Hur kan en köl gå av så här?

[Anders S]

När det gäller fritidsbåtar har jag till min besvikelse tvingats att inse att CE ännu inte har åstadkommit något väsentligt.
Just kölinfästning och kraven på sådan finns inte beskrivet i några tekniska termer vad jag vet.

Här finns två saker: Det ena är att en mängd detaljregler visserligen finns i understandarder, men eftersom dessa är nödvändiga att köpa ut från standardiserngsorganisationerna så kan "vi" inte syna dem utan att betala.
Det kan ju tänkas att där finns en del normer och tumregler för dimensionering, men det tror jag knappast - det är ju beroende av konstruktionen. Men det finns mycket mer utöver de "essentiella kraven" som brukar vara lätt åtkomliga. (Det är i dessa man hittar hur hög tröskeln skall vara och annat "essentiellt").

Det andra är att Sverige (och Norge) varit föregångsländer vad som gällt båtnormer (samnordiska fritidsbåtsnormer, "Blå Skylten") och praktisk provning. Det finns de som menar att vi fick ge efter och tappade tempo i båtnormerna i samband med EU-harmoniseringen och fritidsbåtsdirektivet.

[Peter_K]

Glöm inte att fråga Bavaria-försäljaren om költappen på mässan.
Vi gjorde vår plikt idag.

Säljaren sade att inga båtar av idag håller för att seglas på grund i fem-sex knop, och att det främst är Bavaria som drabbats beror inte på bristande kvalitet, utan att man helt enkelt sålt fler båtar än konkurrenterna. Samma konkurrenter försöker visst också skapa ett dåligt rykte kring Bavarias båtar eftersom de tappar försäljning till den tyska lågprisjätten för att främja sitt eget varumärke.

Ba´ så ni vet...

[Anders S]

Man kan också tänka sig att kölproblem av olika sorter är ett typfel som beror på konstruktionsnormer och/eller teknikförutsättningar. Då kan alla "moderna båtar" förmodas dela de här problemen.

Följdfråga: Är Bavarias "költapp/per 1000 båtar"" större eller mindre än konkurrenternas? Det är en smal sak att samla ett urval av övriga båtfabrikanter i segmentet för att få en likvärdig undersökningsbas.

[Håkan]

Eller om vi vänder på det...
Vilka fabrikat HAR på en nyare båt (<5år) tappat någon köl de senaste fem åren?
Då tänker jag framförallt på vanliga segelbåtar och inga jordenruntracers...

Mvh /

[consensus]

Glöm inte att fråga Bavaria-försäljaren om költappen på mässan.
Vi gjorde vår plikt idag.

Säljaren sade att inga båtar av idag håller för att seglas på grund i fem-sex knop, och att det främst är Bavaria som drabbats beror inte på bristande kvalitet, utan att man helt enkelt sålt fler båtar än konkurrenterna. Samma konkurrenter försöker visst också skapa ett dåligt rykte kring Bavarias båtar eftersom de tappar försäljning till den tyska lågprisjätten för att främja sitt eget varumärke.

Ba´ så ni vet...

Inga båtar?

Har någon Najad, Swan eller HR tappat kölar?

[Jaramaz]

Tappa, som Match xx gjorde, är en sak. Utomordentligt allvarligt. Kan definitivt inte sägas höra till vanligheterna.
Men visst har jag hört talas om slikt på sk kvalitetsbåtar, Comfort34 på sin tid, tex. Och (också för länge sedan) så lyckades krackenötterna sälja en båt där kölen lossnade på samma sätt som på Match. Fast om Krackis kan sägas vara kvalitet är väl en öppen fråga.

Skador vid grundstötning är en annan femma. En modern fenköl är utsatt, och kan transportera krafterna upp i skrovet. Ofta är infästningsytan köl-skrov liten och med en lång hävarm. Få båtar är gjorda för att klara en ordentlig smäll i full fart - och det skall man kanske inte säga så mycket om. Men det är helt klart fel att kategoriskt hävda att ingen båt klarar en stjärnsmäll - det finns exempel på sådana som tycks göra det.

