Kortsystem som föråldras

[Lasse M]

De svenska sjöarna är med, (Mälaren, Hjälmaren, Vänern, Vättern). Vill minnas att Göta kanal inte fanns men Kielkanalen gjorde det.

Lasse

[Guitar Nilsson]

Köper jag ett Navionics Gold 24 då får jag inte med Mälaren Vättern o Vänern? I så fall är ju saken solklar.

[Anders S]

Köper jag ett Navionics Gold 24 då får jag inte med Mälaren Vättern o Vänern? I så fall är ju saken solklar.

Vänta tills Lasse visar några jämförande bilder!

Det som sägs om Transas (jag har inte kollat själv) är att det är "yrkeskort", dvs att de är bra överallt där fartyg kan tänkas segla. Däremot påstås det att detaljeringsgrad och specialer vid sidan av allfartsvägarna är mindre bra. Vänta, jämför och se. Kanske Lasse kan visa kort över Storjungfrun?

[Lasse M]

Vänta tills Lasse visar några jämförande bilder!

Svänger förbi båten i morgon kväll och återkommer med några jämförande bilder efter en "virtuell" segling efter Jungfrukusten.

Lasse

[Anders S]

Vänta tills Lasse visar några jämförande bilder!

Svänger förbi båten i morgon kväll och återkommer med några jämförande bilder efter en "virtuell" segling efter Jungfrukusten.

Lasse

Tack på förhand, jag är också intresserad.

[Guitar Nilsson]

Kolla om kortet 5331 Söderhamn Vallvik 1:25000 är med...

[Lasse M]

Då så!

Jämförande bilder mellan Navionics Gold och Nauticpath. Navionics är korten med gula landområden. Själv föredrar jag Navionics och tycker det är "snyggare" och mera lättläst jämfört med Nauticpath som känns lite "spartanskt". Men informationsmässigt så undrar jag om det finns några avgörande skillnader. En hastig koll på alla grynnor på Storjungfruns östra sida ger en ganska lika bild på bägge systemen.

Lasse

[Anders S]

Tack så mycket, uppskattat!
Jag tyckte också Navionics "kändes bättre".

[Guitar Nilsson]

Tackar stort för bilderna...
Jag måste säga att jag tycker alla de där "typsnitten" eller vad det heter liknar fan totalt. Navionics var förvisso bättre än Nautipath, men fy fan ändå. Och på bilden av Storjungfrun står det småbåtshamn på ett ställe, det finns ingen hamn alls just där, bara sten. Det var en hamn där på 1600-talet tror jag, men nu finns det absolut ingen. Och det som kallas fiskehamn? Det är vanliga hamnen.
När jag läst om Navionics på somliga ställen har det påståtts att det ska se lika ut som papperskorten. Har jag fattat så fel? Jag har varit misstänksam hela tiden. Man kanske vänjer sig vid eländet, men det känns inte bra i min skalle. Jag köper nog hellre lite inspelningsgrejer i stället för en plotter med skitfula kartbilder i.

Storjungfrun BSB så här ska det se ut.

[Guitar Nilsson]

... Att man seglar på rejält djupt vatten och plötsligt kör tvärstutt händer väl nästan bara i typ Sargassohav där korallpelare sticker rakt upp. Och på Gotland ska det ju finnas en farlig pallkant som jag utan framgång medelst sjökort försökt lokalisera.

Man behöver inte bege sig till Sargassohavet eller ens till Gotland... och tycker man Röder ligger för långt ut, finns denna lilla kamrat precis intill Kanholmsfjärden i Sthlms skärgård.
Visst, sitter man och fånstirrar på ekolodet hela tiden så upptäcker man den säkert i tid men ägnar man sig åt t.ex segling, kan det visa sig att det grundar upp alldeles för fort...

Mindre grynna.jpg

/T

Vad har T för sorts kartsystem? Det där är ju riktigt likt ett sjökort??

[Anders S]

När jag läst om Navionics på somliga ställen har det påståtts att det ska se lika ut som papperskorten

Det beror nog på vad man jämför med. Pappersjökort från olika länder kan ha mycket olika "grafisk profil". Kort som är scannade från tryckoriginal ser ju precis ut om de tryckta korten, men kort som genereras från en objektdatabas (vektorkort) gör inte det. Däremot slipper du den lilla förtreten att vänja om dig mellan (som i mitt fall i somras) svenska, danska och norska kort utan det ser lika ut överallt. (Finland och de baltländerna är ju i ditt närområde, där skiljer sig sjökorten också från Sverige). Jämför man med brittiska känns Navionics inte så olika.

Med vektorkort är det ingenting som (i princip) hindrar att man får informationen presenterad i valfri grafisk profil - dvs informationen läggs ut på rätt ställe, men symboler, djupsiffror, land, vatten, djupkurvor etc får samma utseende som på favoritkorten. Men det finns inte, såvitt jag vet.

[Lasse M]

Gott att du fick se hur korten ser ut innan inköp och slapp bli besviken efter några tusenlappars utlägg!

Mitt tips är att vänta till mässan i höst och där göra en ordentlig plotterprovkörning. Mycket av fördelarna, och även nackdelarna, blir mer uppenbara om man får klämma och känna lite på prylarna. Så gjorde jag förra året och fastnade för Lowrance 7200C, men glömde helt bort att tänka på AIS som inte går att ansluta...

Lasse

[Guitar Nilsson]

Ja egentligen är alltihop bara en stor prylhysteri, att man måste ha allting. Jag har klarat mig bra med enbart papperskort förr. Och seglar man som jag mest efter en Nord-Sydlig kust är det busenkelt att använda min GPS12 (utan sjökort) för att se om jag är tillräckligt långt ut för att gå fri nåt stenröse.
Det vor vettigare nästan att lägga pengarna på ett nytt storsegel, den dan kommer när det är slut.
I år blir det ingen plotter i alla fall.

[bosseh]

Med vektorkort är det ingenting som (i princip) hindrar att man får informationen presenterad i valfri grafisk profil - dvs informationen läggs ut på rätt ställe, men symboler, djupsiffror, land, vatten, djupkurvor etc får samma utseende som på favoritkorten. Men det finns inte, såvitt jag vet.

Hur menar du? I vissa plotters kan du byta mellan några olika grafiska profiler, byta font och storlek på text, byta mellan olika typer av symboler mm.
Eller vill du ha en helt egen profil?

[bosseh]

Ja egentligen är alltihop bara en stor prylhysteri, att man måste ha allting.

Nej man behöver inte allt, men man vänjer sig snabbt vid finesserna. Efter en säsong med plotter skulle du säkert bli väldigt grinig om de tog den ifrån dig. Saknade innan man köper är inte lika stor och därför är det smart att ta det lite lugnt, fundera på vad det man verkligen vill ha och inte minst klämma, känna och trycka.