Ömkliga knapar

[HR312]

Dehler är ett fabrikat jag tidigare gillat och vid mastkranen låg en - som det förefallde - helt ny Dehler 29. Första intrycket var att detta var en de vackrare båtana på temat rak-stäv-akter-brett akterskepp.

Men så såg jag knaparna. Små ömkliga knapar som passade bättre på en sex meters styrpulpet än på en 9 meters segelbåt. Jag påminde mig en diskussion med en skeppare inom sjöräddningen där han for ut i ilskna tirader över hur svaga knaparna (och små så att ordentliga trossar inte får plats) är på många fritidsbåtar. Det innebär att trosen i en nödsituation måste fästas i masten.

Visst kan man säga att man säkert kan byta eller beställa helt nya större knapar när man köper båten. Men skall detta verkligen behövas? Ur tillverkarens synvinkel kan inte detta inte detta vara ett vist sätt att spara pengar (som det verkar) för tanken dyker upp: Om man sparat på en så väsentlig sak som knapar (som syns) hur ser det då ut i de andra delarna på båten som man inte kan inspektera?

[Nautihamstern]

Det är väl lite samma sak som med räddningsstegar och lanternor... stora fina båtar säljs med undermåliga lanternor och med badstegar som inte kan fällas ned från vattnet. Kul grej att kolla på mässor, man får skojiga förklaringar av representanterna ibland.

[SWE54]

Nu ska man kanske i ärlighetens namn skilja på badstegar och räddningsstegar.

[toaen]

Henric

Hur såg brickorna under däcket ut.

Skruvade ner skivan som sitter som klädsel under däcket på min nyinköpta motorsedglare (från 1979) av fabrikat Fjord, för att ta ett mått.

Brickan under muttern till den "halvstora" knapen hade en diameter som var ca 1 mm (ja ni läste rätt - 1 millimeter) större än mutterns diameter.

Köpte en "bricka" på 200 x 300 mm av 10 mm tjock aluminium, efter rekommendation av mekanikern som klippte till plåten. Dessutom köpte jag en ny, mycket större knap.

Har själv varit med att det blivit skador i laminatet trots att brickan var 50 x 200 mm, då jag låg förtöjd tvärs kraftig ström och och vind av stormstyrka. Skrovet låg i lä för bryggan men kölen påverkades ju av strömmen och riggen av vinden.

tommy

[Tomas E]

Skruvade ner skivan som sitter som klädsel under däcket på min nyinköpta motorsedglare (från 1979) av fabrikat Fjord, för att ta ett mått.

Brickan under muttern till den "halvstora" knapen hade en diameter som var ca 1 mm (ja ni läste rätt - 1 millimeter) större än mutterns diameter.

Har du kollat laminatet där knaparna sitter? Bör vara homogent, inte sandwich.

[toaen]

Skruvade ner skivan som sitter som klädsel under däcket på min nyinköpta motorsedglare (från 1979) av fabrikat Fjord, för att ta ett mått.

Brickan under muttern till den "halvstora" knapen hade en diameter som var ca 1 mm (ja ni läste rätt - 1 millimeter) större än mutterns diameter.

Har du kollat laminatet där knaparna sitter? Bör vara homogent, inte sandwich.

Nej, det har jag inte gjort - ännu.

Däcket består med all sannolikhet av sandwich. Det lär ju framgå när jag skall montera ett fäste för ett innre förstag. Möjligen kan det finnas en plyfaförstärkning där knapen sitter (?). Detta märker jag när jag skall byta knapen.

Mina två första egna båtar hade jag byggt själv. Min fru var mycket nöjd när hon lyckades "tvinga" mig att köpa en fabriksbyggd båt som två olika ägare hade seglat i 20 år. Hon trodde att det var slut på det ständiga båtjobbandet. Hon misstog sig.

En hel del arbete på mina senare båtar har varit att åtgärda byggfusk. Dessvärre kan man väl knappast kalla de som byggde plastbåtar på 60- och 70-talet för båtbyggare. De var väl snarare plastarbetare och montörer.

Även på min gamla L32;a som byggdes på Malmö flygindustri 1965 var behäftad med något som nog kan beaktas som "byggfusk". Jag skulle montera ett nytt motorreglage. Det gamla satt dumt placerat, enligt mitt förmenande, så jag flyttade det. Döm om min förvåning när jag skulle ta upp hålet. Glasfiberlaminatet i sittbrunnen var 23 mm. Därefter var det 20 mm distansmatrial (liknande porolon) och utanpå det ett tunt lager glasfiberlaminat. Ja tunt i jämförelse med glasfiberlaminatet på utsidan. Det var "bara" 12 mm. Tjockleken på sittbrunnen var alltså 55 mm. Det hade mer än väl räckt 2 x 6 mm med distansmatrial emellan eftersom man ville ha sandwich i hela båten. Sittbrunnen måste ha varit onödigt tung. Men jag upplevde aldrig några hållfasthetsproblem.

tommy

[Anders S]

[...] min gamla L32;a [...] Glasfiberlaminatet i sittbrunnen var 23 mm. Därefter var det 20 mm distansmatrial (liknande porolon) och utanpå det ett tunt lager glasfiberlaminat. Ja tunt i jämförelse med glasfiberlaminatet på utsidan. Det var "bara" 12 mm. Tjockleken på sittbrunnen var alltså 55 mm.
tommy

Det har påståtts att gubbarna som byggde de tidiga plastbåtarna använde samma dimensioner som motsvarande träbåt - samma beskyllningar har gällt Fingal, Havsfidra och andra tidiga båtar. "Schtabilt" är bara förnamnet.

[HR312]

Nej, jag har inte kollat brickorna. Men av döma av knapens utseende verkar brickan kunna bestå av skumgummi

Nej, skämt åt sido. Det är ju såklart väldigt allvarligt att båtar säljs med klena knapar. Särskilt när båten kommer från ett märke som gör anspråk på att bygga kvalitébåtar.

Men jag vet inte om de svenska byggena Linjett,HR, Malö, Najad är så mycket bättre. Bytte nyss däcksgenomföreingen till avrinningskanalerna och kunde konstatera att man bara borrat ett hål i sanwichen i stället för att se till att hålet satt i homogen plast. OK, inte lika viktig säkerhetsdetalj som knapar men "byggfusk" förekommer nog lite överallt. Det är tur att man inte vet allt....

[Vitesse]

Nej, vi vet inte allt. Men för att skingra okunskapen kring Dehler 29 så är kraftiga aluminiumplattor inlaminerade som förstärkningar vid alla beslagsinfästningar. Det vet vi ...