Titta på alla IOR båtar med deras smala aktrar, helt konstruerade för att få så lång vattenlinjelängd som möjligt under fart.
Mätningsregler har många gånger förstört båtar så att de endast duger till speciella ändamål.
vattenlinje
Du menar så här: http://skota.se/insp/files/page5_blog_entry296_8.jpgJaramaz skrev:
Tänk på en lång skärgårskryssare med ordentliga överhäng .... det är sällan man ser en breddning på vattenlinjen föröver.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Nej nej, Seglarn, jag menar så här:
/J
och så här (från Calle):Men detta är en sidodebatt, huvudfrågan är varför den upplevda längden i vattenytan ....
- som jag för övrigt håller helt och hållet med om - de flesta mätregler resulterar i båtar som inte är bra utom för en kort period och då bara för ett ändamål.Titta på alla IOR båtar med deras smala aktrar, helt konstruerade för att få så lång vattenlinjelängd som möjligt under fart.
Mätningsregler har många gånger förstört båtar så att de endast duger till speciella ändamål.
/J
Ja, ja jag ber om ursäkt om jag inte förstår dig och hakade på det du kallar sidodebatt, sen när blev sådana inte tillåtnaJaramaz skrev: Samtidigt tycks många båtar ha en extra bred målad vattenlinje just akterut (varför kan man fråga sig).
men man kan inte förstå allt.I övrigt håller jag helt med om mätreglernas resultat. Bäst, vackrast och mest tidlösa är ju de båtar som ritats utan mätregler som hinder.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Larva dig inte, sidodebatter finns det hur mycket som helst av på detta forum.
Just här tycker jag att den sidodebatten halkade snett, där jag var ute efter var för att belysa att det är svårt med vattenlinjenlängden, speciellt när det är mycket lut på stäven (akter eller för, lika). Och att en brett målad vattenlinje på båten är ett tecken på detta - mycket lut, och då svårt att fastställa den faktiska vattenlinjelängden.
Mätreglerna kommer in i detta, så att det ofta tycks vara konstruktionsvattenlinjen som anges i mätbreven. Ju kortare desstu bättre handikapp.
/J
Just här tycker jag att den sidodebatten halkade snett, där jag var ute efter var för att belysa att det är svårt med vattenlinjenlängden, speciellt när det är mycket lut på stäven (akter eller för, lika). Och att en brett målad vattenlinje på båten är ett tecken på detta - mycket lut, och då svårt att fastställa den faktiska vattenlinjelängden.
Mätreglerna kommer in i detta, så att det ofta tycks vara konstruktionsvattenlinjen som anges i mätbreven. Ju kortare desstu bättre handikapp.
/J
Intressant, det betyder att vår förra båt Dynamic 35 har en teoretisk maxfart på 7,7 knop om man förutsätter 33 fot lvl vid full fart.SWE54 skrev:Det finns en generell ekvation (Foeude)
Boatspeed=1,34xSQR(wl (ft))
Den är väl egentligen en forkortad variant av denna:
v= [lvl*g/(2*Pi)]^½
Men den farten överskred vi ofta. Innebär det att den började plana i farter över 8 knop?
Gillar att segla!
Det är ju en generell ekvation och stämmer ju inte 100% på alla båtar.
Nu seglas det ju en väldigt öppen hals på bilden och då, med en sådan överrriggad båt, har man kanske mycket mer kraft än vattenmotståndet kan hålla emot och man kan då gå fortare än depl. fart. Det gör jag själv väldigt ofta med. Men om det är att plana kanske är en definitionsfråga.
Men din maxkryssfart ligger väl runt 7,5 knop gissar jag.
Nu seglas det ju en väldigt öppen hals på bilden och då, med en sådan överrriggad båt, har man kanske mycket mer kraft än vattenmotståndet kan hålla emot och man kan då gå fortare än depl. fart. Det gör jag själv väldigt ofta med. Men om det är att plana kanske är en definitionsfråga.
Men din maxkryssfart ligger väl runt 7,5 knop gissar jag.
Mja, den här formlen v(max) = konst * sqrt(Lwl) har sina begränsingar!
För det första ... så är detta en förenklad formel, första termen i en serieutveckling.
"konst" är inte en konstant, som AndersS förklarade ovan, utan är skrovberoende. (frågan är om det är en konstant öht)
Och sedan så visar det sig att om man ser hur ett vanligt deplacementskrov uppför sig i tex en R (motstånd) vs V (hastighet) diagram så är den generella kurvan en hyfsat linjär kurva initialt (friktion) som sedan övergår i en V**2 eller exponentiell kurva. Vmax ovan avser någon punkt i denna övergång.
Men ett närmare studium avslöjar att motståndskurvan uppvisar ett mindre oscillerande (som en sinuskurva) överlagrat på denna huvudkurva beteende också. Vmax brukar då hänföras till början (innan) av den första toppen, efter detta följer det ett lokalt minimum - dvs lyckas man pressa sig förbi det förta hindret (lokala max) så kan båtan mycket väl överskrida Vmax, och det med lägre motstånd. (Följden av detta är då att båten närmar sig nästa motståndstopp, som är bra mycket större osv).
Därmed är det inte alls svårt att segla fortare än Vmax.
Min gissning är att tex Fredriks egentliga Vmax ligger högre än den enkla formlen. Kanske kan Fredrik också ha lyckats ta sig in i nästa domän -mycket segel, lättdrivet skrov så kan det ske.
/J
För det första ... så är detta en förenklad formel, första termen i en serieutveckling.
