rör sig kring ett skrov är ett jobb för stora datorer, avancerade beräkningsprogram och specialister som sköter beräkningarna.
Utformningen av ett skrov blir ofta en kompromiss mellan många olika och oftast motstridiga önskemål. En god kryssbåt ska ha ett smalt skrov för att göra litet motstånd när det går genom vågorna. På undanvind vill man ha ett bärigt förskepp för att inte tryckas ned av kraften från seglen och ett brett akterskepp för att kunna surfa. I hårt vädeer är man bekänt av ett djupt skrov som har "grepp" i vattnet så att båten inte kan slängas runt av en våg och i lätt väder vill ha så liten våt yta som möjlgt. Till detta kommer att man vill en "sjövänlig" båt, dvs om man hamnar i tuffa villkor (= storm) ska båten ha lugna rörelser så att besättningen har om inte bekvämt så i alla fall acceptabelt.
Båtar som seglar i olika vatten har också olika form. Ett extremt exempel är de skärgårdskryssare som finns i våra skyddade vatten (långa smala och lättdrivna skrov) att jämföras med Collin Archers båtar för havssegling i grov sjö (med djupa skrov) eller VO 80 (?) båtar i jorden runt havskappsegling i huvudsak på undanvind (med skarpt för- och brett akterskepp)
Utformningen av ett skrov blir ofta en kompromiss mellan många olika och oftast motstridiga önskemål. En god kryssbåt ska ha ett smalt skrov för att göra litet motstånd när det går genom vågorna. På undanvind vill man ha ett bärigt förskepp för att inte tryckas ned av kraften från seglen och ett brett akterskepp för att kunna surfa. I hårt vädeer är man bekänt av ett djupt skrov som har "grepp" i vattnet så att båten inte kan slängas runt av en våg och i lätt väder vill ha så liten våt yta som möjlgt. Till detta kommer att man vill en "sjövänlig" båt, dvs om man hamnar i tuffa villkor (= storm) ska båten ha lugna rörelser så att besättningen har om inte bekvämt så i alla fall acceptabelt.
Båtar som seglar i olika vatten har också olika form. Ett extremt exempel är de skärgårdskryssare som finns i våra skyddade vatten (långa smala och lättdrivna skrov) att jämföras med Collin Archers båtar för havssegling i grov sjö (med djupa skrov) eller VO 80 (?) båtar i jorden runt havskappsegling i huvudsak på undanvind (med skarpt för- och brett akterskepp)
Intessant, men vilka " diagonaler " Är ute efter en så bra kryssbåt som möjligt. Segla undanvind går ju av sig själv. 7/8 del är ett måste för mig. Max pris 60.000 . Just nu ser jag bara H- båten som alternativ. Dock lite trång o tråkig sittbrunn.
Lystal fins men inget " krysstal " . Har lite funderingar om några år att bygga en egen båt. Har haft 707 o Express.
MVH
Lystal fins men inget " krysstal " . Har lite funderingar om några år att bygga en egen båt. Har haft 707 o Express.
MVH
Intessant, men vilka " diagonaler " Är ute efter en så bra kryssbåt som möjligt. Segla undanvind går ju av sig själv. 7/8 del är ett måste för mig. Max pris 60.000 . Just nu ser jag bara H- båten som alternativ. Dock lite trång o tråkig sittbrunn.
Lystal fins men inget " krysstal " . Har lite funderingar om några år att bygga en egen båt. Har haft 707 o Express.
MVH
Lystal fins men inget " krysstal " . Har lite funderingar om några år att bygga en egen båt. Har haft 707 o Express.
MVH
Diagonaler ritas in i spantrutan som linjer som är vinkelräta (så mycket som möjligt) mot skrovets konturlinjer. Om man ritar flera diagonaler bör de vara parallella.Detta indikerar att strömningen utefter skrovets yta blir bra. Det är dock lite mer komplicerat än så men i princip så...
Nu är det en massa andra förhållanden som avgör om en båt är bra kryssbåt som form på undervattenskroppen, läs köl och roder, rigg och framför allt segel med skotpunkter.
För deplacerande båtar gäller att max fart är proportionell mot kvadratroten ur vattenlinjens längd. För "vanliga" båtar betyder det att maxfart i knop är ungefär densamma som vattenlinjens längd i meter; VL = 6 m -> max fart ca 6 knop.
För att komma runt denna begränsning försöker man ge båtarna surfande egenskaper på undanvinden, dvs de vill plana ut och därmed öka hastigheten. Detta är motivet att ge båtarna breda akterpartier. Konstruktörens dilemma är få båten att kunna kryssa bra med det skrovet.
En annan väg runt den deplacerande båtens maxfart är är långa slanka kaontliknande skrov. Exempel är framföra allt trimaranen
Något krysstal (att jämföra med LYS) känner jag inte till. LYS-talet är ett praktiskt framräknat jämförelsetal mellan olika båtmodeller baserat på att de seglar en rundbana, dvs både kryss och öppna vindar. Tanken bakom LYS-talet är olika båttyper ska kunna kappsegla mot varandra. Man multiplicerar seglad tid med LYStalet och får då "korrigerad tid" och som man sedan jämför. Om man kappseglar enligt LYS ska man alltså inte ha någon fördel av att ha högt LYStal
Högt LYStal betyder alltså att båten seglar fortare än en båt med mindre LYStal. LYS-talet är alltså ett mått på båtens genomsnittliga fartegenskaper.
