Vakuumventilen - följetongen!
Vakuumventilen - följetongen!
I min båt med MD2020 är den traditionella VP- vakuumventilen installerad. Visst känns funktionen osäker, eftersom det är förhållandevis omständligt att kolla den. Därför överväger jag att slopa membranet och i st. montera en slang på skvaller-röret. Är det nödvändigt, frågar man sig efter att ha läst avsnittet Avgassystem i på Drevias hemsida avdelning Volvo Penta tillbehör:
”Ljuddämparen ger effektiv dämpning med minimalt avgasmottryck. Samtidigt är ljuddämparen ett effektivt vattenlås med sin stora uppsamlingsvolym för avgående kylvatten. Detta eliminerar risken för vattenintrång i motorn när den stoppas.”
Dessutom är det väl så att sjövattenpumpen, då den stannar, nästan helt blockerar förbindelsen mellan in- och utlopp i pumpen.
Ventilens vara eller inte vara, det är frågan?
/ALm
”Ljuddämparen ger effektiv dämpning med minimalt avgasmottryck. Samtidigt är ljuddämparen ett effektivt vattenlås med sin stora uppsamlingsvolym för avgående kylvatten. Detta eliminerar risken för vattenintrång i motorn när den stoppas.”
Dessutom är det väl så att sjövattenpumpen, då den stannar, nästan helt blockerar förbindelsen mellan in- och utlopp i pumpen.
Ventilens vara eller inte vara, det är frågan?
/ALm
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Dessutom är det väl så att sjövattenpumpen, då den stannar, nästan helt blockerar förbindelsen mellan in- och utlopp i pumpen.
Ventilens vara eller inte vara, det är frågan?
/ALm[/quote]
Ordet var "nästan". Alltså inte helt...
Ventilens vara eller inte vara, det är frågan?
/ALm[/quote]
Ordet var "nästan". Alltså inte helt...
Segla vackert.
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Förloppet är ju inte okomplicerat. Om vattnet nått upp till avgaskröken har luftvolymen minskat väsentligt och luften har möjligen värmts upp av motorns restvärme (kylningen upphör ju) - och därmed ökar luftens tryck ("mindre vakuum"), eventuellt flöde genom sjövattenpumpen minskar. Motorleverantörerna har nog testat detta.
/ALm
/ALm
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Om någon del av kylsystemet ligger under eller ens nära vattenlinjen skall du absolut ha en hävertbrytare - du kan ju få en trimförändring du inte planerat om du har otur. Sedan brukar man inte tänka på att motorn lätt kan komma under flytvattenlinjen då båten kränger, speciellt på ena bogen. Har man då otur kan man fylla avgasröret och sedan rinner vattnet in i motorn via avgasventilen. En tät vattenpump i gott skick är ganska tät. En sliten pump, eller med en vinge borta är det inte, men den kan fungera ändå.
Anders S
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Jag har slaktat Volvos vakumventil (som satt i båten redan) och använder den enbart som T-rör med inbyggd förminskning. Skvallerslangen har jag dragit ut i sittbrunnen och vikt ner i en självläns. Detta bygger man själv för några tior om man saknar delarna.
Lite kommentarer.
Sjövattenpumpen är INTE tät. Lossa en slang och blås genom impellerpumpen så får du se.
Vattenlåset/ljuddämparen är där för att fånga upp kylvatten (sjövatten) som rinner ner dit från motorn när den stoppas, samt vatten som rinner tillbaks från avgassystemet längre "nerströms". Den är inte till för att fånga upp vatten från ev hävertverkan eftersom den då skulle behöva vara oändligt stor. Hävertverkan fyller upp tills nivån inne i systemet är densamma som havet utanför. Är avgassystemets högsta punkt under vattenlinjen så betyder det att hävertverkan till sist fyller din motor med vatten.
Slutligen, en anti-hävertventil ála Volvos är i min mening en vansinnig konstruktion. Dess huvudsakliga syfte är att avlufta sjövattenkretsen, men det finns inget sätt i normal drift att avgöra om funktionen är korrekt eller inte. Dess inbyggda backventil är endast en sekundär funktion som skall förhindra inträngning av sjövatten, men i själva verket kan den fastna och då har man en snortät vakumventil, alltså ingen vakumventil alls.
Lite kommentarer.
Sjövattenpumpen är INTE tät. Lossa en slang och blås genom impellerpumpen så får du se.
Vattenlåset/ljuddämparen är där för att fånga upp kylvatten (sjövatten) som rinner ner dit från motorn när den stoppas, samt vatten som rinner tillbaks från avgassystemet längre "nerströms". Den är inte till för att fånga upp vatten från ev hävertverkan eftersom den då skulle behöva vara oändligt stor. Hävertverkan fyller upp tills nivån inne i systemet är densamma som havet utanför. Är avgassystemets högsta punkt under vattenlinjen så betyder det att hävertverkan till sist fyller din motor med vatten.
