frågor om att lackera / måla vattenlinje

[Eilean]

Nu vred du nog till det.
Du har alltså inte gjort det jag undrade om - försökt måla en vattenlinje som är förhöjd i överkant med hjälp av en slana. Att tura spanten är inte samma sak.

Är det något du försöker antyda eftersom du talar om Photoshop?

[Anders S]

Nu vred du nog till det.
Du har alltså inte gjort det jag undrade om - försökt måla en vattenlinje som är förhöjd i överkant med hjälp av en slana. Att tura spanten är inte samma sak.

Är det något du försöker antyda eftersom du talar om Photoshop?

Nej, man får måla med hjälp av tejp, som vanligt. Men om man vill markera böjen och få den jämn är ett ri till stor hjälp. (Slana, bah, en sådan hittar man i skogen - det här är en rak träribba. Att tura spant är i princip samma sak, bara att bordläggningen inte är lagd.

Att du skulle ha målat i photoshop, och inte på riktigt, menar du? Tanken föll mig inte in, men är det så är det ju (också) bra gjort. Nä, men man kan lätt prova med andra färger och med andra former på det sättet.

[Mr Sailman]

Även HR kör vattenlinje som blir högre längre fram mot stäven, ex HR 342:

[T]

.... Som sagt tidigare, med plankor och tyngda snören måste båten stå i våg i alla riktningar, det räcker inte med tvärskepps. Vipp-pallning? Tja, jag tänker då inte testa!
Jag är övertygad om vilket som tar minst tid - paddla runt båten alternativt utgå från smutsranden eller meka med en kran eller andra båttippande metoder....

Med plankor, snören och tyngder behöver inte båten stå i våg i nån riktning överhuvudtaget. Den kan lika gärna ligga på sidan som uppochner, även om det kanske blir lite opraktiskt. Men i våg behöver den inte stå. Jag har testat på två tidigare båtar och fått mycket beröm. På den ena, som hade 10 m vattenlinje och sammanlagt 2,8 m överhäng, gjorde jag även vattenlinjen lite bredare i ändarna, sett som en tvådimensionell projektion, rakt från sidan. Mycket snyggt. Om jag får säja det själv. Och det fick jag ju.


/T

[Eilean]

Nu vred du nog till det.
Du har alltså inte gjort det jag undrade om - försökt måla en vattenlinje som är förhöjd i överkant med hjälp av en slana. Att tura spanten är inte samma sak.

Är det något du försöker antyda eftersom du talar om Photoshop?

Nej, man får måla med hjälp av tejp, som vanligt. Men om man vill markera böjen och få den jämn är ett ri till stor hjälp. (Slana, bah, en sådan hittar man i skogen - det här är en rak träribba. Att tura spant är i princip samma sak, bara att bordläggningen inte är lagd.

Att du skulle ha målat i photoshop, och inte på riktigt, menar du? Tanken föll mig inte in, men är det så är det ju (också) bra gjort. Nä, men man kan lätt prova med andra färger och med andra former på det sättet.

Bra att du påpekar för oförstående läsare att enligt dig att talar jag om grenar från skogen och inte om raka träribbor. Semantik är viktigt. Annars kan den ouppmärksamme få kvistar och grenutväxter på sin vattenlinje. Ja, såhär års kanske till och med en och anna videkisse!

Att tura spant är inte samma sak som att syfta fram en vattenlinje. Som sagt tidigare har jag insett det den hårda vägen eftersom en vackert krökt vattenlinje inte följer diagonalen. Eller för den delen språnglinjen, se bara Mr Sailmans bild på en HR.
Men eftersom du byggt hela träbåtar och jag bara försökt måla vattenlinjen med ri/slane/ribb-metoden (välj fritt efter lokalt språkbruk) måste jag ge upp mitt argumenterande enär din åsikt om saken naturligvis väger tyngre än mina erfrenheter.

Nej, jag påstår inte att du anklagat mig för att måla i PS, jag har alldeles för stor respekt för dig för att tro något sådant. Jag kunde bara inte för allt i välden begripa varför hänvisningen till PS plöstligt kom in i bilden och började tänka Fisherbilder.

[Eilean]

Med plankor, snören och tyngder behöver inte båten stå i våg i nån riktning överhuvudtaget. Den kan lika gärna ligga på sidan som uppochner, även om det kanske blir lite opraktiskt. Men i våg behöver den inte stå. Jag har testat på två tidigare båtar och fått mycket beröm. På den ena, som hade 10 m vattenlinje och sammanlagt 2,8 m överhäng, gjorde jag även vattenlinjen lite bredare i ändarna, sett som en tvådimensionell projektion, rakt från sidan. Mycket snyggt. Om jag får säja det själv. Och det fick jag ju.


