CE-märkning och import av beg. båt.

[Seglaren]

Sunt förnuft Seglaren, är att om en båt importeras till EU år 2008 så tillämpas de regler som gäller år 2008.
Detta kanske verkar som ett obegripligt snömos för dig men inte för mig.

Jag tycker inte det är sunt förnuft att på en beg båt från ex. 1990 tillverkad i ex USA att den ska behöva uppfylla de krav båtar tillverkade i EU ställs inför år 2008. Nog tusan kan man ställa krav på sjösäkerhet mm och på så vis kräva att det är en "bra" båt som uppfyller "förnuftiga" krav. Men jag anser det löjeväckande att ställa ny-båts-krav på begagnade båtar. Det är i mina ögon inte förnuftigt.

Men det är väl inget unikt för båtar, det har väl alltid förekommit "lustiga" regler inom många andra områden som man undrar vem som kommit på. Tänker bla på privatimporterade bilar från ex USA från 70-talet utrustade med katalysator (alltså bilar som kördes på blyfri bensin). Dessa fick man inte låta va som de var i Sverige när de importarade under 80-talet. Nej bort med katalysator och börja köra på blyad bensin, för sådant var regelverket. Förnuftigt?

Nu har väl ingen utom Maxi 33 kanske, heller hävdat att såna här regelverk är förnuftiga.

Jag vet att du är insatt i CE-frågor och det är inte jag. Kan hända hade jag en helt annan syn om jag arbetade med sådana frågor. Men jag tycker mig se orimlika konsekvenser bortom allt förnuft. Kanske har jag missförstått en del också, vad vet jag.

[Eilean]

.....Det lägre priset i USA bör göra att trots kostnaderna för CE-certifieringen får man en total kostnad som troligen är lägre än för en båt köpt inom EU....

Nja. Jag tvivlar.
Kostnaderna är ju så många.
¤Först ett antal resor till USA - några 10-tusenlappar upp till kanske 50' eller mer.
¤Sedan transport - för en 35-40 fots båt får man nog räkna 80'
¤Kostnader för avmastning, lyft, ev. varvskostnader, packetering
¤Transportförsäkring
¤Moms 25 %. På en båt för "bara" 500' är den 125'
¤Kostnader för CE-märkningen, stabilitetsberäkning.
¤Kostnader för tillrättaläggandet av anmärkningar, en post som är rätt explosiv! Skulle t.ex motorn inte duga rinner 100' lätt iväg förutom "småsaker" som genomföringar, slangar etc.
Godkänns exempelvis tankar i glasfiber? Batterier i motorrum? Dyrt...

¤All landströmsutrustning inkl laddare och kablage måste bytas ut.
¤Gasolutrustning likaså.

Har man otur kan båten som kostade ynka 80.000 USD hamna på närmare miljonen innan den är förtöjd vid hemmabryggan med alla papper.

Även om USD-kursen är fördelaktig och USA-båtarna relativt billiga så är de inte SÅ billiga att man exempelvis kan göra någon vinst, snarare tvärtom på en båt i prisklasser under 1 miljon, vilket var mitt tak i och med att tråden startades.

Slutligen finns en annan kostnad man lätt glömmer bort och som står i proportion till avståndet:

Man hittar "Båten" på nätet och åker och kikar. Skicket är sällan bättre än vad bilderna man såg hemifrån ville ge sken av.
Man betalar handpenning "subject to survey" och ordnar en besiktning - vilket kanske kostar ytterligare en resa då man gärna vill vara närvarande vid besiktningen.
Och så får man besiktningsprotokollet vilket kanske inte visade på något alarmerande, men ett och annat hittade nog besiktningsmannen. Defekter man vill reducera slutlikviden med.

Här kommer kruxet. Säljaren vet att du redan betalat motsvarande minst 20-25.000.- Du försöker pruta, men han vet att om du har förlorat alla dessa pengar om affären rinner ut i sanden - är han särskilt benägen att sänka priset?
Och du själv? Du har redan betalat 20-25.000 i kostnader och innerst inne vet du att du borde backa ur om det inte går att pruta rejält. Men backar du är pengarna borta och när nästa båt dyker upp skall du chansa 20-25.000 igen....

Så risken finns att man får hem en båt man egentligen betalat för mycket för eller tom hade ratat härhemma, eller i Europa. Och så tillkommer allt det övriga....

Så. Eftersom jag vill ha en båt vars dokumentation och status är 100 % korrekt och efter regelboken ser jag snarare risken att jag förlorar på affären jämfört med att handla dyrare i Europa.

Och jag kan bara hålla med Seglaren om att CE-märkningskravet på äldre båtar inte är förnuftigt. Med tanke på att motsvarande båtar redan finns här, och fler kommer in vartefter EU utvidgas och att ett hembygge får se ut precis hur f-n som helst och sedan säljas helt legalt inom 5 år.
Hade man samma 5-årsregel på import vore det en sak, då stävjade man i alla fall kommersiell import av skräpbåtar.

