På annat forum berättas om en tappad VP-propeller (trebladig folding), inkl. nav, från ett 120S-drev. Orsaken anges vara glapp mellan splines och nav, inte felaktigt åtdragningsmoment. Finns det samma eller liknande erfarenheter hos någon av medlemmarna i detta forum?
/ALm
Härtappat?
Det kan vara att de missat att montera linavskäraren, då får man inte rätt gänglängd. Eller att de glömt stoppskruv eller den speciella brickan för stoppskruven eller loctite på skruven.
Var det den senaste typen av VP-proppar i brons så sitter den som berget med sin montering och är mycket solid i sin konstruktion, betydligt bättre än den gamla. Dock har den nya typen inte stoppsprint som den äldre varianten har.
Slitna splines orsakas väl av att man inte fettar in axeln tillräckligt innan montering av propeller.
Var det den senaste typen av VP-proppar i brons så sitter den som berget med sin montering och är mycket solid i sin konstruktion, betydligt bättre än den gamla. Dock har den nya typen inte stoppsprint som den äldre varianten har.
Slitna splines orsakas väl av att man inte fettar in axeln tillräckligt innan montering av propeller.
Gillar att segla!
VP har rykte om sig att inte ha den bästa passningen, och därmed slita på splines osv (motsvarande på konsika axlar). Om detta rykte är oförtjänt eller ej är svårt att riktigt få klarhet i, ingen vill väl erkänna slarv vid montering?
Helt klart är att tidigare generationers VP-proppar har haft problem med materialval och design, vilket de inte varit ensamma om. Å andra sidan finns det gott om båtar som har kvar sin originalpropp, sedan 20+ år.
Helt klart är att tidigare generationers VP-proppar har haft problem med materialval och design, vilket de inte varit ensamma om. Å andra sidan finns det gott om båtar som har kvar sin originalpropp, sedan 20+ år.
Jag hade ett samtal med en båtgranne om detta i våras. Såvitt jag kunde förstå när vi tittade på axel och propeller verkar det vara ytterst viktigt att peopellermuttern dras med föreskrivet moment, på en alldeles ren axel och med alla anläggningsytor minutiöst rena. Ett tunt (avtorkat) lager fett bör inte skada, men hela konstruktionen tigger om bekymmer om man inte får alltsammans bergfast sammanfogat. Nu vet jag inte vad Volvo rekommenderar, men i mina ögon verkar det mycket befogat att säkra muttern med stark låsvätska ("Loctite") och dra den med en pålitlig momentnyckel. Om det är spel mellan splines och propellernav kan man använda Loctite även där, för att fylla ut spelet, men det anses vara ett "fulknep" - med rätt passning skall det inte behövas. Tänk bara på att fel sorts låsvätska (för stark) kan behöva värmas för att slåppa taget.
Glappar sedan splinsen pga att propeller och/eller axel skadats genom att man kört med dåligt åtdragen mutter kan skador och tapp gå riktigt fort. Själva splinesen (räfflingen) är bara en säkerhet - det är mutterförbandets press och friktionen som skall hålla propellern fast på axeln. På samma sätt skall en kona och en kil låsas via presskraft, kilen skall bara vara en sista garant att det inte slirar.
Glappar sedan splinsen pga att propeller och/eller axel skadats genom att man kört med dåligt åtdragen mutter kan skador och tapp gå riktigt fort. Själva splinesen (räfflingen) är bara en säkerhet - det är mutterförbandets press och friktionen som skall hålla propellern fast på axeln. På samma sätt skall en kona och en kil låsas via presskraft, kilen skall bara vara en sista garant att det inte slirar.
Anders S
För 120S/MS25S-drevet sker fixeringen av navet med en mutter som dras med momentet 70Nm. Muttern säkras sedan med en “flikad” bricka och en låsbult, dragen med 20 Nm i axelns centrum. Ingen låsvätska föreskrivs. För backslagsalternativet dras muttern med 220 Nm. Bricka innanför mutter och två relativt klena låsskruvar radiellt genom navet - jag vet inte hur de låser. Det är alltså stor skillnad på åtdragningsmoment men också betr. låsning.
Jag tror nog att merparten av båtägarna drar “på känn” - så mycket man orkar, möjligen inte tillräckligt i något fall. För min del kompletterar jag min nyinköpta båt med en momentnyckel. Jämför med bilen - hur många hjul har man inte skiftat utan problem med tappade hjul. Visserligen används 4-5 bultar, men utan låsning. Krafterna är ju stora vid t ex bromsning.