"konst" är inte en konstant, som AndersS förklarade ovan, utan är skrovberoende. (frågan är om det är en konstant öht)
Och sedan så visar det sig att om man ser hur ett vanligt deplacementskrov uppför sig i tex en R (motstånd) vs V (hastighet) diagram så är den generella kurvan en hyfsat linjär kurva initialt (friktion) som sedan övergår i en V**2 eller exponentiell kurva. Vmax ovan avser någon punkt i denna övergång.
Men ett närmare studium avslöjar att motståndskurvan uppvisar ett mindre oscillerande (som en sinuskurva) överlagrat på denna huvudkurva beteende också. Vmax brukar då hänföras till början (innan) av den första toppen, efter detta följer det ett lokalt minimum - dvs lyckas man pressa sig förbi det förta hindret (lokala max) så kan båtan mycket väl överskrida Vmax, och det med lägre motstånd. (Följden av detta är då att båten närmar sig nästa motståndstopp, som är bra mycket större osv).
Därmed är det inte alls svårt att segla fortare än Vmax.
Min gissning är att tex Fredriks egentliga Vmax ligger högre än den enkla formlen. Kanske kan Fredrik också ha lyckats ta sig in i nästa domän -mycket segel, lättdrivet skrov så kan det ske.
/J
Här finns en kort förklaring av en dansk båtkonstruktör.
http://forum.hamnen.se/showthread.php?t=5622&page=2
inlägg #16.
edit:
Det var mest med tanke på dels formeln i sig och dels definitionen av planing.
http://forum.hamnen.se/showthread.php?t=5622&page=2
inlägg #16.
edit:
Det var mest med tanke på dels formeln i sig och dels definitionen av planing.
Jo, man kan sätta Vmax som den formlen anger. Det blir då en formell kvantitet, utan relation till båtens egenskaper i övrigt. Nyckeltal som de glada börsanalytikerna kallar det.
En annan skola väljer att se Vmax som den punkt där motståndet verkligen övergår till att öka från linjärt till betydligt kraftigare. I denna approach försöker man då väga samman båtens egenskaper, och där då spegla en båts "verkliga" fartpotential. Exempel på detta är tex Chapelle ("Yacht Design ..." där han anger en variation av konstanten mellan 1.25 till 1.5, med tillägget att det sällan är möjligt att komma över 1.45; konstanten i de enheter som används i boken) eller Marchaj ("Sailing Theory .." anger samma konstant som maximalt uppgående till 1.45 ... men ger flera exempel på hur den kan variara, mest neråt).
Ridder et al (kompendium 1984) visar upp en något djupare analys, där tex det oscillerande beteendet beskrivs.
Hur man angriper detta beror alltså på vad man vill beskriva, och hur mycket ansträngning man vill lägga ner. I vilket fall som helst är Vmax mestadels en typsiffra som skall spegla fartpotentialen. Vilket inte alls skall tolkas som att det inte går att överskrida denna fart (utan planing). Däremot är det svårt att avsevärt överskrida Vmax,utan planing - vilket är precis det som Fredrik anger (siffrorna Fredrik anger är svåra att kommentera, men det generella beteendet stämemr nog).
En annan skola väljer att se Vmax som den punkt där motståndet verkligen övergår till att öka från linjärt till betydligt kraftigare. I denna approach försöker man då väga samman båtens egenskaper, och där då spegla en båts "verkliga" fartpotential. Exempel på detta är tex Chapelle ("Yacht Design ..." där han anger en variation av konstanten mellan 1.25 till 1.5, med tillägget att det sällan är möjligt att komma över 1.45; konstanten i de enheter som används i boken) eller Marchaj ("Sailing Theory .." anger samma konstant som maximalt uppgående till 1.45 ... men ger flera exempel på hur den kan variara, mest neråt).
Ridder et al (kompendium 1984) visar upp en något djupare analys, där tex det oscillerande beteendet beskrivs.
Hur man angriper detta beror alltså på vad man vill beskriva, och hur mycket ansträngning man vill lägga ner. I vilket fall som helst är Vmax mestadels en typsiffra som skall spegla fartpotentialen. Vilket inte alls skall tolkas som att det inte går att överskrida denna fart (utan planing). Däremot är det svårt att avsevärt överskrida Vmax,utan planing - vilket är precis det som Fredrik anger (siffrorna Fredrik anger är svåra att kommentera, men det generella beteendet stämemr nog).
Utan att krångla till det för mycket så stämmer den ju rätt bra över lag för en båt på en bidevind.
Klart det skiljer mellan skrovkontruktioner, jag har ganska svårt att komma upp i den fart jag skulle enligt formeln på en bidevind men på en öppen bog överskrider jag den lätt.
Inte så konstigt med tanke på mitt relativt lätta skrov och stora segelyta.
Sen surfar/planar ju båten rätt enkelt upp i 15 knop.
Har ju gjort 13+ med enbart stor och ST fock, i vågor ska ju tilläggas.
Vad det egentligen var för fart vet jag inte för fören ligger inte helt i vatten och då funkar loggen inget vidare med all den luft som kommer in.
Men det sprutar vatten runt hela båten..
Bara det är ju kul.
Klart det skiljer mellan skrovkontruktioner, jag har ganska svårt att komma upp i den fart jag skulle enligt formeln på en bidevind men på en öppen bog överskrider jag den lätt.
Inte så konstigt med tanke på mitt relativt lätta skrov och stora segelyta.
Sen surfar/planar ju båten rätt enkelt upp i 15 knop.
Har ju gjort 13+ med enbart stor och ST fock, i vågor ska ju tilläggas.
Vad det egentligen var för fart vet jag inte för fören ligger inte helt i vatten och då funkar loggen inget vidare med all den luft som kommer in.
Men det sprutar vatten runt hela båten..
Bara det är ju kul.