Absorbtionskylskåp

[Mr Q]

Ursäkta en oinvigd, men är Supercool ett absorbtionskylskåp?

Ett sånt har vi, det funkar helt ok. Det tar luft från kölsvinet och kyler ned boxen på skillnaden i temperatur på något sätt som jag inte riktigt förstår. Den kyler även ned kylboxen extra vid motorgång till riktigt låg temp för att spara ström sen, typ +2 grader eller där omkring. Strömförbrukningen har jag inte en aning om dock. Däremot har vi en fet solcell på 65w istället .

Nej, Supercool bygger på den .sk. peltiereffekten. D.v.s. vissa material får en kall och en varm sida då man leder ström genom materialet. Den kalla sidan sitter tillsammands med en fläkt på insidan av skåpet och den varma på utsidan. Verkningsgraden är låg och i praktiken är det omöjligt att exempelvis få iskuber till GT'n.

Du har ett skåp med ACD-funktion. ACD=Automatic Cool Down. Jag har ett likadant, men saknar i alla fall kompressorboxen i förra båten. Att i gästhamn kunna klirra i kapp med iskuberna på med grannbåten är coolt! Supercoolt!

Här har du kanske manual: http://www.supercool.se/default.asp?vie ... sp?sida=88

Apropos absorbtionsskåp. När jag var grabb hade vi ett Electrolux absorbtionsskåp som drevs av enbart gasol. Ingen strömförbrukning alls. En 19 kg tub räckte väl över hela sommaren in i nästa, inklusive matlagning ochg belysning. Läs vad Seawolf skriver om skåpets fördelar och hur man skall hantera detsamma i båt.

Verkliga erfarenheter som fåtts under lång tid väger alltid mycket tungt. Tyngre än allmänna funderingar, en vecka på en båt, eller "läst i en artikel"!

mvh Sven-Barry

Ok Sven Barry, tack för infon!

Instämmer till 110% om det du skriver om tyngden i tala av egen erfarenhet. Hur superteoretiskt snille man än är så är det i IRL som teorierna faktiskt testas. Tänk om NASA skulle skicka upp rymdfärjan enbart på beräkningar, utan att ha testat varje del innan. Det skulle kunna sluta illa...

[bosseh]

Tänk om NASA skulle skicka upp rymdfärjan enbart på beräkningar, utan att ha testat varje del innan.

Skulle man enbart bygga på praktiska prov skulle det heller inte bli mycket uppskjutet. Faktum är att idag bygger mycket konstruktion på beräkningar i form av avancerade datorsimuleringar.

Inte behöver man göra praktiska prov för att konstatera att en kyl som drar tex 5 A snabbt tömmer även en fet batteribank!

[Mr Q]

Tänk om NASA skulle skicka upp rymdfärjan enbart på beräkningar, utan att ha testat varje del innan.

Skulle man enbart bygga på praktiska prov skulle det heller inte bli mycket uppskjutet. Faktum är att idag bygger mycket konstruktion på beräkningar i form av avancerade datorsimuleringar.

Inte behöver man göra praktiska prov för att konstatera att en kyl som drar tex 5 A snabbt tömmer även en fet batteribank!

Det beror väl på om den faktiskt drar 5 ampere i färdig installation eller om den snittar 1 Ampere. Något som möjligen kan vara svårt att sitta på utedasset och klura fram.

[Anders S]

I det här fallet behöver man inte göra det så svårt för sig.

Principen bakom absorptionskylskåpet är enkel och välkänd, och den stora poängen med skåpet är att det kan använda värme rakt av som energikälla. Det har, kan man säga massor av fördelar, men effektiv energianvändning är inte en av dem. Att räkna ut detta kan man, bildligen, göra på utedasset (om man vet vad man håller på med, men det gäller ju det mesta).

Vill man ha ett (bra) skäl att ha ett sådant skåp är det att man kan driva det via gasol direkt och man slipper att slösa elström. Kompressorskåp är mycket effektivare om man kör med bara el. För båtbruk passar det mindre bra, och jag tror det har gått samma väg som gasoldrivna varmvattenberedare - att installera ett sådant kylskåp i båt blir svårt med dagens normer för säker gasolinstallation. Avgaserna och skorstenen med vatteninträngning är en akilleshäl, den ständiga pilotlågan är en annan, problemet med lutning i segelbåtar ett tredje.

