Landkrabbor som blir sanna seglare...
Landkrabbor som blir sanna seglare...
...och upptäcker seglingens innersta väsen.
Boken ”Alla ska vi dö” av Danjel Henriksson erbjöds mig av Nautiska Bokklubben för en tid sedan.
"Suck, ännu en i raden av sega, likartade långfärdsskildringar som man läst så många av", tänkte jag och beslöt mig för att avbeställa boken. Men något kom emellan och avbeställningen blev aldrig av. Häromdagen kom boken och jag började slöläsa den pliktskyldigast.
Men slöläsningen gick snabbt över i djupt engagemang, och jag lyckönskade mig själv till att ha missat att avbeställa. Hur fenomenalt fint skildrar inte denne unge målmedvetne eldsjäl sin och sina medseglares väg från så gott som total okunskap om segling vid starten från Obbola i Bottenviken till ypperligt sjömanskap, förvärvat den verkligt hårda vägen i den gamla slitna i princip motorlösa och toalettlösa Vegan.
Det är fascinerande att följa besättningens gradvisa utveckling och hur de tack vare medfödd fallenhet, ett lidelsefullt intresse för uppgiften och en obändig envishet lär sig hantera båten.
Men framför allt är det nästan kusligt hur man känner igen sig i Danjels osminkade, självutlämnande och detaljerade beskrivning och analys av gruppdynamiken ombord. Hur de trots ibland svåra motsättningar lyckas lösa sin samlevnadsproblem. Hur de tack vare en i grunden bra personkemi kan genomföra detta ”omöjliga” projekt. Man lider med dem och ler plågsamt igenkännande åt det sociala spelet ombord.
Boken ”Alla ska vi dö” av Danjel Henriksson erbjöds mig av Nautiska Bokklubben för en tid sedan.
"Suck, ännu en i raden av sega, likartade långfärdsskildringar som man läst så många av", tänkte jag och beslöt mig för att avbeställa boken. Men något kom emellan och avbeställningen blev aldrig av. Häromdagen kom boken och jag började slöläsa den pliktskyldigast.
Men slöläsningen gick snabbt över i djupt engagemang, och jag lyckönskade mig själv till att ha missat att avbeställa. Hur fenomenalt fint skildrar inte denne unge målmedvetne eldsjäl sin och sina medseglares väg från så gott som total okunskap om segling vid starten från Obbola i Bottenviken till ypperligt sjömanskap, förvärvat den verkligt hårda vägen i den gamla slitna i princip motorlösa och toalettlösa Vegan.
Det är fascinerande att följa besättningens gradvisa utveckling och hur de tack vare medfödd fallenhet, ett lidelsefullt intresse för uppgiften och en obändig envishet lär sig hantera båten.
Men framför allt är det nästan kusligt hur man känner igen sig i Danjels osminkade, självutlämnande och detaljerade beskrivning och analys av gruppdynamiken ombord. Hur de trots ibland svåra motsättningar lyckas lösa sin samlevnadsproblem. Hur de tack vare en i grunden bra personkemi kan genomföra detta ”omöjliga” projekt. Man lider med dem och ler plågsamt igenkännande åt det sociala spelet ombord.
"Aanna seglare..." vs falska ?
Du har nämnt begreppet "sanna seglare" några gånger. Finns det det "falska seglare", och i så fall, vad är det ?
Anders S
Re: "Aanna seglare..." vs falska ?
Jag har mina aningar....Anders S skrev:Du har nämnt begreppet "sanna seglare" några gånger. Finns det det "falska seglare", och i så fall, vad är det ?
Re: "Aanna seglare..." vs falska ?
Anders S skrev:Du har nämnt begreppet "sanna seglare" några gånger. Finns det det "falska seglare", och i så fall, vad är det ?
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Oavsett äktheten i seglarna, minns jag denna bok som insprierarna på många sätt utanför båtlivet. Den tenderar att blir lite kursliteratur inom teambuilding i sina stunder. Viktigaste buskapet är att man kan fatta beslut utan att det garanterat är rätt beslut. Det har jag tagit till mig i a f.
