Saxpinnehatets vänner
Saxpinnehatets vänner
Nya vantskruvar i år. Förmonterade saxpinnar förstås. Det är ju det enda vettiga och säkra alternativet man kan montera en riggbult med.
Efter en halvtimme hade jag utöver blodiga och stelfrusna fingrar fått fast två vantskruvar i sina fästen. Blev låsringar på resten.
Hur gör man? Hur gör ni?
Efter en halvtimme hade jag utöver blodiga och stelfrusna fingrar fått fast två vantskruvar i sina fästen. Blev låsringar på resten.
Hur gör man? Hur gör ni?
Re: Saxpinnehatets vänner
Saxpinnarna måste ju tejpas. Men är bara farliga för kläder och skinn utan tejp. Inga problem att montera, går på ett ögonblick.
Låsringarna är livsfarliga för riggen utan tejp. Måste alltså också tejpas. Besvärligare att montera.
Alltså saxpinnar för mig
Låsringarna är livsfarliga för riggen utan tejp. Måste alltså också tejpas. Besvärligare att montera.
Alltså saxpinnar för mig
Re: Saxpinnehatets vänner
Hatar såväl saxpinnehelvetena som låsringfanskapen.
Hur gör man då?
Hur gör man då?
---
Bosse
Monsun 31, #116
Bosse
Monsun 31, #116
Re: Saxpinnehatets vänner
Riktiga män kör ändå...Segelbo skrev:Hatar såväl saxpinnehelvetena som låsringfanskapen.
Hur gör man då?
Re: Saxpinnehatets vänner
Just så! Saxpinnar och annat bjäfs är för veklingar som inte vet hur man rätt anbringar en nödrigg...
---
Bosse
Monsun 31, #116
Bosse
Monsun 31, #116
Re: Saxpinnehatets vänner
Jag är tydligen en vekling med bjäfs. Jag kör nämligen med Varivant till Selden/Hasselfors vantskruvar.
Hjertman art nr 3480-x ( x= 2, 3, 4 eller 5). Det är mycket bekvämt!
Hjertman art nr 3480-x ( x= 2, 3, 4 eller 5). Det är mycket bekvämt!
xyz123
Re: Saxpinnehatets vänner
Har både saxpinnar och ringar. Tycker nog att ringar känns smidigare.
En liten utvikning. Den sommaren jag sjösatte i början på augusti blev allt en aning panikartat. Skulle till Läsö och det visade sig att startmotorn bara klickade. Förhalade till mastkranen och mastade på med hjälp av bl.a. en som aldrig varit med. Det var stressigt och det lugn som brukar prägla påmastningen fanns inte ett spår av.
Startmotorn byttes, den trasiga gick inte att få liv i, och i stiltje gav vi oss av mot Läsö. I Österbyhavn kollade jag riggen och fick till min oförställda fasa se att förstaget inte var fäst, bara beslagen till rullprofilen, där riggbulten satt som den skulle, men den gick inte genom öglan för själva förstaget...
Det gick ju inte att skylla ringen för detta, och en saxpinne hade inte hjälpt! Tänk om det blåst och vi satt segel ...
mvh Sven-Barry
PS. Jag kommer aldrig att erkänna ovanstående, det har verkligen aldrig hänt. DS.
En liten utvikning. Den sommaren jag sjösatte i början på augusti blev allt en aning panikartat. Skulle till Läsö och det visade sig att startmotorn bara klickade. Förhalade till mastkranen och mastade på med hjälp av bl.a. en som aldrig varit med. Det var stressigt och det lugn som brukar prägla påmastningen fanns inte ett spår av.
Startmotorn byttes, den trasiga gick inte att få liv i, och i stiltje gav vi oss av mot Läsö. I Österbyhavn kollade jag riggen och fick till min oförställda fasa se att förstaget inte var fäst, bara beslagen till rullprofilen, där riggbulten satt som den skulle, men den gick inte genom öglan för själva förstaget...
