form på kölen

[GoranA]

När jag gått omkring på varvet under våren så slås jag av hur få båtar som har en "bulb" längst ned på kölen som t.ex. Maxi har. Tycker det borde vara en optimal form på en köl att ha vikten längs ned så man får en så stor hävarm som möjligt. En del båtar har en förtjockning längst ned men inte mer. Någon som har förklaring till varför inte fler båtar har det? Det kan ju inte vara att det inte fungerar på större båtar, båtarna i Volvo Ocean Race har ju sådana kölar.

[Anders S]

Det kan man tycka, ganska befogat. Men det är inte helt optimalt ur strömningssynpunkt att ha en bulb (motstånd, den går inte rakt fram alltid) och kan man få en tillräckligt tung köl ändå kanske man tjänar på att ha en slät vinge hela vägen som är en bättre "avdriftsmotare". Maxis köl är relativt tunn (snabb men känslig för felstyrning) och en fetare köl (snällare och tåligare mot felstyrning) blir ändå enkel att få tung (nog).

Skrov och kölar är kompromisser och man byter fram och tillbaka mellan goda och dåliga egenskaper. Bulber sänker tyngdpunkten (bra) och ger en liten ändskiveeffekt (bra )men ökat polarmomentet (pendel/gunghästeffekt, dåligt) och ökar motståndet och våta ytan en aning (dåligt). På en djup köl kan man öka hävarmen och minska kölvikten (bra), men det kanske inte är så lyckat om man vill segla i skärgården (känsligare, behöver mer vattendjup), etc etc.

[SWE54]

Man kanske först ska tänka på att VOR båtarnas köl kompletteras med sticksvärd på vardera sida som ska ta hand om avdriften. Kölen är inte så effektiv till det eftersom den hissas upp mot lovart för ökat rm, helt uppe kan den tom gå ur vattnet om man vill.
Det är inte heller alldeles säkert att en bulbköl skulle ha större våt yta än en fenköl med samma vikt. Till min finns det en bulbköl som har samma vikt, mindre våt yta, effektivare och högre rm men den går 200 mm djupare.

[Mr Q]

Senaste Arconabåtarna har en inplastad stålköl, med blybulb längst ned. Ser grymt effektiva ut.

Men en grundstötning i 10 knop, då är det nog gränsfall att det går att laga ens...

[peterh]

Inplastad köl låter som en guldgruva för varven.

Vatten kommer in, frost spränger. Dessutom spränger järn
när det rostar.

Skarv mellan järn och bly, hur håller den i saltvatten ? Och frost ?

Jag är tveksam.

[cruisaren]

Senaste Arconabåtarna har en inplastad stålköl, med blybulb längst ned. Ser grymt effektiva ut.

Men en grundstötning i 10 knop, då är det nog gränsfall att det går att laga ens...

...och Dehler, X-Yachts, Pronavia, vissa Faurby mfl....
//Niklas S

[GoranA]

tänkte inte på det.... avdriften alltså. Förklarar ju varför Maxin är slutstyv men har ganska mycket avdrift på kryss. Som flera säger, det är ju kompromisser även här. Men inplastad köl med två olika metaller, där går nog gränsen för vad jag vill vara med om, ialla fall om det är en båt jag tänkt behålla en längre tid.

[Mr Q]

Maxins (77:an?) avdrift har säkert minst lika mycket med riggen att göra, samt kanske gamla utseglade segel.

En låg mastheadrigg med jättegenua är ingen höjdarbåt på kryss ovasett kölform.

Men inget ont om Maxi 77 i övrigt, en trevlig båt som seglar riktigt bra för sin storlek/pris.