Skadorna på en båt efter en smäll kan variera mycket då många faktorer spelar in. Att själva kölen skulle gå av "mittpå" är oacceptabelt. På nätet finns det en beskrivning av en Bavägare hur hans "tandem-köl" gick av (kommer inte ihåg detaljerna) vilket också är oacceptabelt (oacceptabelt i meningen att tillverkaren bör åtgärda såväl för de utsatta som för produktionen).


Hur man än vänder och vrider på detta så är det ändå så att det inte går att göra perfekta produkter, med absolut kvalitet. Otrevligt nog får vi acceptera en viss kvalitetsbrist, som yttrar sig i att saker och ting går sönder. Därför har vi garantiåtaganden, försäkringar osv. Det är också lämpligt om leverantörerna intar en vettig attityd, så att skador regleras snabbt och bra.
Vi inser alla att en billigare produkt inte håller samma kvalitet som en dyrare. Klart att en försäljare av de billigare produkterna har svårt att medge detta vid försäljningsögonblicket, eller på en mässa - fast vid reklamation kan nog andra tongångar höras.

Det tycks som om det är denna kombination (billigt producerade båtar med tillhörande kvalitet, och en alltför agressiv (?) marknadsförings- och försäljningsorganisation) som ställt till det för Bav.

Som påpekats tidigare så är fenomenet (tappade köler, eller mer generellt: dålig kvalitet) inget nytt, det har dykt upp tidigare. Och kommer nog att dyka upp igen.

Den som vill undvika slikt får se det som en optimeringsövning, där mer pengar kan ha viss relation med kvaliteten (men inte nödvändigtvis). Det går också att ösa in faktorer som regelbundna professionella besktningar, eller bygga själv eller ha kontroll under byggprocessen (sannolikt mycket populär)t. Inte ens denna typ av åtgärder ger absolut (topp-) kvalitet, men kan höja kvaliteten.

[Anders S]

Frågan är väl också hur man prioriterar. Studerar man Bavarias prislista ser man ju att de har utrustning och tillbehör i relativt riklig omfattning, sannolikt för att uppfattas som en prisvärd leverantör. Kan man bara bli konkurrenskraftig genom att ta genvägar som innebär (kan innebära) att båten blir farlig (dit hör att tappa kölen) så har man naturligtvis gått alldeles för långt.
Kvalitetsproblem av den oskyldiga sorten är en sak, t ex att man får läckageproblem efter kort tid eller någon detalj blir felmonterad. Sådant rättar man enkelt till - en liten del av de sköna kronor man sparar på att slippa detaljkontroller används för att rätta till få, enstaka fel, annars ändrar man på arbetssäättet och fångar upp felet på fabriken. Så jobbar de flesta moderna produktionsföretag.
Däremot är det alldeles vitalt att skrov, rigg, köl och roder inte går sönder utan goda skäl. Skall man ställa krav på att båtarna håller för ren misshandel (som att dundra på en stenklack i 7 knop) får det naturligtvis konsekvenser för pris och konstruktion, men det finns ju tillverkare som lyckats med det också.

[Guitar Nilsson]

[quote="Jaramaz"]Och (också för länge sedan) så lyckades krackenötterna sälja en båt där kölen lossnade på samma sätt som på Match. Fast om Krackis kan sägas vara kvalitet är väl en öppen fråga.quote]

Hm. Är det någon mer än jag som inte ved vad krackenötterna är för något? Och alltså vill veta.

[Anders S]

Ledtråden är "Krackemut Marin". Det är ett litet båtvarv i Limhamn (Malmö, Skåne) som reparera båtar. Och så har de byggt några racerbåtar, bland annat "Kracer" (kan googlas). Det är mindre förvånande att att såna båtar skall tappa kölen än en familjebåt, dock.

[Jaramaz]

Krackenut Marine (eller så) I Malmö som konstruerade och byggde (bygger?) heta kappseglare. Brukade sopa kappseglingsbanorna i Sundet - under seglingen iaf.

En av deras båtar tappade kölen i Kalmarsund, med tragiskt resultat.

Krackisarna hade mycket hög svansföring, vilket rimmade illa med händelser som denna.