Det gick ju inte att skylla ringen för detta, och en saxpinne hade inte hjälpt! Tänk om det blåst och vi satt segel ...
mvh Sven-Barry
PS. Jag kommer aldrig att erkänna ovanstående, det har verkligen aldrig hänt. DS.
Re: Saxpinnehatets vänner
Varför ska låsringar tejpas, hur ska de tejpas? Saxsprintarna brukar jag tejpa framförallt för att dom är farliga inte bara för kläder och skinn men i synnerhet för segel. Trots att vanterna täcks av vantskydd, som ju dock ibland har en tendens att hasa upp. Safety first. Men tejpning av låsringar i vantskruvar? Vad är idèn?Eilean skrev:Saxpinnarna måste ju tejpas. Men är bara farliga för kläder och skinn utan tejp. Inga problem att montera, går på ett ögonblick.
Låsringarna är livsfarliga för riggen utan tejp. Måste alltså också tejpas. Besvärligare att montera.
Alltså saxpinnar för mig
Re: Saxpinnehatets vänner
Skot och andra tampar kan fastna och räta ut samt rycka loss ringen. Det har hänt mig och det har hänt andra.eriksbo1 skrev:...Men tejpning av låsringar i vantskruvar? Vad är idèn?...
Re: Saxpinnehatets vänner
Ja alltså lite slarvigt uttryckte jag mig kanske. Oavsett vad som sitter där nere tejpar vi. Fast saxpinnar för att dom rivs och låsringar för att dom behöver säkras.
Men hur kan man tycka det är jobbigt med en låsring? Går ju på ett par sekunder. Så här misslyckas jag med mina saxpinnar:
1) Demontering. Rättframt. Pinnrackaren trycks ihop med en näbbtång som sedan tjänstgör som utdragare av densamma.
2) Montering del 1. Hittar lagom obekväm arbetsställning (typiskt på knä halvt hängade utanför relingen med verktyg i bröstfickan som börjar ge sig iväg) och får tillbaka pinnrackaren genom bulten igen på något sätt.
3) Montering del 2, utmaningen. Nu ska dom där pinnarna böjas ut i 30-40 graders vinkel mot varandra. Mothåll saknas. Utrymme saknas. Dom är vassa. Dom är tröga att böja. Försöker använda näbbtången för att böja ut den ena av pinnarna åt ett håll medan fingrarna låtsas fixera den andra ändan. Tappar taget med tången. Tappar taget med fingrarna. Repris. Byter tång, byter grepp, byter ställning. Repris.
Men hur kan man tycka det är jobbigt med en låsring? Går ju på ett par sekunder. Så här misslyckas jag med mina saxpinnar:
1) Demontering. Rättframt. Pinnrackaren trycks ihop med en näbbtång som sedan tjänstgör som utdragare av densamma.
2) Montering del 1. Hittar lagom obekväm arbetsställning (typiskt på knä halvt hängade utanför relingen med verktyg i bröstfickan som börjar ge sig iväg) och får tillbaka pinnrackaren genom bulten igen på något sätt.
3) Montering del 2, utmaningen. Nu ska dom där pinnarna böjas ut i 30-40 graders vinkel mot varandra. Mothåll saknas. Utrymme saknas. Dom är vassa. Dom är tröga att böja. Försöker använda näbbtången för att böja ut den ena av pinnarna åt ett håll medan fingrarna låtsas fixera den andra ändan. Tappar taget med tången. Tappar taget med fingrarna. Repris. Byter tång, byter grepp, byter ställning. Repris.
Re: Saxpinnehatets vänner
OK, tack! Bläddrade igenom båtkatalogerna, och det verkar ju på bilderna som om ringar är standard för alla vantskruvarna nuförtiden. Inget sägs dock om tejpande annat än i Hjertmans katalog (vad jag kan se). Själv är jag ingen vän av saxsprintarna och är för valhänt för att få sprintens ben till den elegant formfulländade runda båge runt bulten, som ju måste vara varje riktig seglares våta saxpinnedröm.
