Riggens viktigaste!?

[friseglarn]

Tack för råden Anders. Det är dags för en tur till Benns. Innan dess ska jag ska ta med en tamp för att kolla blockskivorna så att de passar lite tjockare dyneema istället för wiren. Jag släpper på akterstaget när det inte är kryss... så dyneema går bra då.

[Guitar Nilsson]

Viktigast i riggen enligt Benn´s om jag minns rätt är spridarnas vinkel utåt. Att de har hängt ned är den vanligaste orsaken till rigghaveri. Ändå är de ju inte ovanligt med slokande vantspridare.

[MiniMe]

utan att titta i en tabell så kan man lätt konstatera att det det är förstaget som belastas mest. Rita gärna upp ett kraftdiagram. Vinden trycker i från sidan på ett förstag men toppvant belastas i stort längst vantet. I och med man vill ha lite sagg så blir det en hel del last på förstaget.

[Guitar Nilsson]

utan att titta i en tabell så kan man lätt konstatera att det det är förstaget som belastas mest. Rita gärna upp ett kraftdiagram. Vinden trycker i från sidan på ett förstag men toppvant belastas i stort längst vantet. I och med man vill ha lite sagg så blir det en hel del last på förstaget.

Då är det gött att ha dubbla förstag, skröt han då lite lätt.

[matsa]

riggens viktigaste???

bra vantskruvar kanske????

ledsna spridare är en allt för vanlig syn.

rulle med förstagsprofil är väl inte helt fel om man ska försöka få av förstaget där profilen slutar? det blir ju duktiga brytningar åt flera håll som effektivt knäcker staget.

tjockare undervant kan man hitta på Furioso. jag tyckte det verkade lite konstigt och frågade konstruktören när jag sprang på honom. han sa att undervanten belastas mer än toppvanten. det känns fel i mitt huvud, men det kanske är så??

[T]

...tjockare undervant kan man hitta på Furioso. jag tyckte det verkade lite konstigt och frågade konstruktören när jag sprang på honom. han sa att undervanten belastas mer än toppvanten. det känns fel i mitt huvud, men det kanske är så??

Så är det... på en partialrigg med svepta spridare.


/T

[Guitar Nilsson]

Ska jag få min feta mastheadmast att få den lilla krum jag vill ha måste jag dra de främre undervanten hårdare än nåt annat i riggen. Undervanten är 6 mm, resten 7, men jag skulle nog vilja ha 7 även på de främre undervanten, i alla fall lika grova vantskruvar som till toppvanten.

[matsa]

är det så även om båda stagen hänger löst på läsidan när det blåser och lutar att undervantet får ta mest last???
jag kan tycka att toppvantet som bevisligen töjer sej mest, alla fall inte borde vara tunnare

fast jag kör med rätt lösa riggar. det känns som det inte är nån ide att spänna ihjäl en lite båt som ändå ger efter.

på furren är undervanten ganska lösa a'la 606. annars går det inte att få nån fason på riggen när det blåser och man tar lite akterstag

[Anders S]

...tjockare undervant kan man hitta på Furioso. jag tyckte det verkade lite konstigt och frågade konstruktören när jag sprang på honom. han sa att undervanten belastas mer än toppvanten. det känns fel i mitt huvud, men det kanske är så??

Så är det... på en partialrigg med svepta spridare.


/T

Det stämmer också för masthead enligt enkla (statiska) beräkningsmodeller. Vad som gäller i den rör(l)iga verkligheten får man nog mäta sig fram till. Man drar ju till exempel på med kraft i akterstaget för att minska utböjningen (sagget) av förstaget och man böjer masten för att forma storseglet.

[Kjelle]

Summan av krafterna i masttoppen (masthead) = 0. Ökar kraften i förstaget måste krafterna i akterstag och toppvant öka. De vertikala komponenterna av krafterna i vant och stag belastar masten. När genaufallet ansätts avlastas förstaget i motsvarande grad.

[Anders S]

Dat går inte att vara kategorisk vad gäller toppvantens belastning eftersom vi får så annorlunda belastningsfall beroende på om vi har en (som jag) en MH-rigg med räta spridare eller om man har en fraktionsrigg med svepta spridare (minst lika vanligt). I det senare fallet lastar man toppvanten mycket hårdare, eftersom de i praktiken är både sidovant och akterstag. Då kan man lätt inse att när fraktionsriggen belastas så mycket att lävanten är helt avlastade (lösa) så hänger den enkla fraktionsriggen i princip i toppvant, undervant och förstag. I det läget är lasten på toppvantet minst samma som lasten på förstaget. Dessutom skall toppvantet och undervantet bära sidobelastningen från storseglet. I det läget kan man vidare förstå att förstaget har en bättre vinkel, (en bättre mekanisk fördel) än toppvantet som är brantare vinklat och bara därför måste hålla emot (belastas) med mera kraft.

I det andra exemplet, med raka spridare, tar akterstaget upp framåtkomponenten i förstaget och sidokomponenten fördelas på vanten. Här måste man räkna, och med min båt som exempel (MH, dubbla raka spridare, toppvant, mellanvant dubbla undervant) tas sidokomponenten upp och delas mellan alla fyra vanten. Det går då att inse att undervanten, som skall hålla emot a) nederdelen av masten, b)mellanvantets tryck på spridaren och c) toppvantets tryck på spridaren får jobba ordentligt.

Sedan sabbas all insikt av det faktum att båten rör sig, masten kröks i båda riktningarna och att sjögången ömsom lättar, ömsom ökar alla belastningar. Var toppbelastningen verkligan är/har varit/kommer att bli störst kan därför vara svårt att avgöra.

[matsa]

man kan prova att montera clas ohlsons vantskruvar runt om och sen ser man ju var det pajar. sen vet man var det var mest balastning.
bra ide, eller......