Ägandets glädje? Eller hybris straffar sig...

[S-B A-son]

Pitprops min käre T, pitprops. Faktum ar att trä har utmärkta hållfasthetsegenskaper i fiberriktningen, mångdubbelt bättre än tvärs fibberriktningen.

Att knäcka en gran (eller träbitarna i Seawolfs förslag) på det sätt du anger kan beskrivas med Eulers knäckfall ett eller möjligtvis två. I bägge fallen är knäckkraften omvänt proportionell mot kvadraten på granens höjd. En kort bit (gran) blir alltså jämförelsevis mycket stark. Nästan lika stark som om du försöker dra isär granen.

Dessutom kommer Eileans träbitar att vara helt omslutna av epoxy, vilket gör att det bara handlar om kompressionskrafter. Inget knäckfall där alltså.

Vilka material är starkare än teak eller ek (i fiberriktningen)?

mvh Sven-Barry

[Brendan]

Masten på min båt hade jag ansatt alltför hårt under några år och inte tänkt på att den inte stod rakt ovanpå maststöttan. Det ledde till att balsan på ena sidan om mastfotsområdet komprimerades och bildade en liten grop. Det är ett inte helt ovanligt problem, ingalunda farligt men det är fult.

Jag slipade bort den gamla upphöjningen i plast och trodde att jag skulle upptäcka något ruttet under, som jag i så fall hade tänkt fylla med epoxi. Men allt var torrt och fint.
En rejält tilltagen teakplatta beställdes. Den monterade jag i Sikaflex.
Ovanpå den monterade jag en specialtillverkad rostfri plåt med samma lutning som den bortslipade plastfoten.
Och ovanpå den monterade jag det gamla aluminiummastfotsbeslaget.
Allt bultade (skruvade) jag med genomgående bultar (skruvar) mot maststöttans stora rostfria horisontella platta i rufftaket.

Om du gjorde hålet större och fyllde det helt med epoxi eller glasfiber/plast och täckte allt med en teakplatta, skulle det kanske bli snyggt och bra?

Själv är jag nöjd med mitt arrangemang som ser bra ut efter sex år.

[Anders S]

Äsch, S-B hade ju redan sagt det här...

(Njae.... Träet består ju av celler som är orienterade längs med. Man kan likan veden vid ett antal rör, oerhört tätt sammanlimmade. Om man då ställer ändträt rakt upp får man ett br motstånd mot kompression. Lägger man däremot fibrerna på sidan kommer de att plattas till. Det bör vara en utmärkt lösning att ställa ett antal ekstavar på högkant i hålet, sammanlimmade med epoxy. Låter man sedan ändträet suga i sig litet epoxy samtidigt blir det ännu bättre.

Styrka
Trä är ett anisotropt material, vilket innebär att dess egenskaper
är olika i olika riktningar. I fiberriktningen, det vill säga längs
med fibern i stammens längdriktning, är trä till exempel avsevärt
starkare än vinkelrätt mot, tvärs, fibrerna. Detta gäller oavsett om
påförd last orsakar tryck-, drag- eller böjkrafter i virket.
Styrkan beror bland annat på virkets densitet och på hur väl
fiberriktningen stämmer överens med riktningen på de krafter som
uppstår när virket belastas.

Källa: http://www.skogsindustrierna.org )

[T]

Pitprops min käre T, pitprops. Faktum ar att trä har utmärkta hållfasthetsegenskaper i fiberriktningen, mångdubbelt bättre än tvärs fibberriktningen.

Att knäcka en gran (eller träbitarna i Seawolfs förslag) på det sätt du anger kan beskrivas med Eulers knäckfall ett eller möjligtvis två. I bägge fallen är knäckkraften omvänt proportionell mot kvadraten på granens höjd. En kort bit (gran) blir alltså jämförelsevis mycket stark. Nästan lika stark som om du försöker dra isär granen.

