Svenska Sjö versus Sjöassistans båtförsäkring

[BF!!]

Hej alla,

I dagarna fick jag ett brev från Svenska Sjö om att betala min båtförsäkring.
Kom just då på att på båtmässan i Älvsjö i våras dök det på en försäljare av båtförsäkringar från Sjöassistans (där jag redan är medlem hos) att teckna en försäkring via dom istället samt att det skulle bli billigare premie än hos Svenska Sjö.
När jag nu kollar upp priserna på nätet så ser jag att hos Sjöassistans är det faktiskt billigare.

Som en vän av ordning försökta jag plöja igenom avtalsvillkoren m.m. för att försöka finna nån skillnad på dessa försäkringar men har svårt att se vad som skiljer dom emellan. Orkade väl inte heller lusläsa all text utan det mesta ser väl lika ut.
Självriskerna verkar ligga mer i favör hos Sjöassistans med 1000 kr som ett val där Svenska Sjö vill ha 2500 kr i självrisk som minimum val att välja. Sjöassistans har sina försäkringar via bolaget Moderna Försäkringar

Frågan är till församlingen här om det är någon som vet om någon formell skillnad mellan dessa 2 försäkringar?
Geografiskt täckningsområde kan kanske vara en skillnad men för mig spelar det absolut ingen roll då jag endast seglar
i Mälaren, Östersjön och kanske nån gång till Åland och Finland.

Sjöassistans försäkring ser ju nu helt ok ut i mina ögon och funderar på att skippa Svenska Sjö och bli otrogen och byta till Sjöassistans istället.

Annars så brukar ju ekvationen alltid gälla att du får vad du betalar för!

[Anders S]

Den stora villkorsskillnaden mellan försäkringsbolag brukar ligga i hur man tillämpar reglerna för åldersavdrag. Ser allt lika ut "på papperet" kommer det att handla om hur bra du kommer överens med skaderegleraren. Det kan vara ett lotteri, men de (få) gånger jag haft med mitt bolag att göra har det löst sig bra för alla inblandade (två inbrott, eget misstag med en jolle, inga stora grejor). Mitt eget argument för att hålla fast vid Svenska Sjö är att de förhandlar om värdet på en rigg, inte rakt av tillämpar en tabell. Men blir det allvar vet jag ju inte hur det går.

Själv har jag friat litet till Pantanaeus (st?), men premien blir litet dyrare där. Villkoren förefaller dock bättre. Vi får se om de finns kvar (I Sverige) till nästa år.

[Eilean]

Åldersavdragen skiljer. Där är Svenska Sjö flexiblare och man tar hänsyn till exempelvis byte av stående rigg, vilket inte Sjöassistans gör.
Har man en nyare båt spelar kan man kanske se mer på premiekostnaden. Men med en äldre båt blir åldersavdragen allt viktigare. Det måste löna sig att försöka rädda båten vid en olycka istället för att bara låta henne sjunka...

Själv håller jag precis på att gå över (tillbaka) till Pantaenius. Premien är möjligen aningens högre än snittet, jag har blivit offererad 6.810/år för 1.000.000.- båtvärde. Då har jag valt en förhöjd självrisk på 12.000.- (jag vågar då jag inte haft en skada sedan 1986) och ett anvarstillägg på 55 milj. kronor. men villkoren så oerhört mycket bättre. Inga åldersavdrag överhuvudtaget, nytt för gammalt, inga krångligheter eller ökade självrisker med båt i sjön vintertid och halverad självrisk med medlemskap i SXK. Och oändliga möjligheter till utökat seglationsområde när det blir aktuellt.

Att Pantaenius inte skulle vara kvar i Sverige nästa år är osannolikt. De är gamla och stora i branchen. Och jag talade med dem i telefon häromdagen för att just försäkra mig om att sverigekontoret var permanent. De menar att de nu har såpass många svenska kunder, och hoppas på en ökning, att ett svenskt kontor är befogat.
Den enda anledningen till att bekymra sig om var kontoret är beläget det är om en tvist skulle uppstå. Med ett sverigekontor sker den i svensk rättssal, tidigare var man tvungen att vända sig till tingsrätten i Skive, Danmark. Vilket är besvärligt.

[hhmcsv]

I det senaste nummer af det danske sejlblad "Sejl" er der en stor artikel med temaet forsikringsdækning af skader på sejl og rig. Flere store danske selskaber har ikke givet erstatning for havarerede master og rig med forklaring om "alder og manglende underhold" - dette også selv om bådejeren ikke har mulighed for at kontrollere om rigkomponenter har en risk.
Det enda bolag hvis direktør udtaler sig rimeligt positivt (set med kundens øjne) om sagen er fra den danske afdeling af Pantanieus.
Han udtaler, at om du t.ex. mister riggen på grund af et havareret T-stycke, så ersätts inte T-stycket och vantet - men masten och övrig havareret rig erstattes.

