Var är kraften störst ?

[msbr]

En sak jag funderat på är följande:

Om jag tar mitt genaufall via ett block som sitter i däcksringen runt masten på rufftaket och sen vidare över rufftaket via ett däcksblock och vidare till en avlastare som sitter på hyfsat nära sittbrunnen (på samma rufftak) så jag kan stå där och skota/slacka genaun.

Var kommer den största kraften att landa då jag seglar med genaun ?

1. Blocket i däcksringen ?
2. Avlastaren på rufftacket ?
3. Det blir ingen direkt kraft någonstans för genaun är smalare upptill och belastas inte så hårt ?

Orsaken till frågan är att jag ska dra ner genaufallet till sittbrunnen och funderar på hur mycket jag behöver förstärka under avlastaren på rufftaket. Däcksblocket borde förbli tämligen obelastat då den bara styr fallet men vilekt alternativ av de andra 3 stämmer bäst. Tidigare har detta fall gjorts fast i mastens fästpunkter och eftersom det är en rulle så har jag inte behövet jobba så mycket med det men vilket jag tänke göra framöver under segling.


28kvm Genau

//Msbr

[Anders S]

Räkna så här:

Fallets kraft drar två ggr i masttoppens trissa (ner i genuan, ner i fallet),
1.7 ggr i blocket vid mastfoten (uppifrån och snett upp-akteröver)
0.7 i däcksblocket (en mindre riktningsförändring i sidled)
1.0 i avlastaren (genuafallets dragkraft, varken mer eller mindre)

Dessa värden styrs teoretiskt av vilka exakta vinklar du har, men också av friktionen i blocken. Det som är knepigt nu är att avgöra vilken kraft du har i genuafallet. Jag skulle tippa på att du bör dimensionera för 400 kg eller så.

Det betyder att en 750 kg:s avlastere kan räcka, och sådana sitter ofta skruvade med två M6. Dragkraften riktas längs med taket, så sitter bara avlastaren orubbligt fast i däcket går det säkert bra. Detta ser du till genom att dra bultarna hårt, och då måste du ha ett stumt mellanlägg i stället för distansmaterialet (som är mjuk-segt) åtminstone vid bultarna, men helst under hela avlastaren.

Skall du jobba med fallet behöver du väl en winch också? Lika bra att göra jobbet ordentligt - det kommer att bli bäst med en plywoodskiva i stället för distansmaterial och bara om du har tur finns den redan inlagd från varvet. Annars får du jobba litet grann.

[Gäst]

Tack Anders för ditt svar !

Hade tänkt mig ett plattjärn som täcker hela avlastaren under däcket som mothåll för kraften som genaufallet ger på avlastaren, i bästa fall över hela annars runt bultarna.

Samma lösning tänkte jag fixa för winchen som idag endast har brickor som mothåll under däck (små brickor)

Menar du att en plywood skiva skulle vara bättre som mothåll ? (Fattar inte riktigt vad du menar)

Hitills har både winch och nuvarande avlastare (easylock) betjänat storsegel och jag vet inte vilka krafter som dessa fått av storseglet (15kvm) men sakerna verkar hålla men nu hade jag tänkt ändra hela layouten på winchen, avlastare, etc för en prydligare lösning och jag kan tänka mig att jobba lite för en robust lösning.

Mattias

[Anders S]

Det är stor chans att rufftaket har balsa eller plastskum som kärna mellan två rätt tunna skikt av glasfiber. Den tjocka, lätta kärnan trycks samman av åtdragningskraften och då förlorar rufftaket i styrka. För att förhindra detta brukar man byta ut materialet i kärnan mot något som inte ger efter, t ex plywood. De flesta båttillverkare brukar lägga plywood på de ställen där man skall fästa beslag när däcket tillverkas. HAr du tur är det redan gjort, och då kan en plåt vara bra.

Byter man inte ut kärnan (det kan vara svårt att komma åt, t ex) måste man fördela trycket från skruvarna, och då kan man ha en stor, rätt tjock plywoodskiva. En plåt kan vara för tunn och svikta för mycket för att lasta ut kraften över en stor yta, men den hindrar ju muttrarna från att krypa in i träet, så den kan du ha också.

[typhoon]

Räkna så här:

Fallets kraft drar två ggr i masttoppens trissa (ner i genuan, ner i fallet),
1.7 ggr i blocket vid mastfoten (uppifrån och snett upp-akteröver)
0.7 i däcksblocket (en mindre riktningsförändring i sidled)
1.0 i avlastaren (genuafallets dragkraft, varken mer eller mindre)

Var kommer dessa värden ifrån, hur räknar du ut dem?

I fallet med blocket vid mastfoten hade jag gissat på 1,41.
Om man antar att kraften i tampen är 1, då verkar den både uppåt och från sidan, den resulterande kraften borde då bli hypotenusan av dessa, d.v.s. roten ur två.

[MiniMe]

Det borde väl vara på så sätt:

[Anders S]

Räkna så här:

Fallets kraft drar två ggr i masttoppens trissa (ner i genuan, ner i fallet),
1.7 ggr i blocket vid mastfoten (uppifrån och snett upp-akteröver)
0.7 i däcksblocket (en mindre riktningsförändring i sidled)
1.0 i avlastaren (genuafallets dragkraft, varken mer eller mindre)

Var kommer dessa värden ifrån, hur räknar du ut dem?

I fallet med blocket vid mastfoten hade jag gissat på 1,41.
Om man antar att kraften i tampen är 1, då verkar den både uppåt och från sidan, den resulterande kraften borde då bli hypotenusan av dessa, d.v.s. roten ur två.

Till att börja med så kullkastas de teoretiska värdena av att man måste övervinna friktionen i blocken.

En sak som inte heller inte framgår är om vinkeln är 90 grader vid mastfoten, eller om den är större. Går fallet upp (doghouse på ruffen, t ex), innan det bryts i däclsblocket blir det mer belastning på mastfotsblocket. Det kan naturligtvis tänkas att vinkeln inte är exakt 180 grader i fallskivan, snarare 165 eller så, och belastningen i avlastaren blir förmodligen inte riktigt lika hög som genuafallets last, också beroende på friktionen (den "hjälper till" i det fallet.

Så, mina svar var skattningar. Jag tror IOFS inte de är mycket fel

[SWE54]

Jag använder mig av Harkens Loading Formulas i deras katalog...

Ett Genuafall som bryts ca 160 grader över blocket ger 197% last i blocket
Brytblock mastfot 90 grader 141% last i blocket
Ev organizer 45 grader 76% last i blocket

Skotdraget blir vid 30 knop vind ca 530 kg på 28 m2.

Fallet blir ju något lägre så 400 kg är nog en bra uppskattning, kanske i underkant...?