Slutligen, en anti-hävertventil ála Volvos är i min mening en vansinnig konstruktion. Dess huvudsakliga syfte är att avlufta sjövattenkretsen, men det finns inget sätt i normal drift att avgöra om funktionen är korrekt eller inte. Dess inbyggda backventil är endast en sekundär funktion som skall förhindra inträngning av sjövatten, men i själva verket kan den fastna och då har man en snortät vakumventil, alltså ingen vakumventil alls.
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Det räcker med att lägsta punkten är under vattenlinjen. Det är säkert bara ett skrivfel, men eftersom ett missförstånd kan bli riktigt illa påpekar jag det.consensus skrev: Är avgassystemets högsta punkt under vattenlinjen så betyder det att hävertverkan till sist fyller din motor med vatten.
(min fetstil)
Anders S
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Med risk för att uppfattas som tjatig - jag måste fortsätta ventilera ventilen. I mitt fall är lägsta punkten i systemet sjövattenpumpen, men efter denna finns en "vattenpelare" upp till avgaskröken och vidare till ljuddämparen, så länge motorn är igång. Då motorn stoppas utgår jag från att hävertens "ändpunkter" är sjövattenintaget resp. avgaskröken (i mitt fall värmeväxlaren). Om vakuumventilen då inte luftar borde följande hända. Om avgaskröken ligger lägre än sjövattenintaget fylls systemet, inkl. ljuddämparen, tills nivån i motorn når sjövattenintagets nivå - katastrof! Ligger avgaskröken över sjövattenintagets nivå borde vattennivån i motorn sänkas, och det blir inget vattenintrång i någon cylinder.
Volvo Penta föreskriver att ventilen skall placeras minst 5 dm över vattenlinjen. Då borde häverten tömmas på vatten då utjämningen är klar. För att denna hävert skall återbildas krävs att båten kränger så mycket att ventilen ligger under vattenlinjen.
Alltså: Om avgaskröken ligger över vattenlinjen är en defekt vakuumventil inte en katastrof.
Rätt eller fel?
/ALm
Volvo Penta föreskriver att ventilen skall placeras minst 5 dm över vattenlinjen. Då borde häverten tömmas på vatten då utjämningen är klar. För att denna hävert skall återbildas krävs att båten kränger så mycket att ventilen ligger under vattenlinjen.
Alltså: Om avgaskröken ligger över vattenlinjen är en defekt vakuumventil inte en katastrof.
Rätt eller fel?
/ALm
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Även om avgaskröken är ovan v.l kan ju systemet via hävertverkan fyllas bakåt till ljuddämparen/uppsamlaren som säkert sitter under v.l.
Men, hursomhelst, visst måste ett antal kriterier uppfyllas för att man skall riskera vattenfylld motor.
Men är det verkligen värt några 100-lappar, om ens det, att chansa på något som varje marinmotorleverantör med sådan emfas hela tiden understryker är en fara?
Skrotar man vakumventilen och har ett T-koppling med skvallerrör har man ju ett system utan rörliga delar som kommer att överleva båten utan något som helst underhåll. Äkta "fit & forget"!
På min båt har varvet intallerat t-stycket nästintill midskepps ca 70 cm över v.l. Och trots att avgasröret sedan går i en båge efter ljuddämparen/uppsamlaren till 1,2 m över v.l har man ändå monterat en avstängningventil på avgasröret inte långt från avgasutsläppet på akterspegeln. Och vid styrplatsen finns en skylt som säger "When sailing in rough conditions, close exhaust valve".
Alltså, trots de generösa måtten och en avluftningsventil har man dessutom dubbelgarderat sig med en kran och en rekommendation att stänga denna i hårt väder.
Måste bero på något.
Men, hursomhelst, visst måste ett antal kriterier uppfyllas för att man skall riskera vattenfylld motor.
Men är det verkligen värt några 100-lappar, om ens det, att chansa på något som varje marinmotorleverantör med sådan emfas hela tiden understryker är en fara?
Skrotar man vakumventilen och har ett T-koppling med skvallerrör har man ju ett system utan rörliga delar som kommer att överleva båten utan något som helst underhåll. Äkta "fit & forget"!
På min båt har varvet intallerat t-stycket nästintill midskepps ca 70 cm över v.l. Och trots att avgasröret sedan går i en båge efter ljuddämparen/uppsamlaren till 1,2 m över v.l har man ändå monterat en avstängningventil på avgasröret inte långt från avgasutsläppet på akterspegeln. Och vid styrplatsen finns en skylt som säger "When sailing in rough conditions, close exhaust valve".
Alltså, trots de generösa måtten och en avluftningsventil har man dessutom dubbelgarderat sig med en kran och en rekommendation att stänga denna i hårt väder.
Måste bero på något.
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Instämmer med Eilean:
Jag kommer att ansluta en plastslang till ventilens skvallerrör och föra ut slangen till sittbrunnen, något över durknivån.
