Varmvattenberedare och träfärg till batteribankram

[Mr Q]

Jahapp ännu ett projekt på listan. Utrymmet den ska sitta i kommer kombineras med en extra batteribank. Vilka beredare är bra och hur kopplar man in den? Går den via motorns värmeväxlare? Please enlight me!

Jag passar på att slänga in en till fråga: Batteriramen i plyfa, vilken färg bör den lackas med? Den ska vara vit bör tilläggas och kommer glasfiberplastas på plats mot botten.

[S-B A-son]

Inte helt aktuellt test från tidningen Båtnytt, vad ett sådant nu kan vara värt: http://www.isotherm.se/pdf/14695Thermopsartr.pdf

Beträffande måla batteribox i plyfa, så "målade" jag med Topcoat, mest därför att jag hade sådant tillgängligt och det är någorlunda kemikalieresistent.

Topcoatad låda

mvh Sven-Barry

[Anders S]

Batteriramen i plyfa, vilken färg bör den lackas med? Den ska vara vit bör tilläggas och kommer glasfiberplastas på plats mot botten.

Önskar du en stilren och vacker, sjömässig vit låda, då föreslår jag VIT färg...

När vi rett ut vilken nyans som ger önskat resultat, tipsar jag om att glida in på Biltema och inhandla en burk med vit tvåkomponentsfärg. Den verkar helt OK, och skall någon färg ha en chans mot batterisyra är det den. "Rätt pris" har den också.

[Mr Q]

Snackar vi vit topcoat (artnr 36-537) eller annan färg hos Biltema?

Och tack för vattenberedartestet! Jag antar att man drar en extra loop med kylvattenslangen via vattenberedaren? Är det söt- eller sjövattensdelen som ska dit, dvs kleggigt sjövatten eller halvrostigt glykolvatten som går genom beredaren?

Danke.

[Anders S]

Snackar vi vit topcoat (artnr 36-537) eller annan färg hos Biltema?

Och tack för vattenberedartestet! Jag antar att man drar en extra loop med kylvattenslangen via vattenberedaren? Är det söt- eller sjövattensdelen som ska dit, dvs kleggigt sjövatten eller halvrostigt glykolvatten som går genom beredaren?

Danke.

Den färgen (en av tre vita varianter finns, "grå", benvit, vit) är det. Tyvärr kallas färgen för "topcoat", och Biltema har sådan också.

Varmvattnet skall dras in till den inre, glykolfyllda kretsen. Tips: byt till ny kylvätska (glykol/vatten) när du ändå håller på att slabba.

Det behövs eventuellt en extra nippel eller två och motortillverkaren har vanligen bestämda ställen där man tar ut värme och släpper tillbaka vattnet. Vanligen sitter de nära temostathuset. Vitsen är att motorn först värmer upp varmvattenberedaren, sedan låter den termostaten kalla på kylning. Sätter du slangen litet som det passar sig kan du bli besviken.

[Mr Q]

Bra då har jag litet att greja med.

Finns det något krav på max avstånd mellan motor och beredare? Min skulle hamna ca 1-1,5 meter från motorn. Jo glykolbyte står också på listan oavsett om det blir beredare eller inte.

[Anders S]

Jag tror inte att någon meter eller två skall spela roll, men man kan nog inte ha hur mycket som helst. Genom att sätta slangarna på rätt ställe har man dessutom tryggheten att ett tänkbar blockerad slang (eller trögt flöde pga längden) bara påverkar värmeutbytet, inte kylningen. Det blir säkert bra!

[bosseh]

Efter en stor utredning om var man tar värmen från motorn lärde jag mig följande.
Värme ska tas ut över termostaten dvs ett uttag före termostat. Till vissa motorer finns en sk värmeuttagssats som innebär man tar bort temepraturgivaren och skruvar in uttaget där och sen sätter givaren i därför avsett hål på uttaget. Att sätta dit ett T-rör gick inte för gängan var M18x1,5. Men en service kille på Volva tipsade att ta bort en zinkplugg och sätta ett T-rör där. 400 kr billigare! Fungerar utmärkt.

Ska man ha varmvatten tycker jag man ska titta på en gasoldriven genströmningsberedare om man inte har gasolskräck. Heter Junker och är på 8,7 kW. Jag har haft sådan i två båtar och tycker det var sagolikt bra, alltid varmvatten!

[Eilean]

Instämmer helt med "Bosseh" och hans vurm för gasoldrivna genomströmningsvärmare. Är sedan snart 20 år ett "måste" på mina båtar. Förutom Junker finns även Valiant.
Apropå varmvattenberdare kopplad till motorn. Sätt avstängningskranar vid nipplarna på motorn. Så att inte en läcka i beredare eller slang slår ut maskin.