[Eilean]

I det senaste nummer af det danske sejlblad "Sejl" er der en stor artikel med temaet forsikringsdækning af skader på sejl og rig. Flere store danske selskaber har ikke givet erstatning for havarerede master og rig med forklaring om "alder og manglende underhold" - dette også selv om bådejeren ikke har mulighed for at kontrollere om rigkomponenter har en risk.
Det enda bolag hvis direktør udtaler sig rimeligt positivt (set med kundens øjne) om sagen er fra den danske afdeling af Pantanieus.
Han udtaler, at om du t.ex. mister riggen på grund af et havareret T-stycke, så ersätts inte T-stycket och vantet - men masten och övrig havareret rig erstattes.

Detta är ju precis det jag talade om i en tidigare tråd om frågan när eller om det överhuvudtaget behövs bytas stående rigg med vissa intervall. Om stag, ändstycken eller vantskruvar är är 20 eller 30 år gamla kan ju bolaget mycket väl åberopa bristande underhåll som skäl att inte betala ut ersättning, eller åtminstånde utnyttja sin rätt till åldersavdrag.

[Seawolf]

Åldersavdragen är ena sidan av saken. Och viktigt.

Den andra är huruvida försäkringsbolaget har rätt att ensidigt välja reparationsvarv. Den som blir dirigerad till ett varv som inte är seriöst, eller som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna utföra hållbara reparationer har visat sig fullkomligt sakna legala möjligheter att komma tillrätta med konsekvenserna.

[S-B A-son]

... Den andra är huruvida försäkringsbolaget har rätt att ensidigt välja reparationsvarv. Den som blir dirigerad till ett varv som inte är seriöst, eller som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna utföra hållbara reparationer har visat sig fullkomligt sakna legala möjligheter att komma tillrätta med konsekvenserna.

Hur skall man som konsument/försäkringstagare kunna ha en relevant åsikt om ett varv?

mvh Sven-Barry

[Anders S]

... Den andra är huruvida försäkringsbolaget har rätt att ensidigt välja reparationsvarv. Den som blir dirigerad till ett varv som inte är seriöst, eller som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna utföra hållbara reparationer har visat sig fullkomligt sakna legala möjligheter att komma tillrätta med konsekvenserna.

Hur skall man som konsument/försäkringstagare kunna ha en relevant åsikt om ett varv?

mvh Sven-Barry

Det kan man kanske ha, men sannolikt inte. Men det måste heller inte vara bara varvets fel, när (om) det blir fel.

Mekanismen fungerar tydligen så här: Kunden får en skada, anmäler till bolaget. Bolaget anvisar ett reparationsvarv och uppmanar kunden att beställa reparationen, men bolaget betalar räkningen, minus självrisken. Sedan talar bolaget om för varvet vad det får kosta och garanterar betalningen. Poängen är att kunden beställer och bolaget som betalar, fast bara så mycket som bolaget anser är rimligt. Då inträffar detta: Kunden är beställare, och blir motpart i en tvist. Bolaget har inget med ett eventuellt reklamationsärende att göra utan det blir en sak mellan kunden och varvet, men utan de vanliga påtryckningsmedlen - att inte betala om reparationen är tvivelaktig. Man kan tänka sig många lösningar på detta, men en skulle kunna vara att försäkringsbolaget beställer arbetet och svarar mot kunden för att det görs fullgott. Så tror jag att många redan nu tror att det förhåller sig.

Oavsett kan man ju tänka sig att anlita Ronald Rybbe (typ) för att bevaka reparationen och intyga att den gjorts enligt normerna. Även om jag tror mig om att kunna avgöra om en reparation är OK eller inte skulle det ju vara oerhört mycket lättare att ta diskussionen med hjälp av en godkänd besiktningsman. Kundens besiktningsman hindrar ju inte varvet att göra ett bra jobb.

[Seawolf]

Hur skall man som konsument/försäkringstagare kunna ha en relevant åsikt om ett varv?
mvh Sven-Barry

Som Anders S svarade, besiktningsmännen vet en hel del om sådant. Dessutom kan de kraftfullt hjälpa den ofta chockade båtägaren att få fram en vederhäftig reparationsspecifikation som motvikt till försäkringsbolagets. Typiska brister är att gelcoaten får mängder med småsprickor på utsatta ställen som inte syns förrän de blir nedsmutsade, månaderna eller åren efter smällen. Och då säger varv och försäkringsbolag att de är gamla och har inte med den aktuella skadan att göra. Men medan de är nästan osynliga och osmutsade kan man påvisa dem och att de är nya med indikatorvätska.
En annan typisk brist är att nedslipningesabetet får alldeles för lien omfattning, bara närområdet till skador slipas. Så då får det område där kraftsamlingen är störst vid en grundstötning och som därför brister just där en "lagningslapp" vars fibrer bara limmas till de gamla fibrerna. Resultatet är en markant laminatförsvagning just i det område där styrkan behöver vara störst.

Att besöka ett varv med pågående skadereparationer i olika stadier är sedelärande. Åtminstone mitt nackhår stegrar sig när jag ser att man slipar upp en fasning på 3-4 cm för att plasta över en stor genomgående skada i 1cm laminat....

