Jo. Vi kan ju inte ta reda på allt om vår omvärld, den är för komplex, vi har inte tid, vi saknar motivation etc. Då går vi över i ett intuitivt, känslomässigt läge i vår riskbedömning (fördomar, inuition, magkänsla...), och det är då det kan gå åt helskotta. Kännedom om riskerna och kunskap om hur man undviker riskerna (eller att man ser till att konsekvenserna blir acceptabla) brukar vara den rätta medicinen.hedgehog skrev: Precis, men tenderar vi inte att vara rätt binära när det handlar om att avstå saker vi inte känner till med motiveringen "det är för riskfyllt"? Alltså, riskvärderingen sätts inte ens igång-
Har man kommit så långt i tankeprocessen om ett visst projekt att man börjar analysera risknivåerna är det en annan sak.
Att segla riktigt långt...
Re: Att segla riktigt långt...
Anders S
Re: Att segla riktigt långt...
Det är ju lätt att sitta här hemma och säga till den som kanske planerar en långfärd, att stannar du hemma har "buset vunnit". På dom bara!KaptenKlant skrev: Andemeningen med mitt inlägg var endast att påpeka att vi tenderar att öveskatta risker utanför det vardagliga. T. ex. att i dimma kollidera med båten kontra att köra på en älg på vägen hem från jobbet.
Givetvis är alla såna här händelser djupt tragiska och fyller en med vemod, vare sig det drabbar seglare eller landlevande människor. Den dag vi avstår från att leva våra liv, genomföra våra drömmar eller kanske t o m att hoppas på framtiden, ja då har vi gett upp och 'buset' vunnit. Det är min mening. Därmed givetvis inte sagt att jag inte har rädslor, det har vi alla.
Mina tankar går till de drabbade och deras familjer en sån här dag.
Överskattade risker? Här finns ju en del rapporter från 2008: http://www.noonsite.com/General/Piracy/ ... eports2008. Det är ingen uppmuntrande läsning och jag tror inte Noonsite gör anspråk på att vara heltäckande. Jag är rätt övertygad om att nuförtiden dör eller skadas fler långseglare årligen av våld än av olyckor till sjöss.
Även om riskerna säkert är små så finns de, och i betydligt högre grad än för exempelvis 10 år sedan. Och för varje år blir fler länder och regioner allt mer otrygga.
Det var bara några få år sedan Kap Verde ansågs vara helt fridfullt, man kunde ankra överallt och lämna sin båt fritt, människorna var vänliga. Idag är de flesta fortfarande vänliga men på allt fler öar kan man inte längre lämna sin båt obevakad och rånen i land har ökat. Och hur ser det ut om 10 år?
Man seglar fortfarande genom Röda Havet. Men i konvoj, under radiotystnad, med släckta lanternor och förhoppningsvis under överinseende av någon västmakts flottenhet. Oftast går det bra. Det är inget jag ser fram emot.
Att oroa sig för stormar och korallrev är en sak, och genom erfarenhet, försiktighet och god utrustning kan man minimera riskerna.
Att oroa sig för att bli angripen med vapen är något helt annat. Här hjälper ingen erfarenhet (om man inte har bakgrund i Nationella Insatstyrkan). Och god utrustning? Räcker en Smith & Wesson eller bör man satsa på en AK4 direkt?
Jag hade tänkt att kasta loss om sådär 8 år. Men ser att utvecklingen går mot att optionerna blir alltmer kringskurna.
Re: Att segla riktigt långt...
Ja, det kanske blir att följa i Björn Larssons kölvatten och långsegla bland Skottland, Hebriderna m.m. Tryggare farvatten vad gäller överfall, men svårare att segla i jämfört med tropikerna...
Har ni läst hans böcker? Rekommenderas.
Har ni läst hans böcker? Rekommenderas.
---
Bosse
Monsun 31, #116
Bosse
Monsun 31, #116
Re: Att segla riktigt långt...
Om du tittar på min lista över böcker som jag rekommenderade för läsning vid nedsläckningen i lördags, så ser du att jag har med Björn Larssons bok Den keltiska ringen. Han har fångat stämningar och miljö på ett fenomenalt sätt. Att läsa boken är som att uppleva färden på nytt - frånsett just den keltiska ringen förstås. Vadå pirater?Segelbo skrev:Ja, det kanske blir att följa i Björn Larssons kölvatten och långsegla bland Skottland, Hebriderna m.m. Tryggare farvatten vad gäller överfall, men svårare att segla i jämfört med tropikerna...
