Hur kan en bra och säker bottenkonstruktion se ut?

[Calle C]

Hej RQ

Ställ frågan till Hallberg & Rassy.

Kan det vara så att konkurranssituationen från sämre byggda båtar ifrån övriga Europa nu även drabbar Svenska varv, och vi som kunder får sämre och mer osäkra produkter.


Anders, det heter skjuvning när vi talar om hållfasthet.
Om fler än du missförstår, så hjälper inte det.

Calle

[Cthulu]

Hittade den här sidan, tänkte att säkert fler än jag kunde vara intresserade.
http://lotsen.ivf.se/?path=/KonsLotsen/ ... gsmod.html

[Anders S]

Hej RQ

Anders, det heter skjuvning när vi talar om hållfasthet.
Om fler än du missförstår, så hjälper inte det.

Calle

Calle, nu är jag farligt nära att ta illa upp. Bara för att du inte hört talas om något behöver det inte automatiskt vara fel.

Skjuvning är när två ytor glider mot varandra. Det ÄR ett viktigt begrepp, men vi pratar om semimonolitiska konstruktioner där många andra belastningsfall kan inträffa, t ex fläkning, vilket var vad PelleL pratade om.

Jag antydde i en tidigare post att jag bifogade en länk men missade att klistra in den. Det var precis den länk som Cthulu senare angav Orkar man finns här en del att hämta.

[Calle C]

Snälla ni

Läs på om hållfasthet och hållfasthetsberäkningar.
Det finns tusentals sidor bara om skjuvhållfasthet bara på nätet.
Det som gäller vid hållfasthetsberäkningar är följande.
drag-tryck, skjuvning, vridning, böjning och knäckning samt sammansatta spänningar.

Blanda inte ihop detta med något annat, för då blir det bara fel.

Cthulu,
Det är bara ett fall av skjuvning.

Calle

[consensus]

Tänk att ni lyckas tjafsa bort en från början intressant tråd. Fortsätt diskutera kölkonstruktion nu.

Vad är tex er uppfattning om 70-talskonstruktionen Scanmar 33? Svajköl har den definitivt, men vad är orsaken till att vissa ägare inte ser några problem, medan andra ägare skickar båten till Arne Olsén och gladelingen betalar flera 10.000-tals kronor för några bottenstockar?

Vidare så var jag spekulant på en Comfortina en gång där Arne Olsén hade plastat fast bottenstockar. Ägaren hävdade att båten hade blivit märkbart \"initialstyvare\" tack vare detta. Troligt? Comfortina liksom Comfort 32 har liknande kölkonstruktion som Scanmar 33, men man hör i stort sett aldrig talas om Comfort/Comfortina som har förstärkts pga svajköl. Beror antagligen på tjocklek/kvalitet på bottenlaminat samt radierna i kölpartiet.

[PelleL]

OK tillbaka till ämnet som ju är rätt intressant. För att börja i rätt ända måste vi definera vad en säker kölinfästning är. Att inte kölen skall ramla av vid segling eller ens vid en kraftig grundstötning är väl självklart men är det rimligt attt begära att båten skall vara i princip oskadad efter att man smällt på i 7 knop? Det finns ju ingen som begär att bilen oskadd skall klara att smälla in i ett hus i 50 knyck eller ens 10. Trots alla larmrapporter om \"svajkölar\" har mig veterligen ingen normal familje (med undantag av Match 42:an) båt någonsin tappat kölen eller fått så svåra läckor att båten sjunkit även om självklart många fått kraftiga skador vid grundstötning. Om någon har annan info är jag nyfiken.

[Calle C]

Hej

En orsak varför vissa har svajköl och andra ej av samma båttyp, beror sannolikt på delaminering som kan hänföras till produktionen eller från kraftigare grundstötning.

Calle

[Seawolf]

Det finns ju ingen som begär att bilen oskadd skall klara att smälla in i ett hus i 50 knyck eller ens 10.

För bilar är det mestadels personsäkerhet i fokus. Men det finns också standards för att bilar skall klara smärre småkrockar, se:
http://www.nhtsa.dot.gov/cars/problems/ ... Index.html

Syftet bakom är att minimera livstidskostnaderna för bilar. Inte för dyra att tillverka - men inte för lätt att de skadas.

För bilar gäller i princip gränsen 8 km/tim för att inga direkta skador skall ske på stötfångarna. Denna gräns syftar till att optimera skydd mot de flesta parkeringsmanövrer, men utan att drabba med alltför stora tillverkningskostnader. (Gamla Saab 900 och 99 med sina hårdgummistötfångare var mästerverk i dessa avseenden)

Det som skiljer bilar från båtar är att det går någorlunda bra att återställa en skadad bil, skarvarna etc. blir starka nog och är inte en kritisk del i allmänhet.

