Kölar

[Eilean]

Liten spinoff från tråden om autopiloter där någon kallar HR 352 (om det nu var så) för långkölad...

Vad kallar ni dessa varianter jag så fint ritat här nedan?

A: Skulle motsvaras av äldre Enderleinritade HR m.fl båtar
B: Dagens ideal
C: Skärgårdskryssare, R-båtar
D: Laurin, Allegro Vagabond m.fl.

Att D är långkölat och B fenkölat är alla nog överens om, men A och C?

[S-B A-son]

I fallet A säger vi lång fenköl. Det handlar ju om delat lateralplan. Rodret är separerat från kölen.
I fallet C säger vi kort långköl. Det handlar ju inte om delat lateralplan. Rodret hänger på kölen.

Av mitt (och kanske även ditt?) lätt trögtänkta resonemang kan man sluta sig till att begreppen långköl och fenköl inte är riktigt relevanta. Vill man ha torrt på fötterna, ryggen fri, och slippa kamikazeangrepp bör man alltså tala om delat lateralplan i stället.

Långt och kort is in the eye of the beholder!

mvh Sven-Barry

[cruisaren]

Håller med S-B A-son.
Om du kortat av A´s köl med en tredjedel hade du fått en OE36:a. Någon har sagt att hon har "ett trasigt underliv" men det tycker jag är en sisådär benämning.

En lite kul knorr är att många prestandabåtar idag har olika former av kombinationskölar, där man har ett svärd av ett lättare material (ofta järn) och en blybulb längs ner, allt för att få ner tyngdpunkten. Behovet uppstår ju eftersom botten på båten är så platt att kölvikten längst upp inte ger så stort bidrag till det rätande momentet.
På OE36:an, och en del andra båtar från den tiden, finns inte det behovet. Allt bly är redan från början placerat lågt eftersom skrovformen är vinglasformat och plasten slutar långt ner. Få saker är nya under solen....

Snygga frihandsskisser!
//N

[bosseh]

Det är jätteenkelt:
Långköl är där kölens längd är minst 50% av undervattenkroppens längd räknat från vattenlinjens främsta punkt till framkant av rodret. Kölens längd är där en tangent från halva kölens höjd träffar undervattenskroppen.
Äsch, inte fasen vet jag men tänk vad enkelt det blir när man kan utrycka saker i formler.

[Jaramaz]

Det var ju befriaqnde att Gunnar tog upp detta, den där andra tråden som handlar om "kursstabilitet och kort / långköl" har kokat ner till spridda erfarenheter utan att begreppen krusstabil, kortköl och långköl riktigt etablerats.

Gunnars figur är belysande. Kan göras motsvarande för skrovformer - själv skulle jag kalla "Finsk särklass A" (eller vad den ny hette) för plattbottnad, bara för att dr in den sidan i diskussionen.

Men åter till kölarna, de långa och korta.

RJ85 är som bekant ett avkok på skärgårdskryssare, om än lite mindre (och kanske annat längd/bredd förhållande). I dess ursprungliga utforming kan den då sägas vara fall C, men när man flyttade rodert så är den typiskt fall A. Fast då kölen från början är lite kort så är det kanske ändå mot fall B? (vi förstår nog alla att B avser plattbottnad osv, lite mer extrem, så där kan nog inte RJ85 platsa in ändå).

Nå, genom att flytta rodert ändrades inte kölen. Fövisso blev det delat lateralplan - men kölen är den samma.
Så, är RJ85 kort- eller långkölad? Oavsett roderplacering?

Frågan är retorisk, jag menar att det belyser att det inte är så enkelt att avgöra. I en del fall solklart, men inte alls i alla.
Skärgårskryssare tycker jag har ganska kort köl.

Bosse försöker fånga begrepper med någon formel, vilket nog går om man vill. Så på det sättet kan vi få en skarp distinktion mellan kort och lång - vad det nu skall vara bra för.

[Tommy]

Om det spelar någon roll så tycker jag precis som S-B A-son.

Dvs att A är fenköl (inte helt olik min båt, klassas normalt som fenköl men ganska kursstabil ändå.
C känns som långköl. Så känns det iallafall när man ser båttypen som Eilean så kursstabilt ritat i verkligheten.

[styrman]

Är detta också "trasigt underliv" eller lång felköl?
Eller kanske kort långköl?

[Filip]

Intressant vinkling...det var jag som gjorde bort mej och skrev att H352 var långkölad.........men jag menade att den hade en lång köl..i detta fall en lång fenköl ..när jag styr den är den fövånandsvärt lik en "långkölad" båt i beteendet.. även om den har ett delat lateranplan....om man ser till skärgårdskryssarens korta "långköl" liknar den mer den fenkölades egenskaper eller kanske bra kompromiss mellan lång o kort......många fenbåtar har en skädda för att kompensera fenbåtens livliga beteeende och för att få en lugnare gång.

[Tylö sun]

Är detta också "trasigt underliv" eller lång felköl?
Eller kanske kort långköl?

Jag har för mig att det var Malö som myntade begreppet "långkölad med delat lateralplan" just för 40H:an. eller var det möjligtvis Najad med den Enderleinritade 34:an?

[Guitar Nilsson]

Långkölen, D finns ju också i väldigt olika varianter. På Vagabonden sitter djupaste delen så långt bak att den inte kan stå på kölen utan att tippa framåt. Andra långkölar har ju en bottensula som går vågrätt under nästan hela båten.
Alla varianter är sämre än Vagabonden förstås. A, B och C kallas även felkölar.

[richardk]

För min egen del är definitionen av långkölad båt = köl med roder på akterkant av kölen (d v s icke delat lateralplan). Och begreppet långkölad båt kan således innefatta både längre och kortare kölar. ( d vs både skärgårdskryssare och Laurinkoster)

Vad gäller diskussionen ang "långkölat kursstabilare än fenkölat?", vill jag hävda att kursstabiliteten (under förutsättning att skrovform, rigg, roderyta etc i övrigt är desamma i båda fallen) inte avgörs av huruvida båten är långkölad (oavsett definition) eller fenkölad, utan kursstabiliteten avgörs av avståndet mellan lateralcentrum och roder.

[Eilean]

....vill jag hävda att kursstabiliteten (under förutsättning att skrovform, rigg, roderyta etc i övrigt är desamma i båda fallen) inte avgörs av huruvida båten är långkölad (oavsett definition) eller fenkölad, utan kursstabiliteten avgörs av avståndet mellan lateralcentrum och roder...

Då undrar jag - vad är din defintion på det du här kallar för "kursstabilitet"?

[cruisaren]

Ämnesflykt eller??
Går det att länka över till "rätt tråd"?
//Niklas S

[richardk]

Jag skulle väl inte dragit in det där med kursstabilitet i den här tråden.. sorry .. Men eftersom jag redan gjort det så.. min definition på kursstabilitet = hur lätt det är att hålla båten på avsedd kurs. Under alla förhållanden. (låta den styra själv, slingrighet i medsjö etc.)

[Eilean]

Jag skulle väl inte dragit in det där med kursstabilitet i den här tråden.. sorry .. Men eftersom jag redan gjort det så.. min definition på kursstabilitet = hur lätt det är att hålla båten på avsedd kurs. Under alla förhållanden. (låta den styra själv, slingrighet i medsjö etc.)

Det är inte det jag menar med kursstabilitet. För mig är det enbart båtens förmåga att stanna kvar på kursen med låst roder. Den skall då sköta sig själv, inte "hållas på kurs".
Och då menar jag att rodrets avstånd från lateralcentrum är av underordnad betydelse.
Undrar om jag har rätt...?