Har ni läst hans böcker? Rekommenderas.
- Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Re: Att segla riktigt långt...
Överskatta riskerna? Det jag tänker på är segling i typ kända piratvatten. Då bör man nog ha kanoner på fördäck för att ha en chans. Man kan ju lika gärna få militären på sig, pansarbåtar som bordar en och helt eller delvis krossar segelbåten för att kasta seglarna i fängelse, så de med enorma belopp får köpa sig fria.SWE54 skrev:Jag kan tänka mig att det faktiskt kan vara tvärtom. Att vi i "trygga" Sverige överskattar riskerna. Jämför man med andra så är vi väldigt "försiktiga" av oss, tom tråkiga enligt en del.Guitar Nilsson skrev: ...
Jag tror nog det är lätt för oss i hyfsat trygga Sverige att underskatta riskerna.
Vi i trygga Sverige vet inte hur lite ett människoliv är värt på vissa platser. En bekant har barn med en brasilianska, de har bott i Santos. Där hugger man ihjäl 10-åriga pojkar för att komma åt de fina gympadojorna de kanske har på sig.
Att segla genom Röda Havet är en rysk roulett jag aldrig skulle testa.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Re: Att segla riktigt långt...
Den keltiska ringen fick jag för ett tag sedan av någon som tyckte att den väl skulle avskräcka mig från vidare funderingar från att segla över Nordsjön till Skottland. Det blev naturligtvis precis tvärtom - jag blev ännu mer övertygad om att detta är något jag bestämt skall göra.Brendan skrev:Om du tittar på min lista över böcker som jag rekommenderade för läsning vid nedsläckningen i lördags, så ser du att jag har med Björn Larssons bok Den keltiska ringen. Han har fångat stämningar och miljö på ett fenomenalt sätt. Att läsa boken är som att uppleva färden på nytt - frånsett just den keltiska ringen förstås. Vadå pirater?Segelbo skrev:Ja, det kanske blir att följa i Björn Larssons kölvatten och långsegla bland Skottland, Hebriderna m.m. Tryggare farvatten vad gäller överfall, men svårare att segla i jämfört med tropikerna...
Har ni läst hans böcker? Rekommenderas.
Jag tycker även mycket om hans finstämda betraktelser i boken "Från vredens kap till världens ände".
---
Bosse
Monsun 31, #116
Bosse
Monsun 31, #116
Re: Att segla riktigt långt...
När vi köpte Eilean -99 seglade i vi hem henne i stort sett exakt i Rustica´s kölvatten, fast åt andra hållet, Corrywreckan, Oban, Caledonian Canal, Nordsjön över till Thyborön, Limfjorden...Segelbo skrev:Ja, det kanske blir att följa i Björn Larssons kölvatten och långsegla bland Skottland, Hebriderna m.m. Tryggare farvatten vad gäller överfall, men svårare att segla i jämfört med tropikerna...
Har ni läst hans böcker? Rekommenderas.
Det var rätt skoj faktiskt, jag hade nyss läst den
Norra England, Irland i all ära, där kan jag gott tillbringa massor med tid. Men helst inte på vintern...
Europeiska vatten jag vill utforska/utforska mer av är, förutom brittiska öarna, Norge och Shetland är: Waddensee innanför Friesiska öarna, Bretagne, Galicien och Asturien, Donau-leden till Svarta Havet, Canal du Midi, Canal du Bourgogne, floden Duoro, delar av Turkiet och Grekland, Tunisien och Marocko.
Skulle det politiska läget förbättras lär Libyen vara en kulturhistorisk pärla och rutten Svarta Havet till Kaspiska havet en utmaning, farvattnen kring Krim, för att inte tala om Rysslands kanaler, St. Petersburg via Moskva, Volga, Djnepr till Svarta Havet om Ryssland skulle kunna erinra sig att sovjet är historia.
Re: Att segla riktigt långt...
I linje med vad jag tidigare skrivit i tråden: Ovanstående är ju helt relevant om alternativet, dvs att stanna hemma hade inneburit noll eller väldigt liten risk. Så är det inte (tyvärr?) det är bara det att de risker vi är vana vid ser vi inte som lika riskfyllda.Eilean skrev:Det är ju lätt att sitta här hemma och säga till den som kanske planerar en långfärd, att stannar du hemma har "buset vunnit". På dom bara!