Men för båtar är det så att ju mer exotiska kontruktioner och material man använder, ju mer av vacuuminjicering och S-glas, kevlar mm som kommer in i båtarna, desto svårare är det att återställa dem till den ursprungliga styrkan.

Bygger man en konstruktion med viss fjädring och viss styrka som beror av t.ex. starka fibrer och liten plasthalt, så är det svårt eller omöjligt att återskapa detta på ett reparationsvarv. Bygger man ursprunglig laminattjocklek minskar både styvhet och styrka, och skarvarna är svaga områden. Bygger man tjockare så kan man uppnå styrkan, men det hela blir stummare och tål fjädring sämre.

En båt representerar ett större värde och en större livslängd än en bil, och det borde därför vara lönsamt att de byggdes (och det går om man vill) så att de inte blir skadade av grundstötningar upp till marschfart och att de kan repareras utan att bli permanent försvagade.

[Anders S]

Ifall man vill ha en båt som tål en grundstötning måste man acceptera en del kompromisserl - det är helt uppenbart. Kölen får inte vara för djup, inte för kort och inte för smal om man vill kunna \"smälla på\" medan den helst skall vara just smal, djup och kort för att ge bästa prestanda.
Sedan minskar möjligheterna rent allmänt att bygga hållfasta strukturer med storleken på dem - ju mindre båt, ju lättare att bygga riktigt stark.

Annars är väl resonemanget att båtar skall byggas hållbara och reparerbara både rimligt och sympatiskt. Det har sagts förr och det tål att upprepas - av egenskaperna \"lätt\", \"stark\" och \"billig\" kan man välja vilka två man vill, men inte alla tre.

Här tycker jag att både mer erfarna seglare och branschen i allmänhet har en pedagogisk uppgift gentemot kunderna - man kan inte få det yppersta för marknadens lägsta pris och att det är orealistiskt att räkna med att det alltid går att smälla på utan större skador i 6-7 knop. Det lär ändå vara omöjligt att klara va det med båtar runt 40 fot och med en \"racig\" konfiguration a la B-a 42M - även om man bygger dem riktigt ordentligt bra.

Jämförelsen med bilar är inte så dum - smågrejor klarar båten riktigt bra (bryggkrockar eller smådunsar) - men att krascha i marschfart överlever ingen bil, medan rätt många båtar klarar sig bra.

[Calle C]

Hej

En tanke kan vara för alla båtar med mordern extrem köl att konstruktören redan från början ritar in en brottanvisning i kölen.
Med den funktionen att halva kölen går av vid en dirktsmäll ovanför en viss hastighet, uträknad med marginal så att inga större skrovskador inträffar.

Den dag du då har smält på får du vackert lyfta båten och sätta dit den undre ersättningskölen.

Kanske en sådan här ide kan minska tragiska haverier, och samtidigt kunna ha en avancerad köl.

Calle

[Sven B]

Var det inte någon som presenterade en köl med fjädring en bit ner för något år sedan? Vid grundkänning gled nedre delen bakåt. Har för mig att någon tidning skrivit om det.

[Anders S]

Tappar men nederdelen på ett halv- eller helextremt kölblad tappar man förmodligen också all stabilitet eftersom sådana kölar vanligen står för barlasten. I så fall måste man bygga en grundgående \"vanlig köl\" med en fena nedanför, I så fall finns iden redan i form av centerbordsbåtar.

De har dessutom fördelen att \"lösdelen\" går tillbaka när man krockat färdigt. Men den lösningen skall man inte glömma bort - den är av någon anledning inte så vanlig och borde kanske dammas av.

[Calle C]

Hej

Självklart försämras stabiliteten, hellre det än att drukna.

Calle

[Anders S]

Köl med fjädring har föreslagits. Då var iden en noskon av gummi, a la stötfångare.

Det lär också finnas en variant (Finland?) som deformeras och tar upp kollisionskraft genom att vatten trycks ut ur en rörlig del av kölen.

[Gäst]

Det har sagts förr och det tål att upprepas - av egenskaperna "lätt", "stark" och "billig" kan man välja vilka två man vill, men inte alla tre.

Nu är väl inte kännetecknet för en köl att den skall vara lätt.

Bottenkonstruktionen kan också få vara rätt tung utan att det straffar prestanda så mycket.

Annars rekommendrar jag studier av AIE35:ans kölinfästning, med en stark låda mellan däck och köl. På en 35-fotare kan man rätt väl dölja denna låda i inredningslösningen, och starkt blir det. Mycket starkt. Beträffande längsgående fjädring så skulle detta kunna förbättras på detta koncept om man lade in någon form av hårdgummimellanlägg i framkant och akterkant.