Tejpandet är till ett besvär på hösten då det gäller att med kalla fingrar få bort den hårdnade tejpen. Så jag har funderat på de där Hasselforsiska automatmojängerna. Det var fint att höra en nöjd kund! Lite dyrt i relation till vad man vinner i enkelhet. Men allt i båtväg är ju dyrt.
Tejpandet är till ett besvär på hösten då det gäller att med kalla fingrar få bort den hårdnade tejpen. Så jag har funderat på de där Hasselforsiska automatmojängerna. Det var fint att höra en nöjd kund! Lite dyrt i relation till vad man vinner i enkelhet. Men allt i båtväg är ju dyrt.
Re: Saxpinnehatets vänner
Jag är en av dem som med skotet ryckt loss en låsring varvid riggbulten trillat ut och riggen endast med en god portion tur stod kvar efter nästa stagvändning. Ingen kul upplevelse! Då hade jag, ähum, slarvat med tejpningen...
Jag gillar varken saxsprintar som är bökiga eller tejp som gör vantskruvarna kladdiga när den avlägsnas.
Nu säkrar jag låsringarna genom att fixera dem mot vantskruvarna med en tunn kabelstripe som klipps av vid avmastningen.
Det går smidigt och iom att ringarna hålls tight mot vantskruvarna så fastnar inte skotet i dem. Funkar bra för mig!
Jag gillar varken saxsprintar som är bökiga eller tejp som gör vantskruvarna kladdiga när den avlägsnas.
Nu säkrar jag låsringarna genom att fixera dem mot vantskruvarna med en tunn kabelstripe som klipps av vid avmastningen.
Det går smidigt och iom att ringarna hålls tight mot vantskruvarna så fastnar inte skotet i dem. Funkar bra för mig!
Amigo 23 - På rent kölvatten sedan 1970
- Mr Sailman
- Diamantmedlem
- Inlägg: 250
- Blev medlem: mån 25 maj 2009, 08:18
- Ort: Öresund
Re: Saxpinnehatets vänner
Är det ingen som använder vantskruvsskydd? Då kan man ha saxpinnar men slipper tejpa.
Re: Saxpinnehatets vänner
Jag anmäler mig ocksä: har inte tejpat låsringarna och tyckt att vantskruvsskydden ger alldeles tiilräckligt skydd mot yttre åverkan. När det här sades att det var "livsviktigt" att tejpa låsringarna, trodde jag det hos ringarna fanns nån för mig okänd inre utlösningsmöjlighet som man skulle gardera sig mot genom tejpning. När så nu inte är fallet, tycker jag vantskruvsskydden iofs borde ge tillräckligt skydd. Ingen idé att tejpa alltså, åtm. inte för mej. Andra kan ju ha andra system.Mr Sailman skrev:Är det ingen som använder vantskruvsskydd? Då kan man ha saxpinnar men slipper tejpa.
Re: Saxpinnehatets vänner
Såhär låser man en saxpinne:
Använd en lagom stor skruvmejsel med tunn framkant. Vrid riggbulten så saxpinnen sitter i bekväm riktning. Snedbelasta vantskruven så riggbulten och saxpinnen låses och inte kan vridas. Stick in skruvmejselbladet mellan saxpinnens båda ben och vrid ut benen lite åt vardera hållet. Efter viss övning tar det några sekunder.
Hur svårt kan det va?
Använd en lagom stor skruvmejsel med tunn framkant. Vrid riggbulten så saxpinnen sitter i bekväm riktning. Snedbelasta vantskruven så riggbulten och saxpinnen låses och inte kan vridas. Stick in skruvmejselbladet mellan saxpinnens båda ben och vrid ut benen lite åt vardera hållet. Efter viss övning tar det några sekunder.
Hur svårt kan det va?
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "