Trimning av rigg
Trimning av rigg
Riggade båten (misil II masterhead) enligt tumstocksmetoden. Med en nyinstallerad rullfock trimmande jag akterstaget på "känn" Blev lite osäker på mastlutningen akterut...eftersom den varierade med vart man stod på båten. Har Nu varit ute på två kortare seglatser och märker att toppvanten inte är lika hård spänd som tidigare. Frågan är nu....ska jag efterspänna och i så fall hur.....och hur viktigt är det med akterstagets spänning ? Ska man satsa på en stagspänningsmätare eller är det overkill....????
Min högst personliga uppfattning är att det är overkill med riggspänningsmätare till mindre båtar. På de flesta båtar skall man sträva efter att få rätt förspänning på förstaget när häck eller backstag inte är ansatta samt att masten skall vara rak. Förstagets spänning justeras med ansättningen av toppvanten, övriga vant och ev stag sätts an så att masten blir rak (Syfta med storfallet längs mastens likränna). På många båtar med partialrigg så innebär detta att undervanten sätts ungefär 50% hårdare än toppvanten. Jag skulle tro att skillnaden är ungefär lika stor på en mastheadriggad båt. Vanten i lä får aldrig vara lösa, då är riggen för löst ansatt och riggen tar onödigt mycket stryk i hårdare vindar samt att bl.a. båten kan ta sämre höjd än vad den borde. Vad som är rätt förspänning på förstaget varierar nog från båt till båt, men man brukar sträva efter att tillåta att mitten av förstaget på kryss rör sig en sidådär 10-15cm åt lä för en båt i din storlek. Den här böjningen av förstaget brukar kallas 'sagg'.
Om inte undervanten är tillräckligt ansatta så kan masten böja sig för mycket när man tar hem i häckstaget och toppvanten kan då kännas lösare. Det kan givetvis också hända att riggen sätter sig och behöver efterjusteras.
Det gäller att hitta en fungerande kompromiss mellan alla önskade parametrar. Vill man få ut mesta möjliga ur båten skall man gärna sätta an riggen lite extra i hårdvind och släppa några varv på vantskruvarna vid lättvind.
Om inte undervanten är tillräckligt ansatta så kan masten böja sig för mycket när man tar hem i häckstaget och toppvanten kan då kännas lösare. Det kan givetvis också hända att riggen sätter sig och behöver efterjusteras.
Det gäller att hitta en fungerande kompromiss mellan alla önskade parametrar. Vill man få ut mesta möjliga ur båten skall man gärna sätta an riggen lite extra i hårdvind och släppa några varv på vantskruvarna vid lättvind.
//Daniel
Re: Trimning av rigg
Hur kan mastlutet variera beroende på vart du står?CSA skrev:Riggade båten (misil II masterhead) enligt tumstocksmetoden. Med en nyinstallerad rullfock trimmande jag akterstaget på "känn" Blev lite osäker på mastlutningen akterut...eftersom den varierade med vart man stod på båten. Har Nu varit ute på två kortare seglatser och märker att toppvanten inte är lika hård spänd som tidigare. Frågan är nu....ska jag efterspänna och i så fall hur.....och hur viktigt är det med akterstagets spänning ? Ska man satsa på en stagspänningsmätare eller är det overkill....????
Riggen kan sätta sig lite och båten ger med sig något så man kan få efterdra, särskilt om du har masten på däck och ingen stötta under den nere i båten.
Tack för de synpunkterna. Blir alltid lika glad för den hjälp som ges här. Eftersom jag är en typisk cruiserseglarare så verkar idén om att ändra spänningen av stag/vant beroende på väder inte så kul men det kanske inte är något större problem när man är van skruva.....
Angående mätningen av akterlutningen så använde jag storfallet men beroende på var på däck jag stod så ändrades vinkeln mellan storfallet och masten. Problemet är väl huruvida vattenlinjen är pararell med vattenytan eller tänker jag fel......??????