Möjligen kan man irritera sig på reklammakare och marknadsförare som brukar tala med "kluven tunga". Men det är ju naturligt att det är så. I marknadsförarens värld är ett gasolkylskåp tyst, använder ett billigt och i princip ofarligt köldmedium och kan använda ett billigt drivmedel direkt från flaskan (men drar mycket energi och tar plats och man måste hantera värmekällan som driver den). Peltierkylare är kompakta, kan både värma och kyla (men drar mycket ström och kan normalt inte sänka temperaturen mer än 20 grader under den som är på "varma sidan"). Kompressorskåp är energisnåla och kyleffektiva (men brummar, slits och har många rörliga delar).

Toaen: Jag hade inte automatiskt kastat ut skåpet bara sådär, inte innan jag hade en ersättare. Men i så fall hade jag siktat på en kompressorbox (energibesparing och stuvbarhet i segelbåten). En sådan kan man sätta på gejdrar och dra ut ur samma fack där man haft ett skåp.

[Seawolf]

Jag hade funderingar på ett absorptionsskåp typ RB180 en gång i tiden men blev varnad för att det kunde stanna i sjön. De äldre skåpen stannade, det har jag varit med om. Sen var det kanske inget krav men åtminstone en stark rekommendation att det skulle monteras så att ett ev gasläckage kunde dräneras ut. Ett kylskåp lämnas ju ofta gående långa tider och skulle inte tändsäkringen fungera .... Jag har inget emot gasol, tvärtom. Nu blev det inget absorptionsskåp utan Supercool i befintlig box. Det var ganska värdelöst.
Absorptionsskåpens popularitet har minskat, även husvagnar sätter idag gärna kompressorskåp. Husvagnar använder mycket gasol och kan ofta köpa billigt. Det är ofta lite svårare och dyrare att fixa gasol till båten. Tar gasolen till kylen slut är det problem, ett kompressorskåp kan man fortsätta att köra om man kör motorn en stund.
Men jag har inget emot gasoldrivna absorptionsskåp, det är en bra grej men idag är ett kompressorskåp och en solpanel enklare.

Nu handlade tråden om ett eldrivet absorptionsskåp och det är knappast en vettig pryl i en båt!

Eftersom det finns en stor brist på verklig kunskap om hur ett RB180C egentligen fungerar, och det upprepat dyker upp skriverier om gasolkylar i båtar som är baserade på hur husvagnskylskåp är uppbyggda och fungerar känns det nödvändigt att förklara lite mer detaljerat hur ett gasolkylskåp för båtar, RB180C egentligen fungerar:

Förbränningsluft tas in från en skorsten som skall sitta utombords så att ev. utströmmande gas inte kan rinna ner i båten. Slangar osv ner skall vara av flexibla spiralrör av metall. Från brännjkammaren går på motsvarande sätt avgaserna ut till skorstenen utombords via flexibla spiralslangar.
En termostat på avgasutloppet känner av att systemet har arbetstemperatur, och en fläkt blåser in förbränningsluft om det är för kallt. Skulle obränd gasol läcka ut kommer detta inte att hamna inne i båten.

Brännkammaren har en jonisationsavkännade sensor som automatiskt skickar tändgnistor om inte jonisation från en låga detekteras. För att gasol skall släppas fram till brännkammaren finns dessutom en tändsäkring som på en gasolspis, med en förbikopplingsknapp för att få igång lågan tills tändsäkringen blir varm. Slocknar lågan börjar alltså först jonisationsdetektorn att skicka tändgnistor på löpande band, återtänder inte lågan kommer tändsäkringen att slå ifrån gasoltillförseln, skulle den inte göra det kommer så småningom gasol att gå ut ur skorstenen utombords. Inget kommer in i båten. (vill man ha ännu större säkerhet kan man som jag sätta en magnetventil för gasol på matningen, så att gasolen stängs om elen av nån anledning försvinner från skåpets jonisations/gnist-system).

Lägg till detta att lågan är ungefär lika stor som den från en cigarettändare.....


Jämför sedan detta med den gängse spisen med ugn som finns i många båtar:
- Lågan är mammutstor, förbränningsluften tas från ruffen, så att en felande tändsäkring dränker ruffen i gasol.
- Lågan är inte särskilt synlig, så man kan lätt glömma den på.....

Liknande riskanalyser kan man även påvisa för den relativt spridda AGA-pannan, men det spar vi till en annan gång.

[bosseh]

[
Det beror väl på om den faktiskt drar 5 ampere i färdig installation eller om den snittar 1 Ampere. Något som möjligen kan vara svårt att sitta på utedasset och klura fram.

