Göteborgs-Posten 2008-05-22:
Varje år får kustkommunerna ta hand om ungefär 6 000 kubikmeter skräp i säckar längs bohuskusten, från Göteborg till norska gränsen Dessutom massor av trä, oljedunkar, kylskåp och möbler.
Strandstädningen påbörjades 1992 och kostar idag cirka 15 miljoner kronor per år.
Bland skräpet märks förutom matförpackningar, plast och frigolit, rester av fiskredskap, hjälmar, förbrukade medicinska material, fisklådor, gastuber, spilloljedunkar, lastpallar, dörrar, skåp och en del utländska militära föremål.
En beräkning som gjordes för 10 år sedan av Karen Hall, skotsk naturvårdare, från Shetlandsöarna, visar att strandstädningen då kostade 42 miljoner kronor runt Nordsjön, varav Sverige hade en kostnad på 6,1 miljoner. Idag är kostnaden mer än fördubblad.
Fiskare runt Nordsjön lade 1998 i genomsnitt ned 1-2 timmar per vecka på att rensa sina nät från skräp som slängs i havet.
Bohuskusten är mest svårstädad, eftersom skräpet där samlas i vikar, på strandängar och i klippskrevor.
Cirka 535 000 säckar har tagits om hand sedan städningen startade 1992.
29 000 oljedunkar har tagits om hand av strandstädarna och dunkarna har sammanlagt innehållit 45 000 liter olja.
Endast 30 procent av stränderna kunde städas i vissa kommuner år 2006.
Det marina sopberget. Trevligt "vrakgods" för ungarna?
Sopor
Göteborgs-Posten 2008-05-22:
Soporna tar över västkusten i sommar.
Varken kommun eller stat vill längre ta ansvar för stränderna – stränderna lämnas i sticket.
Tusentals kubikmeter skräp – från kylskåp och möbler till plastburkar och kanyler – kommer i sommar att möta besökarna längs västkustens vikar och stränder. Ingen vill längre ta ansvar för att städa kusten.
Hundratusentals turister och besökare längs bohuskusten och i Göteborgs skärgård kommer i sommar att märka hur annars fina badstränder och strandängar är fulla med skräp och i vissa fall oljerester.
- Skräpet får till stora delar ligga kvar, säger Lars Strandberg på Västkuststiftelsen. Vi har varken pengar eller personal att städa stränder i år.
Stränderna längs bohuskusten och göteborgsområdet har sedan början av 1990-talet städats varje vår och sommar genom ett system där kommunerna, länsstyrelsen, Västkuststiftelsen och länsarbetsnämnden har samarbetat. Mellan 10 och 15 miljoner kronor årligen kostade det att städa stränderna från skräp och olja, vilket gav jobb till mellan 100 och 200 arbetslösa.
Betesdjur skadas av skräpet
Nu är länsarbetsnämnden nedlagd och bidragen från staten har upphört. Västkuststiftelsen har inga pengar förutom de medel som går till naturreservaten. Kommunerna har inga miljoner att använda och staten säger att städningen är ett kommunalt ansvar.
År 2007 städades kusterna sporadiskt från tonvis med sopor som med västliga vindar och med strömmen flöt iland från nordsjöområdet. I år blir det ännu mindre städning. Samtidigt skadas betesdjur som går på stränderna och håller strandängar och kuststräckor rena genom att de tuggar i sig plast.
”Situationen är absurd”, säger kommunalrådet Mats Abrahamsson (m) i Sotenäs. Han tycker inte att städningen kan vara ett ansvar för några få fattiga kustkommuner i Bohuslän.
”Vi har i åratal försökt få staten att ta ett ansvar för strandstädningen, men ingen vill erkänna att det är en nationell fråga. Skräpet kommer ju från andra delar av Nordsjön, från båtar, fartyg, oljeriggar mm inte från våra invånare. I Sotenäs kommun kommer vi att städa för några hundratusen i kommunala pengar, men det förslår inte långt.”
Ann-Marie Olofsson på miljöskyddskontoret i Tanum berättar att man har fått 450 000 kronor för att städa några delar av kommunens stora strandområden.