[Anders S]

Och jag kan bara hålla med Seglaren om att CE-märkningskravet på äldre båtar inte är förnuftigt. Med tanke på att motsvarande båtar redan finns här, och fler kommer in vartefter EU utvidgas och att ett hembygge får se ut precis hur f-n som helst och sedan säljas helt legalt inom 5 år.
Hade man samma 5-årsregel på import vore det en sak, då stävjade man i alla fall kommersiell import av skräpbåtar.

Hembyggen så som man brukade säga förr finns ju knappast längre, eftersom halvfabrikat (som min) skall certifieras så långt det går. Man får minsann bygga hela båten själv i så fall. Skall man hembygga skrovet, så lär det väl bli en stålis i så fall. Eller så kommer 70-talets självplastningslador att återuppstå

Men visst hade det känts mindre tvångsaktigt om det funnes förenklade privatimportregler för båtar som man förbinder sig att bruka i minst fem år innan den säljs vidare. Tyvärr blir väl uppföljning och kontroll både dyr och svår. Det blir ju en smal sak att via bulvan ta hem en båt som "ägs" av denne men brukas av den ordinarie köparen. Vi har ju heller ingen båt- eller ägarregistrering, så hur skulle det över huvud taget kunna administreras...

[Eilean]

...eftersom halvfabrikat (som min) skall certifieras så långt det går. Man får minsann bygga hela båten själv i så fall...

Visserligen. Men det betyder inte mycket.
För i praktiken kan man köpa ett tomt skrov (som i sig är certifierat) och sedan klantbygga så det står härliga till utan att ta hänsyn till varken sunt förnuft och regler.
Och sedan sälja en kanske livsfarlig båt helt legalt 5 år senare.

[Anders S]

Nu har väl ingen utom Maxi 33 kanske, heller hävdat att såna här regelverk är förnuftiga

Nu skall vi inte vara historielösa. Sverige (och de andra skandinaviska länderna) har haft fritidsbåtsnormer för mindre båtar (de som folk drunknar i...) sedan 70-talet och de flesta som minns hur det var innan de normerna etablerades tycker nog att de i stort var bra. CE-normerna var delvis en försvagning av de här kraven, men i stort lyfter de kvaliteten på fritidsbåtar till en miniminivå som är rätt OK, särskilt om man jämför med en del produkter som (faktiskt) gått att ta in till Sverige innan RCD trädde i kraft.

Om man överhuvud taget skall ha ett regelverk, så bör det ju gälla alla, också när det inte är alldeles bekvämt eller fördelaktigt.

[bosseh]

Nja. Jag tvivlar.

Besvärligt, ja.
Men:
Det finns folk som kan hjälpa till med köpet i USA, man kan momsa i rätt EU land osv.
Hittar man något intressant får man nog kolla och kalkylera lite.
Tur man inte letar efter ny båt

[Anders S]

Om man vill ha en båt till lägsta pris och är beredd på att renovera för att få den i skick, så tror jag mer på att köpa en sliten, men CE-märkt (läs: CE-laglig) båt i Europa - kanske en nyare charterbåt eller en välanvänd äldre kvalitetsbåt (från Tyskland/Frankrike/England efter tycke och smak). Moms och tull är inget problem och sämre båt än den kan seglas hem lär man väl ändå inte vilja köpa?

Byter man efterhand ut slitna delar och (kanske) renoverar/byter motor i en sådan får man sannolikt en utmärkt båt för lång tid framåt.

[Eilean]

Nja. Jag tvivlar.

Besvärligt, ja.
Men:
Det finns folk som kan hjälpa till med köpet i USA, man kan momsa i rätt EU land osv.
Hittar man något intressant får man nog kolla och kalkylera lite.
Tur man inte letar efter ny båt

Jag tror inte detta bara handlar om att det är besvärligt. Utan att det tyvärr sällan blir lönsamt. Om man inte köper en väldigt dyr båt där kostnaderna i vissa fall slår litet annorlunda.

Inget är gratis. Dom som hjälper på plats kostar och att momsa i ett annat land kostar det också, utöver momsen.
Och många av kostnaderna är tyvärr svåra att kalkylera. Hur många resor blir det exempelvis? Och största osäkerheten av allt - vad kommer slutnotan bli efter att certifieringsgubbarna sagt sitt och reparationerna/utbytet av utrustningen är gjord?

Jag har ju gjort detta en gång, köpt båt i utlandet. Och kan redovisa alla extra kostnader som flygbiljetter, hyrbilar, bed & breakfast, varvskostnader och lyftnotor. Det blev långt dyrare än jag dess förinnan ville tro!
Och då fanns ingen CE-certifiering och transport att dessutom kalkylera med.