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Ungefär som i lumpen/strid då; Bättre att agera fel än att inte agera alls... En annan devis från lumpartiden som kan vara bra att ha i bakhuvudet när man överlämnar sitt liv mer eller mindre i händerna på andra som det kan bli på en seglats; Förtroende är bra, kontroll är bättre...GaryGary skrev:Viktigaste buskapet är att man kan fatta beslut utan att det garanterat är rätt beslut. Det har jag tagit till mig i a f.
Seglar "just nu" Granhill 33 & H-båt...
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
För den som till äventyrs har missat, det finns en hemsida http://www.runtjorden.com/ på vilken man kan följa resan genom dagböcker och bilder.
mvh Sven-Barry
mvh Sven-Barry
Re: "Sanna seglare..." vs falska ?
Några spontana reflektioner. Mycket subjektivt. Det finns lika många seglare som åsikter om hur en "sann seglare" definieras.Anders S skrev:Du har nämnt begreppet "sanna seglare" några gånger. Finns det "falska seglare", och i så fall, vad är det ?
En sann seglare är en seglare för vilken seglingen är ett självändamål.
En sann seglare är en äkta seglare, för vilken seglingen är höjden av livskvalitet och lycka.
En sann seglare är en seglare som seglar för seglingens egen skull, för vilken seglingen i sig är dagsetappens mål. Jämför Karin Boye: Den mätta dagen, 2:a versen:
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Min främste inspiratör och mentor var min far, som kom från mörkaste Småland och åtminstone i början inte gjorde så mycket rätt enligt regelboken. Men han älskade sjön och kände redan under sin första segeltur på västkusten att ”det här skall händanefter blifva min musik”. Litet högtidligt uttryckt kan man säga att han i en blink uppfattade ”seglingens innersta väsen”. Om vi hade gäster ombord, som blev litet otåliga över det ibland långsamma avancemanget i den motorlösa jullen och frågade om vi inte var framme snart, brukade han svara: ”Vi är framme, vi skulle ju ut på en segeltur på fjorden, och där är vi nu”. Ett sådant svar är typiskt för en sann seglare.
En sann seglare fnyser åt uttrycket: ”gentlemen never go to windward”. Han/hon njuter av bidevindseglingen och skulle aldrig drömma om att ta till motorn i onödan för att undvika kryss.
En sann seglare har inte båten som penisförlängare och statussymbol.
En av de sannaste seglare jag vet, kanske den allra sannaste näst far, var SXK-aren och provinsialläkaren Rolf Hallgren, som jag i andra trådar här på Sailguide och i andra sammanhang prisat och framhållit som ett föredöme och en gudabenådad inspiratör.
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Frånstötande gråväder. Rått och kyligt. Bilden är tagen i Björlanda Kile idag den 7 mars.
Sanna seglare? Tveklöst!
Sanna seglare? Tveklöst!
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Också riktigt sanna seglare: http://www.ok09.se/
Anders vet också att njuta av god mat lagad med enkla medel. Också naturligtvis ett tecken på att vara sann seglare. Anders är dessutom pappa till relanseringen av (f.d.) Aldes miniugn! Nu heter den Omnia har jag för mig!
mvh Sven-Barry
Anders vet också att njuta av god mat lagad med enkla medel. Också naturligtvis ett tecken på att vara sann seglare. Anders är dessutom pappa till relanseringen av (f.d.) Aldes miniugn! Nu heter den Omnia har jag för mig!
mvh Sven-Barry
Re: "Sanna seglare..." vs falska ?
Det där var ju kvalificerat skitsnack. Det är väl helt upp till var och en om det vill kryssa eller gå för motor, om man tycker om att segla i en fin båt eller inte. Att rangordna fritidsseglare utifrån hemsnickrade kriterier visar bara att man själv är en trångsynt surpuppa som sitter och retar sig på andra ute på sjön.Brendan skrev:Några spontana reflektioner. Mycket subjektivt. Det finns lika många seglare som åsikter om hur en "sann seglare" definieras.
En sann seglare är en seglare för vilken seglingen är ett självändamål.
En sann seglare är en äkta seglare, för vilken seglingen är höjden av livskvalitet och lycka.