”Vi ska försöka städa litet av fastlandsstränderna med hjälp av feriearbetare. Däremot blir vår stora skärgård helt ostädad, bland annat alla naturhamnar. Vi städar inte heller naturreservaten, eftersom det är länsstyrelsens och Västkuststiftelsens ansvar. Folk klagade redan i fjol och vi lär få mer klagomål i år.
Inga löften från politikerna
Elsie Hellström, näringslivssamordnare i norra Bohuslän, jobbar med ett projekt där städningen från och med 2009 ska kunna skötas i samarbete mellan kommuner, län och region.
”Vi vill försöka göra något. Det här viktigt för näringsliv och turism i Bohuslän”.
Per-Olof Blom (c), ordförande i regionens miljönämnd, ger dock inga löften om stora insatser:
”Vi har inga sådana pengar. Våra resurser satsas främst på klimatfrågan”.
Soporna tar över västkusten i sommar.
Varken kommun eller stat vill längre ta ansvar för stränderna – stränderna lämnas i sticket.
Tusentals kubikmeter skräp – från kylskåp och möbler till plastburkar och kanyler – kommer i sommar att möta besökarna längs västkustens vikar och stränder. Ingen vill längre ta ansvar för att städa kusten.
Hundratusentals turister och besökare längs bohuskusten och i Göteborgs skärgård kommer i sommar att märka hur annars fina badstränder och strandängar är fulla med skräp och i vissa fall oljerester.
- Skräpet får till stora delar ligga kvar, säger Lars Strandberg på Västkuststiftelsen. Vi har varken pengar eller personal att städa stränder i år.
Stränderna längs bohuskusten och göteborgsområdet har sedan början av 1990-talet städats varje vår och sommar genom ett system där kommunerna, länsstyrelsen, Västkuststiftelsen och länsarbetsnämnden har samarbetat. Mellan 10 och 15 miljoner kronor årligen kostade det att städa stränderna från skräp och olja, vilket gav jobb till mellan 100 och 200 arbetslösa.
Betesdjur skadas av skräpet
Nu är länsarbetsnämnden nedlagd och bidragen från staten har upphört. Västkuststiftelsen har inga pengar förutom de medel som går till naturreservaten. Kommunerna har inga miljoner att använda och staten säger att städningen är ett kommunalt ansvar.
År 2007 städades kusterna sporadiskt från tonvis med sopor som med västliga vindar och med strömmen flöt iland från nordsjöområdet. I år blir det ännu mindre städning. Samtidigt skadas betesdjur som går på stränderna och håller strandängar och kuststräckor rena genom att de tuggar i sig plast.
”Situationen är absurd”, säger kommunalrådet Mats Abrahamsson (m) i Sotenäs. Han tycker inte att städningen kan vara ett ansvar för några få fattiga kustkommuner i Bohuslän.
”Vi har i åratal försökt få staten att ta ett ansvar för strandstädningen, men ingen vill erkänna att det är en nationell fråga. Skräpet kommer ju från andra delar av Nordsjön, från båtar, fartyg, oljeriggar mm inte från våra invånare. I Sotenäs kommun kommer vi att städa för några hundratusen i kommunala pengar, men det förslår inte långt.”
Ann-Marie Olofsson på miljöskyddskontoret i Tanum berättar att man har fått 450 000 kronor för att städa några delar av kommunens stora strandområden.
”Vi ska försöka städa litet av fastlandsstränderna med hjälp av feriearbetare. Däremot blir vår stora skärgård helt ostädad, bland annat alla naturhamnar. Vi städar inte heller naturreservaten, eftersom det är länsstyrelsens och Västkuststiftelsens ansvar. Folk klagade redan i fjol och vi lär få mer klagomål i år.
Inga löften från politikerna
Elsie Hellström, näringslivssamordnare i norra Bohuslän, jobbar med ett projekt där städningen från och med 2009 ska kunna skötas i samarbete mellan kommuner, län och region.
”Vi vill försöka göra något. Det här viktigt för näringsliv och turism i Bohuslän”.
Per-Olof Blom (c), ordförande i regionens miljönämnd, ger dock inga löften om stora insatser:
”Vi har inga sådana pengar. Våra resurser satsas främst på klimatfrågan”.