/T

Nej förmodligen inte. Men då måste ju eventuell lutning hela tiden kompenseras, eller hur.
Jag är litet nyfiken på hur du åstadkom en bredare vattenlinje i ändarna (sett rakt från sidan) med snören och tyngder - det trodde jag var omöjligt - tyngderna strävar ju efter att sträcka snöret rakt, inte få det att kröka.

[T]

Med plankor, snören och tyngder behöver inte båten stå i våg i nån riktning överhuvudtaget. Den kan lika gärna ligga på sidan som uppochner, även om det kanske blir lite opraktiskt. Men i våg behöver den inte stå. Jag har testat på två tidigare båtar och fått mycket beröm. På den ena, som hade 10 m vattenlinje och sammanlagt 2,8 m överhäng, gjorde jag även vattenlinjen lite bredare i ändarna, sett som en tvådimensionell projektion, rakt från sidan. Mycket snyggt. Om jag får säja det själv. Och det fick jag ju.


/T

Nej förmodligen inte. Men då måste ju eventuell lutning hela tiden kompenseras, eller hur.
Jag är litet nyfiken på hur du åstadkom en bredare vattenlinje i ändarna (sett rakt från sidan) med snören och tyngder - det trodde jag var omöjligt - tyngderna strävar ju efter att sträcka snöret rakt, inte få det att kröka.

Om ingen hinner före, ska jag beskriva det när jag har bättre med tid men det handlar om att rikta upp plankorna tvärskepps så att det tillsammans med ett snöre på var sida om båten bildar ett plan som är parallellt med båtens vattenlinjeplan. I för och akter är punkterna givna, midskepps där snörena touchar skrovet får man mäta ner från relingen så det blir lika. Dvs, man får luta plankorna lika mycket som båten. Denna uppsättning används för vattenlinjens underkant. Om man sen vill ha en vattenlinje som är 10 cm bred, sedd rakt från sidan, placeras 10 cm breda plankor ovanpå de första och man gör om proceduren med snörets flyttande och fasttejpande som Toaen(?) beskrev. Vill man ha en vattenlinje som är lite bredare i ändarna så låter man planka nr 2 luta lite uppåt sett från ytteränden och in mot midskeppslinjen. Denna teknik kan självklart ytterligare förfinas.


/T

[stangen]

Jag satte båten i våg (inte så svårt egentligen) och använde slangvattenpass därefter. Med kontrollpunkter mot relingslisten efter hand. Enklast möjliga enligt mig.
Ritade så vtnlinjen blev rak sett från sidan. Det betyder att i akterskeppet som sveper in under båten är vtnlinjen ca 30 com och midskepps kanske 15cm. Den sanna vtnlinjen får man markera på hösten när man ser hur båten legat i vattnet.

[Eilean]

Vill man ha en vattenlinje som är lite bredare i ändarna så låter man planka nr 2 luta lite uppåt sett från ytteränden och in mot midskeppslinjen.
/T

Det förstnämda du skriver om en visuellt jämnbred vattenlinje har vi redan etablerat och inget mer behöver sägas om det. Men det är ovanstående som ju är det intressanta. Som jag ser det har din metod samma nackdel som Anders S slanor - kurvaturen (ändlyftet) blir "geometrisk styrd" och därmed inte nödvändigtvis fulländad estetisk.
Nu är ju smaken som bekant delad, och det som en tycker är snyggt och kanske perfekt blir för en annan mindre tilltalande.
Jag sökte en metod där enbart ögat skulle fälla avgörande var lyftet börjar, hur högt det skulle vara i ändarna, vilken form kurvan skulle ha och hur kurvan skulle samspela med däckets och andra språnglinjer på friborden som exempelvis snobbranden. Och ingen av de hittills nämda metoderna klarar det såvitt jag kan förstå. Kvar blir såvitt jag vet bara min tålamodprövande snörmetod som dessutom kräver fri sikt på gärna 20 meters avstånd från alla riktningar runt båten. Funkar bra på Udden sommartid, men inte så här års. Men har (den i sammanhanget lilla) fördelen att båten absolut inte behöver stå i våg.

[T]

...
Jag sökte en metod där enbart ögat skulle fälla avgörande var lyftet börjar, hur högt det skulle vara i ändarna, vilken form kurvan skulle ha och hur kurvan skulle samspela med däckets och andra språnglinjer på friborden som exempelvis snobbranden. Och ingen av de hittills nämda metoderna klarar det såvitt jag kan förstå. Kvar blir såvitt jag vet bara min tålamodprövande snörmetod som dessutom kräver fri sikt på gärna 20 meters avstånd från alla riktningar runt båten. Funkar bra på Udden sommartid, men inte så här års. Men har (den i sammanhanget lilla) fördelen att båten absolut inte behöver stå i våg.