En sann seglare är en seglare som seglar för seglingens egen skull, för vilken seglingen i sig är dagsetappens mål. Jämför Karin Boye: Den mätta dagen, 2:a versen:
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Min främste inspiratör och mentor var min far, som kom från mörkaste Småland och åtminstone i början inte gjorde så mycket rätt enligt regelboken. Men han älskade sjön och kände redan under sin första segeltur på västkusten att ”det här skall händanefter blifva min musik”. Litet högtidligt uttryckt kan man säga att han i en blink uppfattade ”seglingens innersta väsen”. Om vi hade gäster ombord, som blev litet otåliga över det ibland långsamma avancemanget i den motorlösa jullen och frågade om vi inte var framme snart, brukade han svara: ”Vi är framme, vi skulle ju ut på en segeltur på fjorden, och där är vi nu”. Ett sådant svar är typiskt för en sann seglare.
En sann seglare fnyser åt uttrycket: ”gentlemen never go to windward”. Han/hon njuter av bidevindseglingen och skulle aldrig drömma om att ta till motorn i onödan för att undvika kryss.
En sann seglare har inte båten som penisförlängare och statussymbol.
En av de sannaste seglare jag vet, kanske den allra sannaste näst far, var SXK-aren och provinsialläkaren Rolf Hallgren, som jag i andra trådar här på Sailguide och i andra sammanhang prisat och framhållit som ett föredöme och en gudabenådad inspiratör.
Testa att njut av att komma ut i naturen, prova gärna en vink och ett leende till dina medseglare. Du kommer bli förvånad vilken respons du kommer att få.
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Ja men vänta nu lite....
Det stod ju klart och tydligt i första raden....:
Det stod ju klart och tydligt i första raden....:
Och vad jag vet så får man väl fortfarande tycka vad man vill....Brendan skrev:Några spontana reflektioner. Mycket subjektivt. Det finns lika många seglare som åsikter om hur en "sann seglare" definieras.
...
_______________________________
SWE54 Shorthanded Sailing
SWE54 Shorthanded Sailing
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Bra, då utnyttja jag min rätt att tycka vad jag vill genom att tycka att Brendan har fel attityd för fritidssegling och allmänt umgänge på sjön.SWE54 skrev:Och vad jag vet så får man väl fortfarande tycka vad man vill....
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Visst får du väl tycka vad du vill...
Frågan är ju bara vem som blir den trångsynta surpuppan när det, ur min synvinkel, omotiverat skrivs på det viset.
Jag skulle nog beskriva en "sann seglare" på liknande sätt som gjordes ovan.
Mycket kommer ju av traditioner, arv, uppväxt mm
Jag har inte helt koll men är minst den 3:e generationen "sjöfarare" och har massor inpräntat från "gamla" tider, så klart.
Och om man nu har en viss bild av saker o ting, är fullständigt medveten om att det finns massor med andra åsikter, och detta inte accepteras, så undrar i alla fall jag vem som är trångsynt...
Frågan är ju bara vem som blir den trångsynta surpuppan när det, ur min synvinkel, omotiverat skrivs på det viset.
Jag skulle nog beskriva en "sann seglare" på liknande sätt som gjordes ovan.
Mycket kommer ju av traditioner, arv, uppväxt mm
Jag har inte helt koll men är minst den 3:e generationen "sjöfarare" och har massor inpräntat från "gamla" tider, så klart.
Och om man nu har en viss bild av saker o ting, är fullständigt medveten om att det finns massor med andra åsikter, och detta inte accepteras, så undrar i alla fall jag vem som är trångsynt...
_______________________________
SWE54 Shorthanded Sailing
SWE54 Shorthanded Sailing
Re: Landkrabbor som blir sanna seglare...
Den sanna seglaren är den som älskar allt som har med seglingslivet att göra, och som också förstår att var och en drivs av sin egen kombination av anledningar, som alla är precis lika "bra":
- Seglingen i sig.. eller
- Besöka intressanta platser
- Träffa folk
- Vara med familjen
- Äventyret / utmaningen
- Goda grillkvällar
- Prylar och teknik
- osv.. listan kan göra lång
- Seglingen i sig.. eller
- Besöka intressanta platser
- Träffa folk
- Vara med familjen
- Äventyret / utmaningen
- Goda grillkvällar
- Prylar och teknik
- osv.. listan kan göra lång