/ALm
Jag tror nog att merparten av båtägarna drar “på känn” - så mycket man orkar, möjligen inte tillräckligt i något fall. För min del kompletterar jag min nyinköpta båt med en momentnyckel. Jämför med bilen - hur många hjul har man inte skiftat utan problem med tappade hjul. Visserligen används 4-5 bultar, men utan låsning. Krafterna är ju stora vid t ex bromsning.
/ALm
På ett sätt är det märkligt hur man kan tappa stoppmuttern, då propellern inte kan rotera alls pga splinesen. Det måste vara stoppskruven som lossnat först, därefter måste stoppmuttern vibrerat loss (typ 10 varv) och slutligen har hela klabbet ramlat av.
Menar de på det andra forumet att de slitna splinesen skapat vibrationer som fått hela proppen att komma av då alltså eller hur resonerar de?
Mera troligt är att de klantat sig vid montage, kanske glömt att dra åt någon av mutter/skruvarna eller missat att montera linavskäraren alternativt att linavskärarplåten lossnat och skapat knipkrafter mot propellerhuset. Att man ska fetta in axel och propeller med ymnigt med vattenbeständigt fett behöver väl inte nämnas va?
Menar de på det andra forumet att de slitna splinesen skapat vibrationer som fått hela proppen att komma av då alltså eller hur resonerar de?
Mera troligt är att de klantat sig vid montage, kanske glömt att dra åt någon av mutter/skruvarna eller missat att montera linavskäraren alternativt att linavskärarplåten lossnat och skapat knipkrafter mot propellerhuset. Att man ska fetta in axel och propeller med ymnigt med vattenbeständigt fett behöver väl inte nämnas va?
Gillar att segla!
Såklart att propellern kan ramla av om man glömmer en låsning.
De flesta "amatörmekaniiker" brukar inte fästa den där riktiga betydelsen vid brickor, nyttan med oanvända låsbrickor, litar på nylockmuttrar flera gånger etc etc. I det här fallet skall man vara noga, naturligtvis. Låsvätska (finns flera varianter) har två goda egenskaper. Den ena, självklara är att låsa skruvförband. Den andra är att ta upp spel och glapp - en värdefull egenskap om man sätter samman slitna eller dåligt passade komponenter. Den enda kontraindikationen är att inte limma samman delar som skall kunna lossas enkelt, men för låsskruvarna i propellern är det ingen fara att använda blå Loctite. Nu kan man tänka på att korrosion, glapp och slitage (det är ju stora krafter i omlopp i en propeller - alla motorns hästkrafter, ju) gör att spel som är osynligt i april kan vara fullt märkbart i oktober. Framförallt är vibrationer lömska, och sådant finns det gott om i transmissionen.
Sedan är det ganska vanligt att amatörer använder olämpliga verktyg eller inte har en momentnyckel till hands. Är man van, så kan man säkert "dra lagom" men många blir också överraskade av hur mycket "lagom" är på litet grövre skruvdimensioner.
Till sist - massor av fett, på fel ställe kan luras - man drar åt lagom hårt, fettet bildar en liten kudde, sedan flyter det ut och så har man knappt presstryck i förbandet... Lätt hänt, och därför skall sådana ytor torkas rena innan sammanfogning.
De flesta "amatörmekaniiker" brukar inte fästa den där riktiga betydelsen vid brickor, nyttan med oanvända låsbrickor, litar på nylockmuttrar flera gånger etc etc. I det här fallet skall man vara noga, naturligtvis. Låsvätska (finns flera varianter) har två goda egenskaper. Den ena, självklara är att låsa skruvförband. Den andra är att ta upp spel och glapp - en värdefull egenskap om man sätter samman slitna eller dåligt passade komponenter. Den enda kontraindikationen är att inte limma samman delar som skall kunna lossas enkelt, men för låsskruvarna i propellern är det ingen fara att använda blå Loctite. Nu kan man tänka på att korrosion, glapp och slitage (det är ju stora krafter i omlopp i en propeller - alla motorns hästkrafter, ju) gör att spel som är osynligt i april kan vara fullt märkbart i oktober. Framförallt är vibrationer lömska, och sådant finns det gott om i transmissionen.
Sedan är det ganska vanligt att amatörer använder olämpliga verktyg eller inte har en momentnyckel till hands. Är man van, så kan man säkert "dra lagom" men många blir också överraskade av hur mycket "lagom" är på litet grövre skruvdimensioner.
Till sist - massor av fett, på fel ställe kan luras - man drar åt lagom hårt, fettet bildar en liten kudde, sedan flyter det ut och så har man knappt presstryck i förbandet... Lätt hänt, och därför skall sådana ytor torkas rena innan sammanfogning.
Anders S