Man har ingen medvåg, det är sant, men man har fortfarande vågens ytströmning att räkna in i fenomenet. (Vi pratar ju då om vad loggen visar, inte något annat. Det har hastighetsbegränsningsivrarna ju inte fattat). Skulle båten kränga litet grann kan loggivaren mycket väl hamna i det betydligt raskare ytvattnet på vågens framsida, och då kan man få en tillfällig indikerad fartökning, kanske en knop, eller mer.Rudi skrev: På kryssen har man inte heller någon surf, och jag har klockat tider.
Rudi
Det är också så att man måste bedöma skrovform, deplacement, segelyta (hk/ton sas) och deplacementsfördelning innan man kan applicera någon "vattenlinjeregel", typ V=(roten ur VL)*k. Man brukar då finna att korrektionsfaktorn k varierar mellan 2 och 3 - den är inte fix. 2 gäller för klumpedunser, 3 för lätta, ofta smala, båtar. Planande (semi- eller hel-) och mycket smala skrov (ofta katamaraner) kan ganska lätt komma utanför de här värdena och en modern plattbottnad, akterbärig båt kan mycket väl uppträda som längre än den är, även om den naturligtvis inte planar.
Till detta kommer att skrovformen har betydelse för hur lätt man når en rimlig maxfart, något som gynnar vissa båtar mer än andra. Man kan tro att smalspetsiga skrov alltid är bättre, men så är det inte.
***
Visst låter 9+ knop som ovanligt mycket, men alla har ju med (ibland skräckblandad) förtjusning sett höga loggvärden på sin båt, utan att man för den skull räknar med detta värde som realistisk maxfart.