Inte mycket till klurande om man känner till systemens olika verkningsgrad.

[bosseh]

Seawolf, ett bra absorptionsskåp med gasoldrift är utmärkt. Precis som med all gasol krävs ett visst underhåll.
Men i en nyinstallation idag talar en hel del för ett kompressorskåp.
--
Ett kylskåp i en segelbåt kan vara spännande, öppnar man vid fel tillfälle så kommer allt farande. Energimässigt är skillnaden mellan box/skåp väldigt liten.
Anders förslag om en "byrålådebox" är utmärkt. Eller att placera boxen i soffan. Bänkutrymme brukar vara en bristvara.

[Mr Q]

Det beror väl på om den faktiskt drar 5 ampere i färdig installation eller om den snittar 1 Ampere. Något som möjligen kan vara svårt att sitta på utedasset och klura fram.

Inte mycket till klurande om man känner till systemens olika verkningsgrad.

Och hur får du reda på den verkningsgraden i just din båt, med din isolering av installationen och dina förutsättningar i form av kölsvinets utformning och ventilation i båten. Står allt detta i produktbladet? Och kan man lita på vad tillverkarna säger i alla lägen, eller kan det finnas anledning att checka upp referenspersoner som faktiskt testat grejorna IRL, något du av någon outgrundlig anledning verkar vara emot.

[bosseh]

Och hur får du reda på den verkningsgraden i just din båt, med din isolering av installationen och dina förutsättningar i form av kölsvinets utformning och ventilation i båten. Står allt detta i produktbladet? Och kan man lita på vad tillverkarna säger i alla lägen, eller kan det finnas anledning att checka upp referenspersoner som faktiskt testat grejorna IRL, något du av någon outgrundlig anledning verkar vara emot.

Verkningsgraden för kylskåpen jämförs för liknande förhållanden, hur sen energiförbrukningen blir i min eller din båt beror på hur en mängd faktorer. Ska man jämföra måste man ha samma förutsättningar annars är det inte kylskåpen man jämför. I detta fall är skillnaden i energiförbrukning mellan kompressor/absorptionsskåp 5-10 ggr. Det kan man aldrig komma bort ifrån.
Erfarenhet är bra och ibland absolut nödvändig. Men man kan aldrig komma ifrån teorierna, de finns där alltid.

[toaen]

Tack för alla svar och synpunkter.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag inte hittade några data på kylskåpet. Sist jag var nere i båten satte jag skåpet på plats och kunde därmed öppna dörren. Skylten sann naturligtvis inne i skåpet.

Det är ett skåp tillverkat av Japanska Sawafuji Electric.

Modellnamn; Engel
Typ; SRT-568AF-G-3

220 Volt 55 watt
12 Volt 55 watt

Det borde alltså dra 4,6 A vid 12-volts drift

Jag skall koppla färdigt elcentralen i kväll (förhoppningsvis). Sen skall det bli intressant att kolla om skåpet fungerar. Fungerar det får det gå på 220 volt på max kyla tills nästa vecka på Lördag, då jag skall ut och segla. Sen får vi se hur det fungerar under riktiga segelbåtsförhållande. Kommer att prova det under sommaren och sen får vi se om det blir återvinningstationen till hösten eller om det får hänga med så länge det fungerar - om det nu över huvudtaget fungerar. Det är länge sen det var i drift.

Koldmedlet hette R12 - vad det nu är för otrevligt?

tommy

[bosseh]

Engel är en form av kompressor ("Swing-kompressor"?).
Som jag kommer ihåg var de ganska strömtörstiga jämfört med moderna kompressorskåp.
Men det kan säkert fungera bra. Kanske strömförbrukningen är acceptabel.
R12 är diklordifluormetan även kallat Freon.

[toaen]

Engel är en form av kompressor ("Swing-kompressor"?).
Som jag kommer ihåg var de ganska strömtörstiga jämfört med moderna kompressorskåp.
Men det kan säkert fungera bra. Kanske strömförbrukningen är acceptabel.
R12 är diklordifluormetan även kallat Freon.

En kompis som har sommarstuga i Hunnebo kom oförhappandes och hälsade på igår kväll. Han var intresserad att titta på båten och då han jobbat många år på Elektroservice med att reparera kyl och frysar mm frågade jag honom om kylen. Att det var ett kompressorkyl konstaterade han direkt, men av en annan typ än de vanliga och han hade också ett namn på kompressortype, inte samma som Bosseh. Han kände till typen, men hade aldrig arbedtat med dom. Enligt honom hade motorn 2 lindningar. En på 12 V och en på 220 V.