Trist, mycket trist !
En ren reflektion:
Om man nu rent allmänt förespråkar strandskydd och vill värna allemansrätten, kan man inte då resonera att det bör vara allmänhetens sak (lämpligen via sina intressegemenskaper; stat & kommun) att vårda och underhålla det som ställs till deras förfogande?
Som en ren förlängning av diskussionen om strandskövling, alltså.
En ren reflektion:
Om man nu rent allmänt förespråkar strandskydd och vill värna allemansrätten, kan man inte då resonera att det bör vara allmänhetens sak (lämpligen via sina intressegemenskaper; stat & kommun) att vårda och underhålla det som ställs till deras förfogande?
Som en ren förlängning av diskussionen om strandskövling, alltså.
Anders S
Bör tycker jag inte är riktigt rätt ord. I sak är det så att strandstädning redan idag sker mha allmänhetens insatser. I GP's morgonupplaga finns en artikel om en skolklass som rensade stränder på Smithska udden.Anders S skrev: ... att det bör vara allmänhetens sak (lämpligen via sina intressegemenskaper; stat & kommun) att vårda och underhålla det som ställs till deras förfogande?
I vår båtklubb har vi städat närområdets stränder sedan urminnes tider. Tack vare(?!) någon olycklig byråkratisk kullerbytta får vi inte längre bidrag till sopsäckar. Ett större bekymmer är att vi inte heller får lägga skräpet i och bredvid hamnens sopcontainer.
Det känns inte som att strandstädning är ett lika prioriterat område som exempelvis utbyggnad av vindkraftverk;-).
mvh Sven-Barry
Vad är alternativ-ordet i så fall?S-B A-son skrev: Bör tycker jag inte är riktigt rätt ord
Jag menar, vill vi hålla fast vid den goda tanken att naturen är en gemensam tillgång, så måste väl "allmänheten" (vi alla gemensamt) också bevaka värdet på sagda natur och sköta om den?
Jag håller helt med om att det gäller att lösa frågan mer rättfärdigt (=1) städbidrag från "skräpländerna, 2) sluta dumpa sopor), men tills det är ordnat måste man hålla efter. Att privatpersoner och andra engagerade "symbolstädar" är bra, men det räcker ju inte långt och det kan ju dessutom stärka argumentationen från "oss" (vi som vill ha tillgång till ren natur) mot "dem" (som äger sagda natur). Det är väl klart att man skall använda gemensamma medel för detta - det är ju ett allmänintresse?
Jag tror IOFS det är både kortsynt och dumt av kommunerna att avstå upprensningsaktioner med hänvisning till att statliga bidrag borde utgå. Men det blir en trist baksida av kommunalskattesystemet - turist- och sommargästvänliga delar av landet får bära bördor över sin skattebas. Det tänker inte alla på, som vill besöka glesbygdskommunerna.
Anders S
Hälsan tiger still heter det. I överförd mening kan man travestera det till att "det som inte märks har ingen stödopinion"
Så det kanske rent av vore bra om ingen städar stränderna under några år så att den relevanta opinionen med de rätta avskräckande bilderna kan tas fram.....
Eftersom städning är en aktivitet vars verkningsgrad är omvänt proportionell mot intensiteten, så förlorar inte samhället långsiktigt på uppehållet
Så det kanske rent av vore bra om ingen städar stränderna under några år så att den relevanta opinionen med de rätta avskräckande bilderna kan tas fram.....
Eftersom städning är en aktivitet vars verkningsgrad är omvänt proportionell mot intensiteten, så förlorar inte samhället långsiktigt på uppehållet
Frågan är om det hela har någon återvändo?
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Paci ... bage_Patch
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Paci ... bage_Patch
Debattartikel i Göteborgs-Posten
Debattartikel i Göteborgs-Posten:
Nordsjön ser ut som en soptipp
Varje år dumpas skräp motsvarande fyra Gothia Towers i Nordsjön
Varje år dumpas över 20 000 ton skräp i Nordsjön. Skräpet orsakar stora skador på växt- och djurliv.
Varje år dör mer än 1 000 000 (en miljon) fåglar som trasslar in sig i skräp eller ätit av det.