H-båten är känd som god kryssbåt. Med LYS 1,07 (tror jag) är den bland de snabbaste räknat på vattenlinjens längd utan att vara särskild bred. Den är mer att beteckna som "slank". Om du vill kappsegla "entyp", dvs enbart mot andra H-båtar är detta en aktiv och "het" klass. Om du kappseglar enligt LYS har du ingen särskild fördel (i genomsnitt) mot t ex MAXI 77, IF osv för de har sina LYStal och man tävlar med korrigerad tid
Nu är det en massa andra förhållanden som avgör om en båt är bra kryssbåt som form på undervattenskroppen, läs köl och roder, rigg och framför allt segel med skotpunkter.
För deplacerande båtar gäller att max fart är proportionell mot kvadratroten ur vattenlinjens längd. För "vanliga" båtar betyder det att maxfart i knop är ungefär densamma som vattenlinjens längd i meter; VL = 6 m -> max fart ca 6 knop.
För att komma runt denna begränsning försöker man ge båtarna surfande egenskaper på undanvinden, dvs de vill plana ut och därmed öka hastigheten. Detta är motivet att ge båtarna breda akterpartier. Konstruktörens dilemma är få båten att kunna kryssa bra med det skrovet.
En annan väg runt den deplacerande båtens maxfart är är långa slanka kaontliknande skrov. Exempel är framföra allt trimaranen
Något krysstal (att jämföra med LYS) känner jag inte till. LYS-talet är ett praktiskt framräknat jämförelsetal mellan olika båtmodeller baserat på att de seglar en rundbana, dvs både kryss och öppna vindar. Tanken bakom LYS-talet är olika båttyper ska kunna kappsegla mot varandra. Man multiplicerar seglad tid med LYStalet och får då "korrigerad tid" och som man sedan jämför. Om man kappseglar enligt LYS ska man alltså inte ha någon fördel av att ha högt LYStal
Högt LYStal betyder alltså att båten seglar fortare än en båt med mindre LYStal. LYS-talet är alltså ett mått på båtens genomsnittliga fartegenskaper.
H-båten är känd som god kryssbåt. Med LYS 1,07 (tror jag) är den bland de snabbaste räknat på vattenlinjens längd utan att vara särskild bred. Den är mer att beteckna som "slank". Om du vill kappsegla "entyp", dvs enbart mot andra H-båtar är detta en aktiv och "het" klass. Om du kappseglar enligt LYS har du ingen särskild fördel (i genomsnitt) mot t ex MAXI 77, IF osv för de har sina LYStal och man tävlar med korrigerad tid
Utan problem skulle jag vilja säga, vill du kappsegla och ändå kunna bo i båten skulle jag satsa på en Express pga flitigt kappseglande.Fredrik skrev:Både 707 och Express torde väl gå fortare på bidevind än en H-båt?
H-båts flottan minskar men Express är fortfarande starka i Gbg / Sthlm
Plus att en Express är en väldigt bra kappseglingsbåt på korta kvällseglingar och brukar placera sig bra. De seglar bra i alla vindar...
Har själv haft en H-båt som vi var nöjda med men en Express är strået vassare men kanske hårdare seglade och mer sönderborrade...
Lycka till /
Håkan
Äntligen ligger HP:n på Råå
Äntligen ligger HP:n på Råå
Express må vara snabbare än h-båt i absoluta tal men BETYDLIGT svårare att hitta för under 60 lakan och det var väl där gränsen gick nu. Billigast och mest fart verkar 707 ge för pengarna. Vare sig 707 eller h-båt är väl direkt bekväma boendemässigt. Gissar dock att h-båten är bekvämare att segla, men då lägger jag in ett personligt val i och med att jag ogillar stamp.
Du kryssar ifrån både H-båt och Express med den här solstrålen för 49 000 kr!
http://www.blocket.se/vi/11342900.htm?ca=11_s
http://www.blocket.se/vi/11342900.htm?ca=11_s
Alla borde ha skägg
Jättefina båtar men sjunker inte de på VästkustenMisil no87 skrev:Du kryssar ifrån både H-båt och Express med den här solstrålen för 49 000 kr!
http://www.blocket.se/vi/11342900.htm?ca=11_s
Om det kommit hit några så finns de i alla fall inte kvar
KÖP
/ HåkanHåkan
Äntligen ligger HP:n på Råå
Äntligen ligger HP:n på Råå
och du surfar ifrån både Express och H-båt med en sådan:
http://www.udkik.dk/app/admsshow.jsp?id=40275
men för den delen kan en 717 vara ett ändå bättre alternativ (LYS 1,16)Båda ska seglas utan större lutning på kryssen.
Jag har en Mustang och vi seglar högre mot vind på kryssen än H-båten. Vi har dock svårt att hänga med Expresser och 707:or i vindar över 3-4 m/s på kryssen. I lättare vindar seglar vi ifrån de (åtminstone i vår stan).
Upplevelse att planar redan i relativ lätta vindar (över 5 m/s) ger en kick som är svårt att beskriva.
http://www.udkik.dk/app/admsshow.jsp?id=40275
men för den delen kan en 717 vara ett ändå bättre alternativ (LYS 1,16)Båda ska seglas utan större lutning på kryssen.
Jag har en Mustang och vi seglar högre mot vind på kryssen än H-båten. Vi har dock svårt att hänga med Expresser och 707:or i vindar över 3-4 m/s på kryssen. I lättare vindar seglar vi ifrån de (åtminstone i vår stan).
Upplevelse att planar redan i relativ lätta vindar (över 5 m/s) ger en kick som är svårt att beskriva.
Peter
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org