Överskattade risker? Här finns ju en del rapporter från 2008: http://www.noonsite.com/General/Piracy/ ... eports2008. Det är ingen uppmuntrande läsning och jag tror inte Noonsite gör anspråk på att vara heltäckande. Jag är rätt övertygad om att nuförtiden dör eller skadas fler långseglare årligen av våld än av olyckor till sjöss.
Det är bara att bryta ihop och komma igen!
/p
/p
Re: Att segla riktigt långt...
Jag begriper inte vart du vill komma.hedgehog skrev: I linje med vad jag tidigare skrivit i tråden: Ovanstående är ju helt relevant om alternativet, dvs att stanna hemma hade inneburit noll eller väldigt liten risk. Så är det inte (tyvärr?) det är bara det att de risker vi är vana vid ser vi inte som lika riskfyllda.
Menar du att riskerna att råka ut för pirater, bli rånad i på land eller för ankar inte har ökat låt säga de sista decenniet? I sådant fall har du fel. Som jag skrev tidigare, jag är övertygad om att fler långseglare idag skadas eller dör av våld än av seglingsrelaterade orsaker. Det har inte ett dugg med att göra om det är farligare att vistas hemma eller i Stockholms tunnelbana.'
Våldet mot seglare har ökat. Och ökningen bekymrar mig.
Kan den få göra det?
-
KaptenKlant
- Diamantmedlem
- Inlägg: 216
- Blev medlem: mån 23 apr 2007, 21:32
- Ort: sällan långt från båten
Re: Att segla riktigt långt...
@ Eilean
Undrar stillsamt vart du vill komma egentligen.... den här typen av argument hör man allt oftare numera, och visst; det är upp till var och en såklart.
Men åter till argumenteringen.... du menar väl ändå inte att medan riskerna (troligen) för våld mot långseglare ökat, riskerna för våld mot stadsbor inte gjort detsamma? ...och troligen i ännu högre grad?!
Inte f-n tycker jag det är trevligt att hot och våld ökar i alla sammanhang, men vi får ju se detta i sitt sammanhang, eller???
för tjugofem år sen bestod en genomsnittlig långseglare av ett par i en 28-33 fots båt med ofta knappa resureser, finansiellt, men den starka vilja att upptäcka världen.
I dag är den genomsnittliga långseglaren ett (tidigt) pensionerat par i en 45-fotare med ALL utrustning och lull-lull på som glider runt mellan hamnar och marinor. Vilket verkar intressantast som 'byte' för en fattig kriminell i tredje världen? Hur ser utvecklingen ut på landbacken i samma tidsperspektiv?
Knatar man runt nattetid i Rio de Janeiro eller New York med guld, klockor och kameror kan man skatta sig lycklig om man (bara) blir av med godset och inte med huvudet dessutom.... varför skulle det se annorlunda ut om samma oförsiktiga och aningslösa (?) par i stället låg ankrade en halv sjömil från samma stads centrum?
Jag gillar inte nödväntigtvis utvecklingen, men den finns där i vår alltmer polariserade värld, och jag tänker inte låta mig skrämmas till att inte genomföra mina drömmar pga risker.
risker som hör livet till och som finns var du än lever.... Däremot kommer att jag att ha en plan, och fr a att undvika vissa uppenbart korkade scenarier.
Men det är naturligtvis upp till var och en...Stockholm nattetid är förmodligen inte helt hälsosamt för samma par.
Undrar stillsamt vart du vill komma egentligen.... den här typen av argument hör man allt oftare numera, och visst; det är upp till var och en såklart.
Men åter till argumenteringen.... du menar väl ändå inte att medan riskerna (troligen) för våld mot långseglare ökat, riskerna för våld mot stadsbor inte gjort detsamma? ...och troligen i ännu högre grad?!
Inte f-n tycker jag det är trevligt att hot och våld ökar i alla sammanhang, men vi får ju se detta i sitt sammanhang, eller???
för tjugofem år sen bestod en genomsnittlig långseglare av ett par i en 28-33 fots båt med ofta knappa resureser, finansiellt, men den starka vilja att upptäcka världen.