Mer än 100 000 däggdjur får sätta livet till.
Problemet skulle kunna vara löst på några få år om alla människor tog sitt ansvar, skriver bland andra kommunalrådet Anneli Hultén och miljödebattören Stefan Edman.
Tänk dig en helt ny stadsdel bestående av fyra gigantiska, eleganta skyskrapor liknande Gothia Towers. Fyll dem upp till brädden med skräp – och du har skaffat dig en god bild av hur mycket skräp som årligen drabbar Nordsjön.
Varje år dumpas över 20 000 ton skräp där – plastpåsar och sopsäckar, PET-flaskor, bildäck, gamla fisknät och trålar, engångsgrillar, packlådor, tunnor, oljefat och trossar. Också denna vinter och vår kommer en stor del av det att blåsa iland längs den svenska västkusten. Kanske just i din favoritvik.
Skräpet i havet är inte bara trist att se på och dyrt att ta hand om. Det orsakar också stora skador på växt- och djurliv. Varje år dör mer än en miljon fåglar som trasslat in sig i skräp eller ätit av det. Mer än 100 000 däggdjur får också sätta livet till. Sälar och tumlare som i sin ungdom lekt och hoppat genom plastband från packlårar och tunnor har hittats med strypband runt kroppen i vuxen ålder. Döda valar har visat sig ha mer än 30 kilo plastskräp i magen. Desto sorgligare är det då att konstatera att det handlar om ett onödigt problem. Det skulle vara enkelt att komma tillrätta med nedskräpningen om vi alla kunde se och förstå konsekvenserna. Problemet skulle kunna vara löst på några få år om alla människor tog sitt ansvar.
Men ännu tycks ”syns det inte så finns det inte” vara tanken som råder. Och det är inga små mängder det handlar om. 20 000 ton skräp – varje år – motsvarar 220 000 kubikmeter. Det är en mängd som motsvarar vad samtliga hushåll i Tanum, Stenungsund och Uddevalla genererar tillsammans på ett år!
En plastflaska blir kvar 450 år
Och sopberget i havet växer. En aluminiumburk blir kvar i minst 200 år. En vanlig plastflaska håller i 450 år.
Mycket av skräpet spolas upp längs våra kuster, där det blir ett kostsamt problem att åtgärda för kommuner och frivilliga krafter. Ännu mer – det mesta – sjunker till botten där det snärjer fiskar och sjöfågel, eller fastnar i och förstör fiskedon för yrkesfiskarena. Det finns områden i Nordsjön där det inte längre är möjligt att fiska på grund av nedskräpningen.
Västkuststiftelsen uppskattade 2002 de totala insatserna för att städa stränderna i Bohuslän till cirka tolv miljoner kronor, inklusive de cirka 6 000 dagsverken som årligen genomförs. Enligt kommunernas internationella samarbetsorgan Kimo har fiskenäringen i Bohuslän därutöver kostnader på över sex miljoner kronor årligen som orsakas av marint skräp. Lägg till detta kostnaderna för resten av väst- och sydkusten – och alla Nordsjöns övriga strandstater där problemet är minst lika utbrett. Det är dags att vända utvecklingen när det gäller marint skräp. Det är dags att sätta kraft bakom orden i de många olika nationella och internationella lagstiftningar som finns mot marin nedskräpning – och dags för oss alla som älskar havet att ta vårt personliga ansvar.
Vilja är den främsta nyckeln när det gäller att ändra attityder och beteenden. Under parollen Håll Naturen Ren väcktes på 1960- och 1970-talet en stark opinion mot nedskräpningen av den svenska naturen. Idag driver Stiftelsen Håll Sverige Rent projektet Save the North Sea, som samlar människorna i länderna kring Nordsjön till gemensam aktion mot marin nedskräpning. Nu som då är syftet att ändra attityder och beteenden hos de målgrupper som nyttjar Nordsjön och främst svarar för nedskräpningen, och som också kan bidra med en lösning och nå synbara resultat. Viktigt är också att vi alla som bor längs Nordsjöns kuster, förstår konsekvenserna av nedskräpningen, och tar vårt personliga ansvar. Kanske rent av plockar upp ölburkar eller plastskräp som ligger synligt och förpassar till lämplig sop- och återvinningsstation.