Dessutom kommer Eileans träbitar att vara helt omslutna av epoxy, vilket gör att det bara handlar om kompressionskrafter. Inget knäckfall där alltså.

Vilka material är starkare än teak eller ek (i fiberriktningen)?

mvh Sven-Barry

Euler hit och Euler dit.. knäck är inte bra för tänderna. För att inte tala om pitprops, vad är det, det låter nästan snuskigt...?

Men om man behöver en rund träbit att lägga under t.ex masten, är det alltså bättre att såga ut en skiva på tvärsan ur trädet (tvärs fiberriktningen) än att såga ut en lika tjock och lika rund skiva ur en planka, tagen från samma träd?


/T

[Anders S]

Ja!

[peterh]

Nej.

Plankan skall förmedla ( läs bredda) anliggningsytan från masten. Den skall
alltså utsättas för böjning. Det tål inget tvärsågat trä.

[Anders S]

Nej.

Plankan skall förmedla ( läs bredda) anliggningsytan från masten. Den skall
alltså utsättas för böjning. Det tål inget tvärsågat trä.

Du misstänker att det handlar om en liten balk, ka jag tänka? Sådär tror alltså inte vi som förspråkar "stående trä" att det ser ut, utan att träbiten är en distans mellan däckets upphöjda ovansida och undersidan, som står emot teakstolpen undertill.

[PC]

Nog handlar det om en balkfunktion också, titta på ritningen igen där maststöttan inte alls står direkt under masten.

[Eilean]

Jo.
Aningens balk är det. "Balkish" som en britt skulle säga. Stöttan är inte centrerad under masten, skall man vara petig är den förskjuten några cm åt sidan också. Ritningen stämmer rätt hyggligt i proportionerna trots att den är gjord på känn.

Men allvarligt talat boys & gals:

Gubbarna på anrika Moodyvarvet hade brått till puben och har alltså plastat in (möjligen även använt epoxy som fyllnad, det som ligger runt om är brunt och inte så skört som polyester. Fanns epoxy 1977?) ett antal ca 20-25 mm tjocka, eventuellt ihoplimmade teakplywoodskivor, enkla spillbitar från inredningen misstänker jag.
Båten är 32 år gammal och har seglats mycket på öppna hav.

Trots den katastrofala vatteninträngningen och därmed ruttnade plywooden har ingen strukturella skador kunnat märkas. Hade något fjädrat, givit efter, borde jag se gelcoatsprickor eller skador i det "tråg" där träbiten låg. Eller kanske t.o.m slackande vant. Men nej, det finns inte ett spår av rörelse någonstans.
Så nog borde samma lösning, hoplimmade teakplywoodskivor (kanske är björk att föredra, då den limmar bättre?) inbakade i epoxy och täckt med en metallskiva vara lika starkt och hålla ännu längre då inga bultar eller kablar kommer att tillåtas passera genom träet, utan gå i epoxytunnlar.

Blir det inte litet överkurs med stående teak/ekstavar eller metallfackverk?
I övrigt är jag tacksam för alla inspirerade inlägg.

Det skulle också vara kul att höra Seawolf kommentar om metallskivan som han trodde skulle böja sig - det var väl ett missförstånd.

[Anders S]

Är det litet åt balkhållet så blir det säkert bra med plywood. Jag tittade väl inte så noga som Peter.

Bästa finska kokfasta björkplywooden blir bra, den är hård och är den vanligen väl limmad inne i. Att det som ligger vid sidan är brunt, tja - polyester kan bli brunt av exotermi (egenvärmen från härdningen), cascofen är brunaktig och epoxy fanns 1977 - allt är möjligt. Det här gör du antagligen på några timmar, med en bra cirkelsåg och epoxy med lämpligt fyllmedel/armering. Se bara till att du har något tungt till hands för att sänka plywoodskivorna i epoxyn... En stor sten i en plastpåse kan räcka.

[Eilean]

.... Se bara till att du har något tungt till hands för att sänka plywoodskivorna i epoxyn... En stor sten i en plastpåse kan räcka.