[Lasse L]

Är man rädd att eventuellt läckage på värmaresidan skall "slå ut" motorn, kan man sätta en värmeväxlare emellan.
I motorbåten kör jag 2 varmvattenberedare (24 + 40 l) samt 3 defrostrar från bilar i serie.
Värmarna från bilskroten kostar en bråkdel av båtdefrostrarna.
Ger go och skön värme nu på vinterturerna.

[consensus]

Ang varmvattenberedare så hoppa över de billigaste i emaljerad stålplåt. De sitter som original i vissa budgetbåtar, tex Hanse och rostar sönder väldigt snabbt - trots att de har offeranoder. Eller så är det så att ingen orkar byta offeranod då de ofta sitter illa till.

Köp istället en rostfri beredare, helst en som redan är utrustad med blandningsventil så att du får den temperatur på varmvattnet som DU vill ha, dvs inte skållhett. Den gör dessutom att varmvattnet räcker längre eftersom du helt enkelt förbrukar mindre av det.

Sedan gäller det att lista ut var man tar värme från motorn. Det är INTE sjövattensidan man använder. Den kretsen blir inte tillräckligt varm. Sjövattenkylda motorer gör sig heller inte besvär då kylvattentemperaturen är för låg.

Moderna dieslar har förberedda uttag, två st. Dit sätter man nipplar och kopplar ihop med beredarens uttag med flexibel värmeslang. På dessa slangar skulle jag dessutom sätta kranar så att det går att stänga av beredarens krets ifall något springer läck i den.

Slutligen så får man vara beredd på att vinterkonserveringen får ett nytt moment. Varmvattenberedaren måste tömmas på färskvatten - överallt - vilket kan vara lite trixigt beroende på var man har placerat den. Det brukar bli mycket berg-o-dalbana av alla slangar i färskvattensystemet.

[Anders S]

Moderna dieslar har förberedda uttag, två st. Dit sätter man nipplar och kopplar ihop med beredarens uttag med flexibel värmeslang. På dessa slangar skulle jag dessutom sätta kranar så att det går att stänga av beredarens krets ifall något springer läck i den.

Slutligen så får man vara beredd på att vinterkonserveringen får ett nytt moment. Varmvattenberedaren måste tömmas på färskvatten - överallt - vilket kan vara lite trixigt beroende på var man har placerat den. Det brukar bli mycket berg-o-dalbana av alla slangar i färskvattensystemet.

Man kan inte nog framhålla vikten av att motorn kopplas in korrekt. Tar man vattnet från "fel ställe" kan kylvattenflödet störas ordentligt. Med den ökade vattenmängden i systemet tar det längre tid innan motorn når upp till den temp när termostaten öppnar, men kylningen blir (förstås) inte effektivare.

När det gäller att tömma beredaren: Jag har sedan ett antal år använt en våtdammsugare för alla sådan "våta jobb". Den minskar inte bara spill, utan har också förmågan att aktivt tömma till exempel varmvattenberedaren. Öppnar man en lämplig varmvattenkran (alla) och suger i andra ändan av kretsen får man i sinom tid belöningen av ett hörbart väsande i kranarna - då kan man vara rätt säker på att systemet tål en vinter till.

Bosse och Gunnar nämner gasoldrivna genomströmningsvärmare. Sådan har jag också, och har man ett lämpligt utrymme är de inte så dumma. Man måste dock ha viss disciplin i användandet. De kräver (ungefär som gasolköket) god ventilation, den öppna lågan genererar fukt på samma sätt som gasolköket, och de flesta vill nog stänga av dem ordentligt efter brukandet eftersom de har en pilotlåga. Men med viss ordning och reda fungerar de utmärkt. Jag har haft tre sådana i två båtar - de kräver också noggrann tömning... Junkers har nog gått ur marknaden, det sista stället jag såg dem till salu var i skogsarbetarsammanhang. En sådan har jag nu, den är mer än 10 år gammal. Men... de är inte ofarliga på något sätt eftersom de arbetar med öppen låga och de skall installeras korrekt! Det finns en risk för dålig förbränning, och då kan de vara direkt farliga. Här finns en länk, ( http://www.rinnaiuk.com/ )och de som vill kan lätt söka vidare på Google efter mer information. Det är alltså inte "gasolskräcken" jag tänker på - den är hanterbar, utan att en sådan värmare måste placeras på en lämplig plats.

[bosseh]

Om gasoldrivna genomströmningsvärmare.
Ordnig och reda är bra nyckelord när de gäller allt med gasol. Rätt installerat oh rätt använt är det säkert.
Sitter beredaren lättillgängligt är de lätt att stänga av oc sätta på. Det finns ju sällan anledning att ha pilotlågan brinnande för jämnan bara för att man när som helst ska ha tillgång till varmvatten.
Det blir en hel del värme och fukt, jag har sett beredare med skorsten men det är nog ovanligt. Jag har helt enkelt gjort så att jag kopplat in en enkel, fast termostat som dragit ingång köksfläkten, det fungerar bra. En kylig morgon så brukar dock värmen vara välkommen.