Test HR310 mot 312 i senaste Segling

[Tordmulen]

Eftersom Osmos nämndes och dessutom fuktmätning samt äve Arne Olsen

Alla båtar har fukt
– Besiktningsmän som inte hittar något särskilt att anmärka på, måste ju visa att de är värda sina höga arvoden. Då är fuktmätaren ett säkert kort. Besiktningsmannen kan vara säker på att mätarna ger utslag. Han markerar då det aktuella området, dokumenterar med digitalbilder och kan sedan presentera ett omfattande dokument om egentligen ingenting.
– Det finns inte en båt som legat i vattnet en säsong, där man inte kan hitta fukt. Alla båtar suger upp vattenmolekyler under säsongen. – Men när mätaren ger utslag tror man ju att det är något fel på båten, men fukt i skrovet är nästan aldrig något att vara orolig för, säger Arne, som tar septiktankar och trekammarbrunnar för villor som exempel. – De är tillverkade i samma material som våra skrov. Inspekterar man en tank som legat under marken i 50 år, har fukten bidragit med en lite gråare nyans jämfört med en ny tank. Det finns ingen förändring i laminatet. Ingen förändring av hållfastheten.

[Tommy]

Blev nyfiken på det här med skrovvikten och får inte riktigt ihop det. Om Balladens skrov skulle väga 345 kg, vilket ju dokumentet säger att det gör.

Densiteten på polyester är 1.4 och glasfibret ligger på ca 2.5 (Googlat...). Vet inte exakt inblandingen här, men kan man räkna med ungefär 30% glasfiber ? Då borde densiteten på skrovet vara 1.7 ?

Balladens hela skrov, över och under vatten kan uppskattas till ca 30 kvadratmeter. Omräknat skulle detta göra att snitttjockleken på skrovet skulle bli 6.8 mm. Känns orimligt eftersm 6-7 mm är tjockleken på skrovsidorna där det är som tunnast. I botten är det snarare 10-15 mm och på vissa ställen över 20.

Vad är felet i sifforna... Densiteten eller skrovytan?

[coppertail]

En trekammarbrunn är nog inget bra exempel. Den ligger ju frostfritt och gott utan UV-strålning och annat elände.

[SWE54]

Jag tror ju inte att ditt skrov "bara" väger 345 kg, det låter väldigt lätt.

[Maxi33]

Fråga till Tommy:
Är uppgiften om skrovvikten att tagas bokstavligt så skall inte däcket räknas med, och i så fall skulle jag uppskatta ytan till cirka 20 m2.

Den verkliga vikten är säkert också betydligt över den teoretiska och det syns ju då just på laminattjockleken.

MVH
Håkan
f d Balladägare

[SWE54]

Bara som en liten referens...
En Uttern A56 väger 480 kg utan motor.
Ett 30 ft segelbåtsskrov lär nog väga minst lika mycket.

Kanske Anders S skulle dela den här tråden..?

[SWE54]

Fråga till Tommy:
Är uppgiften om skrovvikten att tagas bokstavligt så skall inte däcket räknas med, och i så fall skulle jag uppskatta ytan till cirka 20 m2.

Den verkliga vikten är säkert också betydligt över den teoretiska och det syns ju då just på laminattjockleken.

MVH
Håkan
f d Balladägare

Det är väl bara friborden och akterspegeln som blir ca 20 m2, till det kommer ju den våta ytan som säkert kan vara 10 m2.

[Maxi33]

Stämmer nog att 20 m2 är något i underkant, SWE54, men jag tror 30 är i överkant.
Jag har inga Balladpapper kvar men Tommy kanske har ritningar där man kan få en bättre bild av detta.
Jag vill minnas att fribordshöjden (lodrätt) i fören är cirka en meter och högst 0,7 i aktern - minns jag fel?
Våta ytan är rätt liten, en av många faktorer som gör båten så bra på kr...bidevind.

MVH
Håkan

[SWE54]

Det kan ju tom bli 15m2 våt yta med roder och om man har inplastad köl, så det blir ju en del till slut.

[Tommy]

Här är lite info
http://www.sophina.se/b_ballad.php

Vikten på skrovet 345 kg är en uppmätt vikt, och direkt efter plastningen. Så det är tomt skrov och utan däck.

Jag vet inte hur den inplastade kölen tillverkas, någon som vet? Ingår den verkligen i formen, eller gjuts den separat och plastas på?

Akterspegeln är ett annat mysterium, eftersom den är ganska ordentligt negativ så misstänker jag att den också måste plastas på separat. Annars skulle det ju inte gå att få loss formen.

[Anders S]

Nejdå. Om inte Muhammed etc etc...

Om man har båtar med kölficka för invändig barlast, negativ akterspegel och kanske t o m "tumblehome", dvs skrovet är som bredast en bit nedanför däckslinjen, så löser man det enkelt med att ha en delad form. Man får ett litet pyssel med att skära bort litet gjutskägg och fylla i skarven med gelcoat, annars inga problem. Det är nästan enda sättet att kunna laminera en stark kölficka om den är djup, annars kommer man inte åt i hålet.

[Eirisch]

Brukar du pricka var 1000e inlägg Anders?
Nu tror jag du norpade nr 7000 framför näsan på mig!

[Anders]

Bättre än så, det var inlägg 70.000!

[Eirisch]

attans, dessa nollor alltså, jag missar dem alltid.

får nog gå hem och kolla kontoutdraget på senaste prylköpet, en nolla hit eller dit gör stor skillnad.