Angående mätningen av akterlutningen så använde jag storfallet men beroende på var på däck jag stod så ändrades vinkeln mellan storfallet och masten. Problemet är väl huruvida vattenlinjen är pararell med vattenytan eller tänker jag fel......??????
Ja, på en liten båt (och i princip är varje båt som ändrar långskeppstrim vid besättningsrörelse "liten") kan man inte "loda" in mastlutet om man inte alltid är på samma ställe vid syftningen.
Har du mastheadrigg är det ganska lätttrimmat: Ställmasten lagom tillbakalutad och rak i gunden (undervanten/babystay). Sedan justerar du in en helt liten (helt obetydlig) grundböj med förstaget - masten får aldrig bli en "omvänd pilbåge". Den får se ut som "__)_", men aldrig "__(_" - om man säger så... När du sedan tar hem på akterstaget i hårdvind får masten en liten extra krökning som äter upp buken i storen och förstaget spänns - släpper du i lättvind får storen litet mer buk och "sagget" ger en rundare buk i förseglet. Lagom max krökning är en halv mastdiameter, inte mer.
Bygger du upp en lagom förspänning i vanten med "tumstocksmetoden" blir det bra. Den metoden är exaktare än en Vajert (vantspänningsmätare) och man kan sedan ofta klara det även utan mäverktyg på "känsla" och genom att kolla mastens rakhet i sidled och krökning med ögonmått. En svag akterlutning och en liten, liten böj kan vara en bra början. En bit tejp på akterstaget kan få visa max åtdragning.
Har du mastheadrigg är det ganska lätttrimmat: Ställmasten lagom tillbakalutad och rak i gunden (undervanten/babystay). Sedan justerar du in en helt liten (helt obetydlig) grundböj med förstaget - masten får aldrig bli en "omvänd pilbåge". Den får se ut som "__)_", men aldrig "__(_" - om man säger så... När du sedan tar hem på akterstaget i hårdvind får masten en liten extra krökning som äter upp buken i storen och förstaget spänns - släpper du i lättvind får storen litet mer buk och "sagget" ger en rundare buk i förseglet. Lagom max krökning är en halv mastdiameter, inte mer.
Bygger du upp en lagom förspänning i vanten med "tumstocksmetoden" blir det bra. Den metoden är exaktare än en Vajert (vantspänningsmätare) och man kan sedan ofta klara det även utan mäverktyg på "känsla" och genom att kolla mastens rakhet i sidled och krökning med ögonmått. En svag akterlutning och en liten, liten böj kan vara en bra början. En bit tejp på akterstaget kan få visa max åtdragning.
Anders S
Det är ju inte generellt så att det aldrig får slacka i lä, det beror väldigt mycket på vilken typ av rigg och båt man har. Det är inte alltid så bra att sätta an riggen för hårt heller. Det kan skilja en del.sotarn skrev:Vanten i lä får aldrig vara lösa, då är riggen för löst ansatt och riggen tar onödigt mycket stryk i hårdare vindar samt att bl.a. båten kan ta sämre höjd än vad den borde. Vad som är rätt förspänning på förstaget varierar nog från båt till båt, men man brukar sträva efter att tillåta att mitten av förstaget på kryss rör sig en sidådär 10-15cm åt lä för en båt i din storlek. Den här böjningen av förstaget brukar kallas 'sagg'.
Om inte undervanten är tillräckligt ansatta så kan masten böja sig för mycket när man tar hem i häckstaget och toppvanten kan då kännas lösare. Det kan givetvis också hända att riggen sätter sig och behöver efterjusteras.
Det gäller att hitta en fungerande kompromiss mellan alla önskade parametrar. Vill man få ut mesta möjliga ur båten skall man gärna sätta an riggen lite extra i hårdvind och släppa några varv på vantskruvarna vid lättvind.
Att skruva på vantskruvar gäller väl mest undervanten för att göra masten mer eller mindre styv beroende på vind och sjö förhållanden.
Och det är heller inte generellt, kan skilja en del bereonde på vilka trimfunktioner man har.
Det kan ju vara så att man behöver lätta på aktre undervant för att få mer mastböj som planar ur storen vid hårdare vind tex.
Men då ska man ju ha koll på hur mycket man vrider och i vilket läge man befinner sig.
Antar att du har en båt med partialrigg och svepta spridare..?
Skulle nog råda CSA att ladda hem Råd & Tips från Seldén, finns pdf på deras hemsida. Där i finns det mesta man behöver veta om just sin egen rigg.
Tack för tipsen...
Eftersom varken stag/vant är nya (med undantag av ny furlex) så undrar jag om behovet av efterspänning kan indikera att jag gjorde något fel vid den första trimningen eller om efterspänning i princip alltid görs.......
Toppvanten var som pianontrådar men inte längre)
Angående undervanten så har jag också för mig att de ska vara mindre spänd än toppvanten.......
Eftersom varken stag/vant är nya (med undantag av ny furlex) så undrar jag om behovet av efterspänning kan indikera att jag gjorde något fel vid den första trimningen eller om efterspänning i princip alltid görs.......
Toppvanten var som pianontrådar men inte längre)
Angående undervanten så har jag också för mig att de ska vara mindre spänd än toppvanten.......
Eftersom du har en mastheadrigg tycker jag att du skall grundställa masten rak i sida och något bakåtlutad. Detta gör du med toppvanten och för- och akterstaget. stage och vant sätts an styvt, men inte knallhårt.
Sedan finjusterar du masten så den är rak med undervanten. En svag pilbågsform på masten är OK i detta läge, men överdriv inte. (Pilbågen" skall natuligtvis skicka "pilen" framåt/föröver...).
Sedan sträcker du upp riggen på sidorna så den blir lagom ansatt. Tumstocksmetoden är bra. Maströret skall vara rakt - kollar man lätt genom att syfta i likrännan på masten. Är den S-formad får man dra och släppa i sidled mha undervanten. Tänk på att undervanten också påverkar mastböjen beroende på om du drar i de främre eller aktre - man brukar få justera båda på samma sida ihop.
Får du nu till en grundinställning med en minimal mastböj i längsled (den skall vara "knappt märkbar") och rak mast i sidled kan det bli så lyckosamt att du kan trimma riggen för mer eller mindre vind bara genom att veva på akterstagets vantskruv. Spänner du akterstaget accentueras mastböjen - normalt bra i blåst - släpper du minskar mastböjen, normalt bra i lättare vindar.
En mastheadrigg är normalt mycket stryktålig, förlåtande och hållbar, baksidan är just att den är så "stabil" att man inte kan trimma masten lika lätt som på andra, mer "böjvänliga" riggtyper. Det betyder också att en del trimtips för partialriggar blir svåra att använda.
Sedan finjusterar du masten så den är rak med undervanten. En svag pilbågsform på masten är OK i detta läge, men överdriv inte. (Pilbågen" skall natuligtvis skicka "pilen" framåt/föröver...).
Sedan sträcker du upp riggen på sidorna så den blir lagom ansatt. Tumstocksmetoden är bra. Maströret skall vara rakt - kollar man lätt genom att syfta i likrännan på masten. Är den S-formad får man dra och släppa i sidled mha undervanten. Tänk på att undervanten också påverkar mastböjen beroende på om du drar i de främre eller aktre - man brukar få justera båda på samma sida ihop.
Får du nu till en grundinställning med en minimal mastböj i längsled (den skall vara "knappt märkbar") och rak mast i sidled kan det bli så lyckosamt att du kan trimma riggen för mer eller mindre vind bara genom att veva på akterstagets vantskruv. Spänner du akterstaget accentueras mastböjen - normalt bra i blåst - släpper du minskar mastböjen, normalt bra i lättare vindar.
En mastheadrigg är normalt mycket stryktålig, förlåtande och hållbar, baksidan är just att den är så "stabil" att man inte kan trimma masten lika lätt som på andra, mer "böjvänliga" riggtyper. Det betyder också att en del trimtips för partialriggar blir svåra att använda.
Anders S