Med tanke på att USA-båtar, netto, före moms och alla tillkommande kostnader och med en kurs på 6.- ligger ca 30-50 % under Europeiska skattade motsvarigheter, som dessutom kan seglas hem på egen köl till en modest kostnad kan man rätt enkelt räkna ut att vinsten ganska snabbt äts upp med minsta otur.
Och de som kostar 50 % under våra priser tvivlar jag på att man vill ha.

Jag har ju oturen att leta efter ny båt. Och måste göra en realistisk (eller kanske pessimistisk) kalkyl som inkluderar alla tänkbara kostnader eftersom det handlar om mina egna, surt förvärvade slantar.
När dom är spenderade så är dom...

[Eilean]

Om man vill ha en båt till lägsta pris och är beredd på att renovera för att få den i skick, så tror jag mer på att köpa en sliten, men CE-märkt (läs: CE-laglig) båt i Europa - kanske en nyare charterbåt eller en välanvänd äldre kvalitetsbåt (från Tyskland/Frankrike/England efter tycke och smak). Moms och tull är inget problem och sämre båt än den kan seglas hem lär man väl ändå inte vilja köpa?

Byter man efterhand ut slitna delar och (kanske) renoverar/byter motor i en sådan får man sannolikt en utmärkt båt för lång tid framåt.

Det är nog den vägen vi går. Men utan CE-märkning då den sannolikt är tillverkad före -98. Men det har ju ingen betydelse.
Eller delfabrikat. 5 år skall vi väl klara att stå ut med drömbåten...

Eller så köper man en CE-omärkt och EU-omomsad båt i Kroatien och låter den ligga där eller segla under kroatisk flagg tills Kroatien blivit medlem av EU...
Undrar om inte många funderar i dessa banor? Om man gör en sökning på yachtworld.com och på segelbåtar under 50 fot till salu i Kroatien hittar man över 900 st. Varav de allra flesta är omomsade i EU.

[bosseh]

Ett himla enkelt och bra sätt för att få ner kostnaden för båt är att välja en något mindre båt.
En gång var det en som sa till mig att när när man börjar titta på en ny båt som är mindre än den man har så börjar man bli gammal!

[Anders S]

Eller så köper man en CE-omärkt och EU-omomsad båt i Kroatien och låter den ligga där eller segla under kroatisk flagg tills Kroatien blivit medlem av EU...
Undrar om inte många funderar i dessa banor? Om man gör en sökning på yachtworld.com och på segelbåtar under 50 fot till salu i Kroatien hittar man över 900 st. Varav de allra flesta är omomsade i EU.

Svårt att gissa hur det kommer att gå.

Om man är kroatisk medborgare går det nog bra att tänka så, men jag skulle inte riktigt våga räkna med att en EU-medborgare (=icke-kroat) som köpt innan EU-inträdet får skattefrihet på båten utan vidare. Båtens nationalitet följer vanligen ägaren - bekvämlighetsflaggade "riktiga" båtar har ett litet bolag (rederi) i bekvämlighetslandet enkom för detta ändamål.

[Eilean]

Svårt att gissa hur det kommer att gå.

Om man är kroatisk medborgare går det nog bra att tänka så, men jag skulle inte riktigt våga räkna med att en EU-medborgare (=icke-kroat) som köpt innan EU-inträdet får skattefrihet på båten utan vidare.

Nej, för min del är det ointressant - jag vill spela safe.
Men jag misstänker att en och annan spekulerar med några fördelar i sambande med Kroatiens (eventuella) EU-inträde.
Jag tvivlar på att kroaterna själva har ekonomi för alla dessa båtar i flermiljonklassen!

[Nautihamstern]

Nautihamstern, är dessa mystiska retroaktiva regler som jag aldrig hört talas om förut något som gäller alla EU-länder eller bara Finland?

Svaret på den frågan är viktigt för att avgöra om du skall säga jävla EU - eller jävla Finland...

Nu vet jag faktiskt inte var överallt retroaktiviteten gäller, så jag håller ryggen fri genom att konstatera: jävla EU-Finland som alltid ska följa varenda förb.. EU-direktiv till punkt och pricka, på bekostnad av vår frihet och ekonomi medan andra, ospecificerade länder, tar samma grejer med en klackspark...

[Seawolf]

Återigen, CE-certifiering är en egencertifiering av den som äger båten då den passerar gränsen, och ingen myndighet kontrollerar eller "godkänner" någonting och ingen lägger sig i vad som händer med båten - förrän en olycka händer eller ett senare ägarbyte hakar upp sig genom att en spekulant börjar riva i certifieringen - och då är det den som satt sitt namn på papprena som ansvarar för allt.

Jag har anledning att tro att väldigt få s.k. CE-certifikat har ens en person med namn som skrivit under.

Jag ser annars en potentiell möjlighet att starta en sådan aktivitet, där alla som är tillräckligt nära döden ges tillfälle att få föreviga sin namnteckning.

Som framgår ser jag CE-hanteringen i detta sammanhang som rena skämtet, och de som förespråkat att införa det för detta ändamål (utan granskningstvång) som otroligt naiva.