Såvitt jag förstår och såvitt jag vet, funkar den metod jag beskrivit alldeles utmärkt för olika linjers och och kurvors samspel på friborden. Men det handlar ju även om att vilja förstå. Och vilja veta. Samt, inte minst, att kunna förklara. (Jag avstår här från det berömda Stenmarkscitatet)
Men kom gärna förbi i helgen, Eilean, så kan vi se om jag inte lyckas förklara på ett begripligt sätt-


/T

[Anders S]

[ Nej, jag påstår inte att du anklagat mig för att måla i PS, jag har alldeles för stor respekt för dig för att tro något sådant. Jag kunde bara inte för allt i välden begripa varför hänvisningen till PS plöstligt kom in i bilden och började tänka Fisherbilder.

Jaha, det var väl frågan vad du trodde att jag trodde, då. Tidigare i tråden skrev jag (bland annat) så här, och tänkte att en litet tydligare referens till saken kanske behövdes:

...Lägger du nu arbete på linjen, ta en bild på båten till datorn och prova hur snyggt det blir om man lyfter vattenlinjebältet en smula mot för och akter. Ögat kan gilla den effekten, prova! ...

Vad gäller det totalt urgamla knepet att lägga ut en snyggt kurvad linje med ett ri, så är det väl inget som behöver divideras om ifall det är möjligt?

(När man bygger på spant måste man verifiera att spanten är rätt satta, sågade, mätta och (från början) rätt ritade. Eftersom verkligheten här (som så ofta) har företräde, så verifierar man att spanten är korrekt turade, dvs, alla bord går att lägga och att inga (oplanerade) bulor eller håligheter uppstår. Det traditiionella verktyget för detta är en lång, rak pinne som man provar med, i alla upptänkliga plan.)

Samma pinne kan man använda för att lägga ut långa linjer med på plankor och man kan (givet att man kan övervinna problemet att hålla den mot skrovet) också använda den för att till exempel rita en elegant kurvad linje. Har man nu inte ett antal extra händer till hands, en lång, rak pinne och viljan att göra det på det sättet, så kan man väl också göra det med att sätta ut en mängd markeringar och förbinda dessa. Det går också bra, uppenbarligen.

[Eilean]

Men kom gärna förbi i helgen, Eilean, så kan vi se om jag inte lyckas förklara på ett begripligt sätt-


/T

Absolut. Jag är nyfiken på hur din metod, som jag tror mig förstå (om jag är osedvanligt intelligent, eller du en osedvanligt god pedagog eller kanske en kombination..), skall kunna åstadkomma en estetiskt fulländad kurvatur.

[Eilean]

Anders S.

Jag missade din tidigare hänsvisning till datorer, så enkelt var det.

Angående riet, om vi nu skall hålla oss till ditt språkbruk, (eller heter det rien?) så var problemen flera:
a) Längden. Med en vattenlinje på närmare 11 m behövde riet vara minst 6 m. Inget jag hade tillgång till. Jag försökte skarva en tunn trälist men den ökade styvheten i själva skarven gjorde att böjen blev ojämn i området kring skarven. Jag provade med VP-rör, samma sak.
b) Eftersom böjen görs i flera plan ville riet/röret lägga sig i en bestämd kurvatur när det fästes i bägge ändar och samtidigt pressas mot och följer skrovet. Förmodligen kortaste vägen mellan de två punkterna. Sett från sidan var denna "naturliga" böj inte så lyckad, den var inte i harmoni med språnglinjerna (här är skillnaden mot att tura vid ett båtbygge). Att då med våld försöka snygga till kurvaturen var inte lätt, riet/röret fick fästas upp med gaffatejp (silvertejp) med korta intervall så att det inte "sprätte" iväg med påföljd att all tejp störde synintrycket och när man backade för att bedöma hur det tedde sig var det svårt att fatta ett avgörande. Möjligen hade det fungerat bättre med genomskinlig packtejp.

Så - när jag ändå blev tvungen att våldföra mig på riet/röret med en massa tejp och ideliga betraktelser från håll för finna den perfekta kurvan insåg jag det dumma i att brottas med motspänstiga rör och gick över till ett samarbetsvilligt snöre och en rulle genomskinlig kontorstejp.
Det är mitt budskap.

[T]

...
Absolut. Jag är nyfiken på hur din metod, som jag tror mig förstå (om jag är osedvanligt intelligent, eller du en osedvanligt god pedagog eller kanske en kombination..), skall kunna åstadkomma en estetiskt fulländad kurvatur.

Skönheten ligger väl i betraktarens öga...?

Det finns de som anser att Zorn avbildade kvinnor med en estetiskt fulländad kurvatur, likaväl som det finns de som anser att Picasso var en mästare på just detta..


/T

[Peter_K]

Om det blir klarare eller mer förvirrande vet jag inte - men det här har jag stulit från en bok om hur man renoverar träbåtar...

Från en bok...