I dag är den genomsnittliga långseglaren ett (tidigt) pensionerat par i en 45-fotare med ALL utrustning och lull-lull på som glider runt mellan hamnar och marinor. Vilket verkar intressantast som 'byte' för en fattig kriminell i tredje världen? Hur ser utvecklingen ut på landbacken i samma tidsperspektiv?
Knatar man runt nattetid i Rio de Janeiro eller New York med guld, klockor och kameror kan man skatta sig lycklig om man (bara) blir av med godset och inte med huvudet dessutom.... varför skulle det se annorlunda ut om samma oförsiktiga och aningslösa (?) par i stället låg ankrade en halv sjömil från samma stads centrum?
Jag gillar inte nödväntigtvis utvecklingen, men den finns där i vår alltmer polariserade värld, och jag tänker inte låta mig skrämmas till att inte genomföra mina drömmar pga risker.
risker som hör livet till och som finns var du än lever.... Däremot kommer att jag att ha en plan, och fr a att undvika vissa uppenbart korkade scenarier.
Men det är naturligtvis upp till var och en...Stockholm nattetid är förmodligen inte helt hälsosamt för samma par.
Seglar mest hela tiden. Söderhavet på vintern och vår fantastiska skärgård på sommaren. Navigationlärare, båtmekare och Naturälskare. Paddlar gärna och mycket och simmar likaså
Re: Att segla riktigt långt...
Ok.
Jag är ledsen att jag tog upp frågan eftersom jag uppenbarligen har så svårt att förstå vart även du vill komma (nu är jag där igen).
På mig låter det som du försöker uppfinna hjulet gång på gång med stor emfas. Det du skriver stod klart för mig för länge sedan, långt innan trådens uppkomst.
Glöm det hela, låt tråden självdö.
Och precis som du, kommer jag att genomföra mina drömmar på mitt sätt, utfrån min riskkalkyl.
Jag är ledsen att jag tog upp frågan eftersom jag uppenbarligen har så svårt att förstå vart även du vill komma (nu är jag där igen).
På mig låter det som du försöker uppfinna hjulet gång på gång med stor emfas. Det du skriver stod klart för mig för länge sedan, långt innan trådens uppkomst.
Glöm det hela, låt tråden självdö.
Och precis som du, kommer jag att genomföra mina drömmar på mitt sätt, utfrån min riskkalkyl.
Re: Att segla riktigt långt...
Tja, jag försöket föra ett allmänt resonemang om olika sett att uppfatta risker. Är möjligen ensam om det...Eilean skrev:Jag begriper inte vart du vill komma.hedgehog skrev: I linje med vad jag tidigare skrivit i tråden: Ovanstående är ju helt relevant om alternativet, dvs att stanna hemma hade inneburit noll eller väldigt liten risk. Så är det inte (tyvärr?) det är bara det att de risker vi är vana vid ser vi inte som lika riskfyllda.
Menar du att riskerna att råka ut för pirater, bli rånad i på land eller för ankar inte har ökat låt säga de sista decenniet? I sådant fall har du fel. Som jag skrev tidigare, jag är övertygad om att fler långseglare idag skadas eller dör av våld än av seglingsrelaterade orsaker. Det har inte ett dugg med att göra om det är farligare att vistas hemma eller i Stockholms tunnelbana.'
Våldet mot seglare har ökat. Och ökningen bekymrar mig.
Kan den få göra det?
Det är säkert så att risknivån i andra delar av världen har ökat precis som här hemma (möjligen inte för piratöverfall, dock. Skulle vara vägpirater då). Har inte påstått att så inte är fallet. Men det spelar ju ingen roll var nivån ligger, varken absolut eller relativt tidsmässigt. Resonemanget handlar ju om varför vi uppfattar vissa saker som farliga och riskfyllda medan andra känns säkra. Och även om varför det kan kännas tryggt att välja bort något "farligt" fast alternativet att avstå egentligen inte ger någon garanti om större trygghet. Börjar kanske bli lite tjatig nu men jag tycker detta är mycket intressanta samband.
Det är bara att bryta ihop och komma igen!
/p
/p
Re: Att segla riktigt långt...