Visst är det viktigt att kunna stänga av avgasslangen vid utloppet. Vid segling i mycket grov sjö från aktern kan man säkert drabbas av en “freak wave” som trycker in vatten i systemet, men hur många båtvarv utrustar sina båtar så?
Betr. hävertverkan mellan avgaskrök och ljuddämpare räknar jag med att “vattenpelaren” mellan krök och ljuddämpare försvinner, och därmed hävertverkan, då motorn stängs.
/ALm
Jag kommer att ansluta en plastslang till ventilens skvallerrör och föra ut slangen till sittbrunnen, något över durknivån.
Visst är det viktigt att kunna stänga av avgasslangen vid utloppet. Vid segling i mycket grov sjö från aktern kan man säkert drabbas av en “freak wave” som trycker in vatten i systemet, men hur många båtvarv utrustar sina båtar så?
Betr. hävertverkan mellan avgaskrök och ljuddämpare räknar jag med att “vattenpelaren” mellan krök och ljuddämpare försvinner, och därmed hävertverkan, då motorn stängs.
/ALm
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Kanske dumt ordval, men det som avgör är om den punkt på motorn där vatten kan tränga in i den (vanligen motorns "lyftnivå" av avgaserna) ligger under eller över v.l.Anders S skrev:Det räcker med att lägsta punkten är under vattenlinjen. Det är säkert bara ett skrivfel, men eftersom ett missförstånd kan bli riktigt illa påpekar jag det.consensus skrev: Är avgassystemets högsta punkt under vattenlinjen så betyder det att hävertverkan till sist fyller din motor med vatten.
(min fetstil)
Det är därför man höjer "lägstanivån" genom att montera på en avgasriser.
Sedan ska man beakta att det som ser bra ut i hamn kan ändras under sjögång, segling med lut mm. Alltså, avlufta för böfveln!
Re: Vakuumventilen - följetongen!
Det klassiska missödet brukar uppstå genom att man kör motorn som inte startar (en envis och utdragen luftning, t ex), och så fyller man sakta upp avgasröret tills det står vatten hela vägen från avgasburken till avgassamlaren (med vatteninkastet). Då är häverten fullbordad och vattnet letar sig in i motorn via avgasventilerna. I mardrömsscenariot fylls cylinderrummen och vattnet letar sig vidare ut genom luftintaget via en insugsventil som står öppen samtidigt med en insugsventil... Skulle man fylla inloppet betyder det heller inget om man höjt inkastet med en riser. En annan liten fälla är ett motorbåtsmonterat vattenintag - på segelbåten skall intaget vara vänt bakåt, annars seglar man lätt upp ett övertryck i inloppet.
Det finns ingen som helst anledning att avstå en skvaller/luft-öppning på kylvattenledningen. Man får inte bara en hävertbrytare utan också en enkel möjlighet att se att det kommer vatten ur pumpen. På min båt går ledningen till ovankanten av relingen (faktiskt en liten risk i sig), och på en båt med låga fribord kan man låta vattnet rinna ut i sittbrunnen. Den superförsiktige stänger inloppet. Sitter genomföringen illa till kan man mycket väl ha två ventiler i serie, och stänga den "bekväma" till vardags.
Gunnars avgasrörsventil (sådan har jag också, men den använder jag vanligen inte) kan behövas på båtar som seglas i hög medsjö och medvind. Då går farten upp, häckvågen skapar en ny vattenlinje och varje våg som trycker på pumpar in vatten. Till slut står hela avgasröret/slangen full med vatten som vill in i motorn den vägen. Här räcker det inte alltid med en uppdragen båge på avgasslangen, men det är vanligen av det skälet en sådan finns. Seglar man i många dagar eller veckor utan att starta motorn ("rensa rören") ökar den här risken. En oceanseglare bör ha en sådan ventil.
Det finns ingen som helst anledning att avstå en skvaller/luft-öppning på kylvattenledningen. Man får inte bara en hävertbrytare utan också en enkel möjlighet att se att det kommer vatten ur pumpen. På min båt går ledningen till ovankanten av relingen (faktiskt en liten risk i sig), och på en båt med låga fribord kan man låta vattnet rinna ut i sittbrunnen. Den superförsiktige stänger inloppet. Sitter genomföringen illa till kan man mycket väl ha två ventiler i serie, och stänga den "bekväma" till vardags.
Gunnars avgasrörsventil (sådan har jag också, men den använder jag vanligen inte) kan behövas på båtar som seglas i hög medsjö och medvind. Då går farten upp, häckvågen skapar en ny vattenlinje och varje våg som trycker på pumpar in vatten. Till slut står hela avgasröret/slangen full med vatten som vill in i motorn den vägen. Här räcker det inte alltid med en uppdragen båge på avgasslangen, men det är vanligen av det skälet en sådan finns. Seglar man i många dagar eller veckor utan att starta motorn ("rensa rören") ökar den här risken. En oceanseglare bör ha en sådan ventil.
Anders S