Däremot skall man akta sig för att låta sig själv eller besiktningsmannen ingripa i en reparation, gör man det och det blir rättsfall så har det bevisligen hänt att varvet slipper undan, eftersom man juridiskt ingrep i hans ansvarsområde....! Dessutom skulle man behöva ha besiktningsmannen där på c:a halvtid för att verkligen kunna säkra kvaliteten. Och det har man inte råd med för det betalas inte på försäkringen.

[BF!!]

Tackar för svaren!

Verkar som åldersavdragen är den springande punkten på riggarna som skiljer dessa försäkringsbolag åt.
Man kanske skulle lyfta på luren och ringa Sjöassistans och höra sig för hur dom gör med åldersavdrag, om det är förhandlingsbart eller om de kör med en fast faktor beroende på ålder.

[Eilean]

Apropå Seawolfs oro för att bolaget anvisar en (undermålig) reparatör stälde jag frågan konkret till Pantaenius och fick följande svar:

Hej Gunnar och tack för ditt mail, jag svarar i Kirstins ställe.

Vid skada kan vi givetvis rekomendera en reparatör eller kanske avråda från en om vi tidigare haft dåliga erfarenheter från någon, men anvisar till en gör vi aldrig. Dom flesta reparatörer i Sverige är duktiga och det brukar fungera bäst om man som kund kan anlita någon man känner till.

Hör gärna av dig igen om du skulle ha fler frågor.

Med vänliga hälsningar/ Best regards
Bo Bergqvist

Pantaenius AB
Föreningsgatan 26
SE-211 52 Malmö

[bosseh]

Vilka bolag är det som tvingar en att anlita ett visst varv eller reparatör?

För två år sedan satt jag och valde mellan Svenska Sjö och Sjöassistans. Som jag kommer ihåg var det ingen avgörande skillnad. Sjöassistans hade en viss fördel genom man vid en sjöskada har en part som har hand om både bärgning och reparation. Nackdelen var att man var tvungen att vara medlem.
Nu blev det IF istället, de var lite billigare och jag har andra försäkringar hos dem. Mina erfarenheter av IF är också mycket goda när det gällt att hantera skador.

[Anders S]

Vilka bolag är det som tvingar en att anlita ett visst varv eller reparatör?

Det är nog inte där problemet ligger, utan att man inte så noga vet vilka varv som ser det som en hederssak att göra en bra lagning, under den snygga finishen. Sedan är ju försäkringsbolagen vana inköpare och betalar ju inte extra för att göra ett bättre arbete än nödvändigt. En "förbättring av båten", till exempel en förstärkning som förhindrar att det händer igen eller större utlastning av en bottenstock får ju ägaren själv betala.

Jag tror att en bra princip är att a) själv betala en besiktningsman för att göra en skadebedömning (second opinion) med reparationsanvisningar och b) ställa kravet på varvet att antingen dokumentera (med foton) hur rensningen och slipningen genomförts innan reparationsplastningen, eller be att få inspektera själv. I så fall bör man inspektera (be att få titta och fotografera) efter slipningen/innan plastningen och också innan ytbehandlingen påbörjas (det plastaren felar, det målaren helar...).

Rimliga pengar eller paranoia? Tja, om det handlar om en stor reparation för flera hundra tusen kanske man bör tänka så, även om det är "bolagets pengar". Det är ju "din båt"...

[stangen]

"....mycket goda när det gällt att hantera skador...."

Häri ligger den största skillnaden.

Att jämföra premier och villkor är viktigt såklart. Man vill inte betala för sådant man inte utnyttjar. Och vill ha täckning för det som är relevant. Så långt allt väl och ve.
Avgörandet om en försäkring är bra eller ej är vid en skadereglering. Är skaderegleraren kunnig och vettig kan det går alldeles galant och man får en ok deal. Är det inte på detta viset kan det bli en jobbig erfarenhet.

[Eilean]

Den stora problematiken när man jämför bolag är att alla bolag alltid får högsta betyg av alla båtägare när det gäller deras vilja att ta emot premieinbetalningarna.
Börjar man höra sig för om flödet i motsatt riktning blir underlaget betydligt sämre. Och i de flesta fall jag har hört talas om har det fungerat bra. Förmodligen för att de flesta skador uppkommit på ganska enkla och solklara sätt, kranar välter, båten går på grund i skärgården eller det blir inbrott.
Sedan finns det ett litet fåtal fall man kan ta del av, där det blivit problem och påföljande tvist. Och dessa är rätt svåra att finna. Det finns några redovisade på nätet och SXK Medelhavsseglarna har redogjort för ett par.
Men dessa fall är för få för att man skall kunna dra några direkta slutsatser om olika bolag. Dessutom är det ofta bara ena parten som hörs mest - den missgynnade båtägaren.

Man skulle önska att det fanns en "databank" för sådan information. Där båtägare kunde redogöra för sina försäkringsärenden, både goda och dåliga och där man som konsument kunde ta del av en samlade erfarenhet. Organisationer som SXK kunde naturligvis vara ett alternativ. Men tyvärr tror jag att bindningarna med annonsörerna är för tight för att man skulle upplåta plats för kritik.

Kanske något för Anders på Sailguide att fundera på?