Lovgirighet och rigg

[Eilean]

...Det gör alla båtar pga Coriolis effekt. Man går fortare på styrbords halsar och högre på babords halsar....

Detta var en nyhet! Och när jag tänker efter kanske jag märkt det också, tror jag...

Undran - vad talar vi om för skillnader? Procent, promille, grader, sekunder?

[stangen]

...Det gör alla båtar pga Coriolis effekt. Man går fortare på styrbords halsar och högre på babords halsar....

Detta var en nyhet! Och när jag tänker efter kanske jag märkt det också, tror jag...

Undran - vad talar vi om för skillnader? Procent, promille, grader, sekunder?

Skillnad - beror mycket på båt (och naturligtvis i olika väder). Om man utgår från bra, stadig vind med små vågor... i ett fall då båten svarar bra på trim märks detta ganska väl. Är det en stadig bit till båt som kanske inte är lika responsiv blir skilnaden mindre märkbar.

[Eilean]

Är det en stadig bit till båt som kanske inte är lika responsiv blir skilnaden mindre märkbar.

Varför det? Corioliseffekten är väl konstant och måste ju vara lika för alla. Så skillnaden procentuellt för fart- och höjdtagningsförmåga vid givna vind- och sjöförhållanden borde vara densamma för alla båtar.

[SWE54]

Skall inte ignoreras med andra ord. Anledningen till mitt intresse i frågan är i grunden att jag var ute och seglade med ett självbygge för en tid sedan och märkte en skillnad i rodertrycket mellan de olika bogarna. Såg inte direkt att masten lutade åt något håll men med tanke på att det var ett självbygge är det inte otänkbart att mastfoten hamnat lite fel och därmed masten förskjuten åt någon sida (båten hade genomgående mast). Drivet verkade dessutom vara olika på respektive bog.

Skotar man storen lika på båda halsarna så är den för hårt på styrbord eller för löst på babord.
Har man lite för hårt på styrbord kanske det då kränger lite mer och skapar mer lovgirighet.

Det där var intressant. Om jag kryssar med x-fock och slår ofta så tajtar jag ner bommen med mitt förträffliga kickarrangemang och låter sen storens skotvagn stå still i mitten på skotskenan. För att ta med det här med Coriolis effekt i skotningen så borde jag väl då hala skotvagnen några cm åt styrbord för att få en "lagom mittpunkt"?

Så skulle det ju kunna bli. Man ser det ganska enkelt om man har telltales i storens akterlik.

[SWE54]

Är det en stadig bit till båt som kanske inte är lika responsiv blir skilnaden mindre märkbar.

Varför det? Corioliseffekten är väl konstant och måste ju vara lika för alla. Så skillnaden procentuellt för fart- och höjdtagningsförmåga vid givna vind- och sjöförhållanden borde vara densamma för alla båtar.

Det beror ju på lite för det är ju en högervridning i höjdled. Masthöjden spelar ju roll tex. Lättdriven båt kan ju utnyttja babordshalsar lite mer än en mindre lättdriven tex. man kan gå väldigt högt utan att tappa för mycket fart. Men visst borde alla båtar märka av det, i alla fall på hur man trimmar om man har telltales lite här och där.

[Guitar Nilsson]

I år knöt jag dit telltales i svart yllegarn med ca en halvmeters lucka hela vägen längs akterliket, jäkligt bra att ha tycker jag.
Fast när jag slår med den trögvända långkölen tappar jag så mycket fart att jag efter slaget ofta faller av lite extra o släpper ut storen för att få upp farten på 5,7 ton och halar därefter in eftersom, kanske skotar jag sen lite olika på olika bogar? Blåser det på lite rör jag inte storskotet, då borde det gå se ev skillnad.

[Anders S]

"Wind shear" beror på Corioliskrafterna, det är riktigt. Men sedan krävs det också en jämn, stadig vind för att det skall märkas ordentligt. Skulle vinden vara turbulent och byig märks ingenting. Det man skall göra för att dra nytta av kunskapen är att justera twisten i seglet i första hand - i princip samma sak som man gör för att justera segelformen (anfallsvinkeln) eftersom vindhastigheten är större högre upp. Här tillkommer då att twisten skall vara större på ena bogen än den andra om man vill kompensera för vindgradienten.

Vad gäller lovgirighet: Det är bekant för varje van jolleseglare (där märks det direkt) att krängningen flyttar ut tryckcentrum till sidan och försöker vrida båten mot lovart ("lova"). I jollar kan man ofta bryta båten åt fel håll, och då kan man få båten att falla i stället. Tänk tanken att någon bogserar båten i spridarna, och fundera på vad som händer om båten krängs åt ena eller andra hållet... Segelbåtar är konstruerade för att motverka den effekten då skrovet lutar, men de flesta brukar ju ändå känna hur båten vill upp i lovart då den lutar.

Skulle masten luta i sidled mer än obetydligt kommer det utan tvekan att märkas vid segling. Normalt brukar man ha såpass spel i masthålet att man kan få masten rak, och om masten står på däck är det oproblematiskt, inom ramen för riggjusteringen, förstås.