Samlar in skräp
Projektet Save the North Sea stöds av EU och genomför en mängd aktiviteter tillsammans med sjömän, fiskare, fritidsbåtägare och oljearbetare, i och omkring Nordsjön. Ett bra exempel är fiskare i Nederländerna, Storbritannien och Danmark, som under mottot ”Fishing for Litter” samlar in det skräp de får i sina nät under arbetet. Inom kort kommer svenska västkustfiskare att ansluta sig.
Allt miljöarbete handlar om att stimulera mänskligt beteende i en ansvarsfull riktning. Det handlar om ansvar för djur och natur, för människor och näringar, för kommande generationer. Och det handlar om att använda resurser på att optimalt och uthålligt sätt.
De kommunala pengar som strandstädningen idag tar i anspråk enbart i Bohuslän, skulle exempelvis kunna ge 4 000 förstaklassare simundervisning i skolan.
Havet ägs av alla och ingen. Många hävdar rätten till havets resurser. Men alltför få tar det yttersta ansvaret för det. Västkustkommunerna har länge burit en stor del av det ekonomiska ansvaret för städningen av västkusten men havet är en internationell resurs som vi alla utnyttjar. Låt oss därför börja här och nu, med dig och mig och oss. Stoppa nedskräpningen av Nordsjön!
Nancy Holm
Stefan Edman
Kia Andreasson
Anneli Hultén
Rosita Runegrund
Ann-Christine Andersson
Mats Abrahamsson
Nordsjön ser ut som en soptipp
Varje år dumpas skräp motsvarande fyra Gothia Towers i Nordsjön
Varje år dumpas över 20 000 ton skräp i Nordsjön. Skräpet orsakar stora skador på växt- och djurliv.
Varje år dör mer än 1 000 000 (en miljon) fåglar som trasslar in sig i skräp eller ätit av det.
Mer än 100 000 däggdjur får sätta livet till.
Problemet skulle kunna vara löst på några få år om alla människor tog sitt ansvar, skriver bland andra kommunalrådet Anneli Hultén och miljödebattören Stefan Edman.
Tänk dig en helt ny stadsdel bestående av fyra gigantiska, eleganta skyskrapor liknande Gothia Towers. Fyll dem upp till brädden med skräp – och du har skaffat dig en god bild av hur mycket skräp som årligen drabbar Nordsjön.
Varje år dumpas över 20 000 ton skräp där – plastpåsar och sopsäckar, PET-flaskor, bildäck, gamla fisknät och trålar, engångsgrillar, packlådor, tunnor, oljefat och trossar. Också denna vinter och vår kommer en stor del av det att blåsa iland längs den svenska västkusten. Kanske just i din favoritvik.
Skräpet i havet är inte bara trist att se på och dyrt att ta hand om. Det orsakar också stora skador på växt- och djurliv. Varje år dör mer än en miljon fåglar som trasslat in sig i skräp eller ätit av det. Mer än 100 000 däggdjur får också sätta livet till. Sälar och tumlare som i sin ungdom lekt och hoppat genom plastband från packlårar och tunnor har hittats med strypband runt kroppen i vuxen ålder. Döda valar har visat sig ha mer än 30 kilo plastskräp i magen. Desto sorgligare är det då att konstatera att det handlar om ett onödigt problem. Det skulle vara enkelt att komma tillrätta med nedskräpningen om vi alla kunde se och förstå konsekvenserna. Problemet skulle kunna vara löst på några få år om alla människor tog sitt ansvar.
Men ännu tycks ”syns det inte så finns det inte” vara tanken som råder. Och det är inga små mängder det handlar om. 20 000 ton skräp – varje år – motsvarar 220 000 kubikmeter. Det är en mängd som motsvarar vad samtliga hushåll i Tanum, Stenungsund och Uddevalla genererar tillsammans på ett år!
En plastflaska blir kvar 450 år
Och sopberget i havet växer. En aluminiumburk blir kvar i minst 200 år. En vanlig plastflaska håller i 450 år.