Det är inte ett dugg intressant, det är bara självklart.hedgehog skrev:Tja, jag försöket föra ett allmänt resonemang om olika sett att uppfatta risker. Är möjligen ensam om det...Eilean skrev:Jag begriper inte vart du vill komma.hedgehog skrev: I linje med vad jag tidigare skrivit i tråden: Ovanstående är ju helt relevant om alternativet, dvs att stanna hemma hade inneburit noll eller väldigt liten risk. Så är det inte (tyvärr?) det är bara det att de risker vi är vana vid ser vi inte som lika riskfyllda.
Menar du att riskerna att råka ut för pirater, bli rånad i på land eller för ankar inte har ökat låt säga de sista decenniet? I sådant fall har du fel. Som jag skrev tidigare, jag är övertygad om att fler långseglare idag skadas eller dör av våld än av seglingsrelaterade orsaker. Det har inte ett dugg med att göra om det är farligare att vistas hemma eller i Stockholms tunnelbana.'
Våldet mot seglare har ökat. Och ökningen bekymrar mig.
Kan den få göra det?
Det är säkert så att risknivån i andra delar av världen har ökat precis som här hemma (möjligen inte för piratöverfall, dock. Skulle vara vägpirater då). Har inte påstått att så inte är fallet. Men det spelar ju ingen roll var nivån ligger, varken absolut eller relativt tidsmässigt. Resonemanget handlar ju om varför vi uppfattar vissa saker som farliga och riskfyllda medan andra känns säkra. Och även om varför det kan kännas tryggt att välja bort något "farligt" fast alternativet att avstå egentligen inte ger någon garanti om större trygghet. Börjar kanske bli lite tjatig nu men jag tycker detta är mycket intressanta samband.
Seglar du genom Adensundet är risken X gånger högre att du råkar ut för våldsverkare än om du seglar genom Gibraltar sund.
Bedömer du ändå att fördelarna att passera ut förbi Jemen överväger den ökade risken och att de eventuella åtgärder du måste vidta för att minimera riskerna inte är för betungande så seglar du där.
Eller så drar du en annan slutsats av din riskkalkyl och väljer en annan väg eller seglar någon annanstans. Och "någon annanstans" garanterar naturligtvis inget. Men minskar riskerna för just våldverkare. Är det så konstigt?
-
KaptenKlant
- Diamantmedlem
- Inlägg: 216
- Blev medlem: mån 23 apr 2007, 21:32
- Ort: sällan långt från båten
Re: Att segla riktigt långt...
Eilean skrev:Ok.
Jag är ledsen att jag tog upp frågan eftersom jag uppenbarligen har så svårt att förstå vart även du vill komma (nu är jag där igen).
På mig låter det som du försöker uppfinna hjulet gång på gång med stor emfas. Det du skriver stod klart för mig för länge sedan, långt innan trådens uppkomst.
Glöm det hela, låt tråden självdö.
Och precis som du, kommer jag att genomföra mina drömmar på mitt sätt, utfrån min riskkalkyl.
Hmm, Okej, visst kan den få självdö. Nu blir jag dock lite nyfiken på varför du startade tråden. Jag uppfattade det som en varning för allt som kan hända där ute i 'den stora farliga världen'. Uppenbart hade jag fel, och undrar nu (något mer) försynt vad ditt syfte annars var?
Visst hunnan var det bättre förr... eller kanske inte. erinrar mig Slocums skildring av hur han strödde ut nubb på däck nattetid som skydd mot bordande 'vildar' i Eldslandet.
de skulle ju med dagens språkbruk kallas pirater. Då, när det begav sig var de väl bara 'vildar' som inte begrep sitt eget bästa. Idag skulle de åtminstone av en minoritet uppfattas som en desperat sista spillra av et utdöende folk. Det finns alltid två sidor av saken. detta sista enbart ett konstaterande.
Hur menar du med 'uppfinna hjulet igen' förresten?
Seglar mest hela tiden. Söderhavet på vintern och vår fantastiska skärgård på sommaren. Navigationlärare, båtmekare och Naturälskare. Paddlar gärna och mycket och simmar likaså
Re: Att segla riktigt långt...
Jag tycker det är intressant och tänker fortsätta med det. Hur var det du uttryckte det; Kan jag få göra det?Eilean skrev:Det är inte ett dugg intressant, det är bara självklart.
Vi pratar uppenbarligen om olika saker. Orkar inte utveckla mina synpunkter mer så du kan ju läsa igenom tråden igen.
Tråkigt om du känner dej påhoppad, det var aldrig min avsikt.
Det är bara att bryta ihop och komma igen!
/p
/p