Fyren Hätteberget

[Lasse L]

Är det någon som kommer ihåg om Hätteberget hade en fyr med två motroterande ljus?
Om man mätte tiden mellan blänken fick man sin riktning till fyren.

[toaen]

Nu är jag visserligen lite trög i "fattan" men ................
Enligt mitt digitala sjökort från 2002 har Hätteberget FL(2) 12s
Om ljusen va motroterande skulle det väl innebära att det blir olika tider mellan blinkarna.
Skulle det va den tidsskillnaden man skulle mäta och hur skulle det ge riktningen?
Dessutom skulle det väl innebära att det vid något tillfälle bara blir en blink - eller?

tommy

[bosseh]

Är det någon som kommer ihåg om Hätteberget hade en fyr med två motroterande ljus?

När skulle det ha varit? I fyrlistan från 1984 är det bara en LFl (2) 12s

[Lasse L]

Är det någon som kommer ihåg om Hätteberget hade en fyr med två motroterande ljus?

När skulle det ha varit? I fyrlistan från 1984 är det bara en LFl (2) 12s

Fyren kan vara Pater Noster eller en bifyr till den.
Troligtvis tidigare än 84

[bosseh]

Jag har äldre fyrlistor, ska forska lite. Det fanns några fyrar som var synkroniserade så att startade i norr samtidigt.
Flyget hade en annan teknik, en VHF fyr som sände rundstrålande och sedan svepte runt ett varv på 36 sek. Startade man stoppuret när den rundstrålande signalen slutade och sen stoppade uret när man hörde svepsignalen så kunde man direkt få bäringen med uret. Delvis liknande Consol.
Detta provades av sjöfarten på några ställen i England/Skottland men Deccasystemets snabba utbredning gjorde att VHF-radiofyrarna inte ansågs behövas.

[Fredrik]

Annars kan man väl bara titta på sin kompass och ta ut bäringen till fyren? Finns det någon särskild vits med att använda extra teknik för att få fram en bäring till en fyr?

[bosseh]

Annars kan man väl bara titta på sin kompass och ta ut bäringen till fyren? Finns det någon särskild vits med att använda extra teknik för att få fram en bäring till en fyr?

Om man nu har en pejlkompass. Nu är väl detta historia men det kan ju inte vara fel om man med enkla medel kan underlätta navigeringen?

[Perra]

Annars kan man väl bara titta på sin kompass och ta ut bäringen till fyren? Finns det någon särskild vits med att använda extra teknik för att få fram en bäring till en fyr?

Om man nu har en pejlkompass. Nu är väl detta historia men det kan ju inte vara fel om man med enkla medel kan underlätta navigeringen?

Jo men nu var ju det systemet till för att kunna ta ut bäringen vid så dålig sikt att man inte kunde se fyren,eller?

[Lasse L]

Annars kan man väl bara titta på sin kompass och ta ut bäringen till fyren? Finns det någon särskild vits med att använda extra teknik för att få fram en bäring till en fyr?

Om man nu har en pejlkompass. Nu är väl detta historia men det kan ju inte vara fel om man med enkla medel kan underlätta navigeringen?

Jo men nu var ju det systemet till för att kunna ta ut bäringen vid så dålig sikt att man inte kunde se fyren,eller?

Tja är sikten så dålig då syns inte fyrljuset.
Jag är mest intresserad av teknikhistoria.
Fyren blev inte långvarig troligtvis var det ett expriment.
Har jag inte pejljkompassen tillhands, styr jag mot det jag vill pejla och läser av på "styrkompassen".
Visst var det praktiskt och genialt.

[peterh]

Teknikhistorien är fylld med uppfinningar som ingen saknat(men som kunde implementeras). Tyvärr letar en del sig in i vår verklighet och betalas av oss alla,
som t.ex. isdn och den föregivna fyren på hätteberget. Fast jag tror nog att isdn
orsakade mycket större förluster..

[mikaelno]

Teknikhistorien är fylld med uppfinningar som ingen saknat(men som kunde implementeras). Tyvärr letar en del sig in i vår verklighet och betalas av oss alla,
som t.ex. isdn och den föregivna fyren på hätteberget. Fast jag tror nog att isdn
orsakade mycket större förluster..

Lite off topic men ändå.
All teknikutveckling innebär uppfinningar som i förlängningen ingen saknat men som i det flesta fallen var viktiga för utvecklingen. Till och med ISDN var ett steg framåt på sin tid men givetvis en förlegad teknik idag. Data överföring på kopparledningar har ju gått från modem på 2400 Bit/s till VDSL på 52 Mbit/s idag klart imponerande.
När just ISDN kom så trodde man 128 Kbit var max som kopparledningen klarade.
Om man inte vågar prova något nytt så hade vi fortfarande levt på stenålden ännu idag.

[Lasse L]

Ställde frågan till Svenska Fyrsällskapet http://fyr.org/ som bollade vidare till Sjöfartsverket som svarade:

"Det stämmer! Man kunde genom att mäta tidsskillnaden mellan ljusblinken få en uppfattning i vilken bäring man befann sig i förhållande till fyren.
Jag tror att man var tvungen att veta på ett ungefär i vilken kvadrant eller om det var i vilken del 00-1800 eller 1800-3600.
Jag kan luska lite vidare om detta varefter.
Hällsningar Christian"

[Eilean]

....Har jag inte pejljkompassen tillhands, styr jag mot det jag vill pejla och läser av på "styrkompassen"...

Kan man tänka sig att man hade större fartyg, släp, konvojer etc i åtanke? Sådana som man inte så lätt kunde "styra mot fyren" för att få bäringen?

[Lasse L]

....Har jag inte pejljkompassen tillhands, styr jag mot det jag vill pejla och läser av på "styrkompassen"...

Kan man tänka sig att man hade större fartyg, släp, konvojer etc i åtanke? Sådana som man inte så lätt kunde "styra mot fyren" för att få bäringen?

Givetvis skal man använda "tipset" med förstånd.
Har man ett större fartyg så finns det nog en pejl på bryggan.
De flesta här på forumet har nog mindre "fartyg".