Mycket av skräpet spolas upp längs våra kuster, där det blir ett kostsamt problem att åtgärda för kommuner och frivilliga krafter. Ännu mer – det mesta – sjunker till botten där det snärjer fiskar och sjöfågel, eller fastnar i och förstör fiskedon för yrkesfiskarena. Det finns områden i Nordsjön där det inte längre är möjligt att fiska på grund av nedskräpningen.
Västkuststiftelsen uppskattade 2002 de totala insatserna för att städa stränderna i Bohuslän till cirka tolv miljoner kronor, inklusive de cirka 6 000 dagsverken som årligen genomförs. Enligt kommunernas internationella samarbetsorgan Kimo har fiskenäringen i Bohuslän därutöver kostnader på över sex miljoner kronor årligen som orsakas av marint skräp. Lägg till detta kostnaderna för resten av väst- och sydkusten – och alla Nordsjöns övriga strandstater där problemet är minst lika utbrett. Det är dags att vända utvecklingen när det gäller marint skräp. Det är dags att sätta kraft bakom orden i de många olika nationella och internationella lagstiftningar som finns mot marin nedskräpning – och dags för oss alla som älskar havet att ta vårt personliga ansvar.
Vilja är den främsta nyckeln när det gäller att ändra attityder och beteenden. Under parollen Håll Naturen Ren väcktes på 1960- och 1970-talet en stark opinion mot nedskräpningen av den svenska naturen. Idag driver Stiftelsen Håll Sverige Rent projektet Save the North Sea, som samlar människorna i länderna kring Nordsjön till gemensam aktion mot marin nedskräpning. Nu som då är syftet att ändra attityder och beteenden hos de målgrupper som nyttjar Nordsjön och främst svarar för nedskräpningen, och som också kan bidra med en lösning och nå synbara resultat. Viktigt är också att vi alla som bor längs Nordsjöns kuster, förstår konsekvenserna av nedskräpningen, och tar vårt personliga ansvar. Kanske rent av plockar upp ölburkar eller plastskräp som ligger synligt och förpassar till lämplig sop- och återvinningsstation.
Samlar in skräp
Projektet Save the North Sea stöds av EU och genomför en mängd aktiviteter tillsammans med sjömän, fiskare, fritidsbåtägare och oljearbetare, i och omkring Nordsjön. Ett bra exempel är fiskare i Nederländerna, Storbritannien och Danmark, som under mottot ”Fishing for Litter” samlar in det skräp de får i sina nät under arbetet. Inom kort kommer svenska västkustfiskare att ansluta sig.
Allt miljöarbete handlar om att stimulera mänskligt beteende i en ansvarsfull riktning. Det handlar om ansvar för djur och natur, för människor och näringar, för kommande generationer. Och det handlar om att använda resurser på att optimalt och uthålligt sätt.
De kommunala pengar som strandstädningen idag tar i anspråk enbart i Bohuslän, skulle exempelvis kunna ge 4 000 förstaklassare simundervisning i skolan.
Havet ägs av alla och ingen. Många hävdar rätten till havets resurser. Men alltför få tar det yttersta ansvaret för det. Västkustkommunerna har länge burit en stor del av det ekonomiska ansvaret för städningen av västkusten men havet är en internationell resurs som vi alla utnyttjar. Låt oss därför börja här och nu, med dig och mig och oss. Stoppa nedskräpningen av Nordsjön!
Nancy Holm
Stefan Edman
Kia Andreasson
Anneli Hultén
Rosita Runegrund
Ann-Christine Andersson
Mats Abrahamsson
Datum
Artikeln "Nordsjön ser ut som en soptipp", undertecknad av sju politiker, miljödebattörer mm, publicerades i Göteborgs-Posten 2003-11-16. Tyvärr gäller det mesta ännu - om man plussar på siffrorna ytterligare.Tomas E skrev:Brendan, tack för din oförtrytliga energi!
Jag vore tacksam om du kunde lägga in datum för debattartiklar o dyl.
Såvitt jag kan se är det bara den artikeln jag missat att ange datum för. Eller finns det fler?
Senast redigerad av 1 Brendan, redigerad totalt 0 gånger.