Kylen fungerar bra med bägge systemen, men jag har inte ännu mätt upp hur mycket den drar på 12 V sidan. Årets semestersegling (i Augusti) får kanske användas till att utvärdera kylskåpets framtid.

Inför Lördagens segling startade jag upp kylen med 220 V och satte temperaturen på lägsta. Den hade gått ett par dar när jag la in kylvarorna på Fredagskvällen och hängde i en termometer. När jag läste av termometern på Lördag morgon visade den runt 2 grader. För att hålla den temperaturen gick skåpet ofta. Troligen längre tid/timme än det stod still. När vi kopplade loss landströmmen vred jag upp termostaten på högsta temperaturen. Dessvärre hade jag ingen koll på vilken temperatur kylen höll som sämsta eller hur ofta det gick.

tommy

[Eilean]

Jag hade ett Engelkylksåp i min förra båt. Men tröttnade på att dörren satt långskepps och att dyrbart utrymme under arbetsbänken gick åt till kylen. Dessutom hade skåpet typ 1 cm isolering och otät dörr. Det fungerade mer som rudimentär AC än kylskåp - komprssorn gick för jämnan, nästan.

Så med större vilja än pengar åkte skåpet ut och utrymmet ersattes med lådhurtsar. Kylskåpet slaktades och swingkompressorn med alla attiraljer (även den var byggd för både 220/12 V) hamnade i en hemmabyggd box med 10 cm isolering och tät lucka under en salongskoj.
Det blev det kallt nog för iskuber till GT-n och nu många år senare kan jag inte redogöra för några strömförbrukningssiffror, men de var inte alarmerande höga och drog mindre än polarens Supercool i betydligt mindre box som dessutom inte gjorde is, han kom och nallade av mig...

[bosseh]

Jag blev ju tvungen att forska lite. Kompressorn heter tydligen "Sawafuji Swing Motor" en enda rörlig del.
När de kom var det en enorm förbättring jfr absorptionskylarna när det gällde strömförbrukningen. Dagens kompressorer är nog bättre men det kan nog vara värt att ge Engel en chans.
http://www.engelaustralia.com.au/cgi-bi ... _motor.cgi

[toaen]

Nu har jag, som Bosse skrev gett mitt kylskåp en tjangs. Det var ju inget absortionsskåp som jag ett tag trodde utan en kompressorskåp där kompressorn går på både 12 och 230 Volt.

Strax före jag stack ut och seglade hittade jag min gamla Fluke 87 (universalinstrument) som jag har saknat i flera år. Jag trodde att det hade blivit stulet ur jobbarbilen under ett obevakat ögonblick. Jobbarkompissen råkade ut för att man stal hans mobiltelefon, som satt i handsfristället, när han vände ryggen åt bilen under några minuter. Det var ungefär samtidigt. Boven i mitt drama var jag själv. Hittade instrumentet i en låda med FK och lite annat elmatrial som jag inte packat upp efter att ha hjälpt en av döttrarna med lite elarbete för några år sen.

Fluken har den funktionen att man kan mäta Min-, Medel- och Max-värde. Jag kopplade in den och mätte strömmen under ett dygn. Temeraturen i ruffen låg mellan 15 och 22 grader under mätperioden. Får väl göra en ny mätning nästa sommar när det blir så där outhärdligt varmt - men då är jag ofta ändå inte ute och seglar. Kunde förstås göra om mätningen med värmaren på max. Men det får i så fall bli när jag kommer hem. Jag tål inte värme - speciellt inte när jag skall sova.

Kylskåpet går på 230 volt när landströmen är inkopplad. Jag ställer då kylskåpet på Min temeratur (5). Det går ner till ett par plussgrader. När jag kör på 12 Volt ställer jag det på så lite kyla som möjligt (1). Temperaturen blir då plus 10 grader. Det var så jag hade det under mätningen. Körde mätningen under 24 timmar.

När kylskåpet startade när batteriet var fulladdat drog det 5,5 A för att efter en liten stund sjunka till 4,5 A.

Medeltalet under mätperioden var 1,18 A och det blir ju 28,32 Ah under 24 timmar. Det är ju ungefär dubbelt så mycket ström som ett motsvarande nytt kylskåp som bara går på 12 Volt drar. http://www.hjertmans.se/webshop/artikla ... 2&artname=

tommy