Det jag vill framföra är att när det konstrueras och byggs (eller mer generellt allt i livet) är det lätt att det blir fel. Självklart skall allt göras för att förhindra, men till syvende og sidst så sker det olyckor ibland, det går inte att helt förhindra.
Och visst håller jag med Anders i hans resonemang att det är viktigare att lägga ner omsorg på de kritiska delarna (en självklarhet), men även för dessa delar gäller samma sak: det går inte att helt förhindra (men det går att minska!).
Någonstans måste vi acceptera att livet är farligt, faktum är att det har dödlig utgång! Vi kan inte totalt bädda in oss i bomull, då förlorar livet sin mening totalt i processen. Däremot kan var och en välja hur inbäddad man vill vara, vilka risker man vill ta.
Riskerna i tex vägtrafiken, där man också är utlämnad åt andras val och beteenden, är betydligt högre än för kustsegling, med eller utan Bavaria (och dess gelikar). Samtigt är vi betydligt med tvingade (i allmänn mening) att delta i vägtrafiken än vi är att kustsegla, vilket ytterligare accentuerar risksituationen.

Ack ja, dessa krackenötter.

[Peter_K]

Inga båtar?

Har någon Najad, Swan eller HR tappat kölar?

Som sagt, glöm inte att göra din plikt på mässan genom att fråga ut Bavaria-säljaren kring detta.
Båtarna i Kroatien hade han också en förklaring på. Den förolyckade båten ur Match-serien (en 38 enligt säljaren, jag trodde det var en 42:a..?) hade grundstötts och skadats kraftigt av tidigare båthyrare och sedan hyrts ut igen direkt. Detta menade han inte varvet kunde lastas för.

OBS - jag meddelar bara vad som sades, inga egna åsikter om rätt eller fel.

[Tommy]

Nu är det dags för den återkommande Bavaria-debatten igen. Men glöm inte att Bavaria är ett varv som säljer ytterligt bra, och har mycket konkurrenskraftiga priser. Man får vad man betalar för. I mitt tycke är det precis lika fel att:

a) Hävda att Bavarias kvalitet är lika god som betydligt dyrare båtar, t.ex Orust-byggen (om nu säljaren försökte det)
b) Hävda att Bavarian inte är prisvärd eller skulle vara ett bra köp.

Man får vad man betalar för. Skönt att det finns alternativ i alla prisklasser. Vad gäller kölar så är det så att det är främst i nordiska skärgårdsvatten som grundstötningar är ett betydande problem. Nere i Europa säljer Bavaria också mycket bra, och där är grunden färre och sjökorten bättre (= baserade på senare mätning än 1870-tal).

Hälsningar
Tommy

[ole]

Apropå vägtrafik och Bavaria

http://www.bavaria.no/

[SWE54]

...
Skadorna på en båt efter en smäll kan variera mycket då många faktorer spelar in. Att själva kölen skulle gå av "mittpå" är oacceptabelt. På nätet finns det en beskrivning av en Bavägare hur hans "tandem-köl" gick av (kommer inte ihåg detaljerna) vilket också är oacceptabelt (oacceptabelt i meningen att tillverkaren bör åtgärda såväl för de utsatta som för produktionen).
...

Den båten gick på grund i ca 4-5 knop pga felnavigation.
Kölen tappades inte, det blev inga skador i skrovet utan det blev sprickor mellan fenorna och bulben. En sådan kosntruktion i gjutjärn tål ännu mindre än en traditionell fenköl med bulb.
http://hafsorkestern.se/grunt/

[Anders S]

...
Skadorna på en båt efter en smäll kan variera mycket då många faktorer spelar in. Att själva kölen skulle gå av "mittpå" är oacceptabelt. På nätet finns det en beskrivning av en Bavägare hur hans "tandem-köl" gick av (kommer inte ihåg detaljerna) vilket också är oacceptabelt (oacceptabelt i meningen att tillverkaren bör åtgärda såväl för de utsatta som för produktionen).
...

Den båten gick på grund i ca 4-5 knop pga felnavigation.
Kölen tappades inte, det blev inga skador i skrovet utan det blev sprickor mellan fenorna och bulben. En sådan konstruktion i gjutjärn tål ännu mindre än en traditionell fenköl med bulb.
http://hafsorkestern.se/grunt/

Läser man på hemsidan ser man också en passus om att "Pelle skötte uthyrning..." Vad som hänt utöver den beskrivna smällen kan man inte veta säkert. Dessutom är en sådan köl "snällare" mot skrovet, som tydligen inte fått skador.