Jo, det lutar åt detta arbetssätt. Och fin, tätlimmad kokfast björkplywood av bästa sort har jag redan hemma!

Men, när varvet byggde gjorde dom "tvärtom" mot mig. De plastade däcket, lade in plywoodbitarna i förhöjningen, sänkta i epoxy/cascofen/whatever och plastade över från insidan. Förmodligan var hela däcket vänt upp-och-ner när detta gjordes då man samtidigt lade balsa på alla andra ytor och plastade över.

Nu skall jag inte bara sänka ner plywooden i ett epoxybad, jag måste också se till att ovansidan på klotsen ligger helt plant, i liv med kanten på däcksförhöjningen, så att mastfotsbeslaget och underliggande platta ligger fint. Detta är enkelt, jag tynger några tvärslår som får vila mot glasfiberkanterna. Alternativt får plyfan sticka upp något och så kör jag av det hela med en elhyvel när det härdat. Slutligen målar jag övansidan med epoxy ett antal gången innan metallplattan monteras.

Men kruxet är, "botten" på tråget är ganska ojämt och behöver fyllas ut, några millimeter, max 5, än här, än där. Denna utfyllnad, som naturligtvis får ta stora kompressionskrafter, kan den vara epoxy med microballonger för lagom tjocklek?
Eller bör jag tänka i andra banor? Orginalmontaget förlitade sig på vad jag kan bedöma mellan 5-10 mm av det bruna, oarmerade "vad-det-nu-var" utan synbara problem.
Jag tror inte min lösning ger problem, men synpunkter är alltid trevligt.

[Anders S]

Microballonger är ihåliga, ofta i glas. Det kan nog tänkas att en annan armering är att föredra, förmodligen någon fiber. Det är gynnsamt om du kan få bottenplywoodbiten i lätt press mot laminatet, ju.

(Jag skojar inte om att hålla nere plywoodskivan, minsta lilla överskott på epoxy så flyter den upp

Agående elhyvel - vid sådana grova avjämningsjobb använder jag en liten (125 mm) vinkelslip med sliprondell modell småsten. (30, typ). Sådana är enklare att styra än hyvel, tycker jag.

[Seawolf]

Hur menar Seawolf egentligen? Trä har ju sina sämsta hållfastegenskaper vi kompression i fiberriktningen..
På vilken ledd vill han ha träklossarna?


/T

I princip på samma sätt som balsasandwich tillverkas och används. Och av samma orsaker.

[Seawolf]

Det skulle också vara kul att höra Seawolf kommentar om metallskivan som han trodde skulle böja sig - det var väl ett missförstånd.

Jo. Vid skrivandet var det inte klarlagt att den gamla mastfoten fanns med och fördelade mastens "punktlast" till en större yta.
Och om skissen är representativ så att mastens tryckpunkt på mastfoten i sin förlängning neråt träffar inne i ytan på den underliggande teak-maststöttan, så kommer det mesta av mastkraften att ta vägen rakt ned där, och ingen nämvärd balkverkan åstadkommes i det nya mellanlägget. Men däremot att nästan all kraft tas upp av ytan ovanför teakstöttan, och att det där teoretiskt skulle vara bäst med kompressionståligt material. Fast tillräckligt bra är alltid tillräckligt bra....

[Eilean]

Så får det bli.
Björkplywood satt i epoxy med fiberfyllning/armering.
Det hela täcks med en 8 mm tjock aluminiumplatta
Och orginalmastfotsbeslaget ovanpå det som kronan på verket
Och bultarna genom hål som först borrats i överdimension och fyllts med epoxy.

Sedan på med masten!

Jag bugar och tackar för goda råd, synpunkter och uppfriskande bekräftelser på att jag iaf inte är helt ute och cyklar.
Möjligen kunde man önskat några fler yttringar av deltagande och medömkan.
Men här sjåpas det inte i onödan!