Targabågar
Targabågar
Det kallas ju targabågar eller hur? Sådana där saker i rostfria rör som står som en ram över sittbrunnen eller akter om densamma.
Jag har bestämda planer på en eller till och med två sådana på båten, och det vore intressant att få synpunkter på detta.
En av de få negativa sakerna jag upptäckt efter två säsonger med båten, dvs jag upptäckte det redan då jag började titta på just Maxi 33, är att det är en lång sträcka längs den stora sidorutan då man inte har något att hålla sig i. Grabbräcket (vad säger genusperspektivet om det ordet?) på rufftaket slutar vid frontrutan och det är lååååångt tills man kan ta tag i något någorlunda stabilt då man kliver ner i sittbrunnen om sprayhooden är uppe. Är den nedfälld har man hela kanten på rutan längs sittbrunnen att hålla sig i, men hur ofta är det så glassigt väder medan man seglar?
Jag tänker mig en båge med dubbla rör som sitter på utsidan sittbrunnsargen och går vertikalt uppåt och över sprayhoodens akterkant, och med ett rör också längs ovankanten på sidorutan och ned längs stolpen mellan frontruta och sidoruta och fäst i rufftaket.
Bommen är inte så hög att jag får ståhöjd under bågen, fria höjden till sittbrunnsdurken blir cirka 175 cm. Detta betyder ju ingenting då sprayhooden är uppfälld eftersom den är ännu lite lägre, men då den är nedfälld har man alltså ett rör fritt i luften att huka sig under och det är en stor del av sittbrunnen för om detta rör - Maxi 33 har en riktigt stor och väl skyddad sittbrunn med dess stora sidoruta och sprayhood.
Synpunkter?
Jag funderar också på en liknande båge längst akteröver, på akterkant av akterkabinens upphöjda del.
Plats för eventuell framtida radarantenn (På styrbord sida naturligtvis...) och flytta upp GPS-antennen från pulpiten, och annat lullull.
Jag funderar också på att sy utvändiga fästband på sittbrunnskapellet och sträcka upp det mot denna båge i stället för att som nu behöva montera invändiga aluminiumrör som en båge med fäste i genuawinscharna.
Skall i så fall en sådan akterlig targabåge vara innanför akterstaget eller utanför?
Hur hög bör den minst vara för att få bekväm passage till den utvändiga badplattformen på akterspegeln? Om jag monterar en främre båge över sprayhooden bör nog den aktre bågen vara lika i höjd och i detaljerna för att det skall se snyggt ut, men då blir det bara cirka 120 cm fri höjd över själva däcket akter om akterkabinen.
Synpunkter?
Jag har bestämda planer på en eller till och med två sådana på båten, och det vore intressant att få synpunkter på detta.
En av de få negativa sakerna jag upptäckt efter två säsonger med båten, dvs jag upptäckte det redan då jag började titta på just Maxi 33, är att det är en lång sträcka längs den stora sidorutan då man inte har något att hålla sig i. Grabbräcket (vad säger genusperspektivet om det ordet?) på rufftaket slutar vid frontrutan och det är lååååångt tills man kan ta tag i något någorlunda stabilt då man kliver ner i sittbrunnen om sprayhooden är uppe. Är den nedfälld har man hela kanten på rutan längs sittbrunnen att hålla sig i, men hur ofta är det så glassigt väder medan man seglar?
Jag tänker mig en båge med dubbla rör som sitter på utsidan sittbrunnsargen och går vertikalt uppåt och över sprayhoodens akterkant, och med ett rör också längs ovankanten på sidorutan och ned längs stolpen mellan frontruta och sidoruta och fäst i rufftaket.
Bommen är inte så hög att jag får ståhöjd under bågen, fria höjden till sittbrunnsdurken blir cirka 175 cm. Detta betyder ju ingenting då sprayhooden är uppfälld eftersom den är ännu lite lägre, men då den är nedfälld har man alltså ett rör fritt i luften att huka sig under och det är en stor del av sittbrunnen för om detta rör - Maxi 33 har en riktigt stor och väl skyddad sittbrunn med dess stora sidoruta och sprayhood.
Synpunkter?
Jag funderar också på en liknande båge längst akteröver, på akterkant av akterkabinens upphöjda del.
Plats för eventuell framtida radarantenn (På styrbord sida naturligtvis...) och flytta upp GPS-antennen från pulpiten, och annat lullull.
Jag funderar också på att sy utvändiga fästband på sittbrunnskapellet och sträcka upp det mot denna båge i stället för att som nu behöva montera invändiga aluminiumrör som en båge med fäste i genuawinscharna.
Skall i så fall en sådan akterlig targabåge vara innanför akterstaget eller utanför?
Hur hög bör den minst vara för att få bekväm passage till den utvändiga badplattformen på akterspegeln? Om jag monterar en främre båge över sprayhooden bör nog den aktre bågen vara lika i höjd och i detaljerna för att det skall se snyggt ut, men då blir det bara cirka 120 cm fri höjd över själva däcket akter om akterkabinen.
Synpunkter?
På min båt har jag en fast (targa)båge i bakkant av sprayhooden. Denna är dessutom fäste för sprayhooden i uppfällt läge - lutar bakåt ca 20 grader. Den skall till denna säsong ersättas av en sprayhood med greppbåge. Varför: Jo - den är ivägen vid upp- och nergång ur sittbrunnen. Så till den milda grad. Det här är båt- och sittbrunnsberoende, men det bör prövas innan man skaffar en fast båge. Bågen är iofs OK: http://www.targaflex.com
Om din sprayhood ger dig handgrepp i nerfällt läge skulle du ju också kunna fundera på att modifiera den med en sådan dubbelbåge. Man kan också få sprayhoodbågarna i 25mm RF numera.
En akterbåge är väl inga stora problem. Jag hade i så fall satt den framför akterstaget, ifall sittbrunnstältet/soltaket skall stödja på det.
Om din sprayhood ger dig handgrepp i nerfällt läge skulle du ju också kunna fundera på att modifiera den med en sådan dubbelbåge. Man kan också få sprayhoodbågarna i 25mm RF numera.
En akterbåge är väl inga stora problem. Jag hade i så fall satt den framför akterstaget, ifall sittbrunnstältet/soltaket skall stödja på det.
Anders S
Re: Targabågar
På min båt sitter en rejäl targabåge från akterkant sidoruta. Men det finns som sagt ingenting att hålla sig i mellan denna båge och grabbräckena vid masten. Det finns alltså utrymme för förbättringar. En sådan förbättring är att jag har låtit sy rejäla handtag på sprayhooden. Men det känns som en lösning man inte kan lita på till 100%.Maxi33 skrev:Jag tänker mig en båge med dubbla rör som sitter på utsidan sittbrunnsargen och går vertikalt uppåt och över sprayhoodens akterkant, och med ett rör också längs ovankanten på sidorutan och ned längs stolpen mellan frontruta och sidoruta och fäst i rufftaket.
Jag har sett HR-båtar som har grabbräcken fastsatta i själva sidorutan, men rutorna på din båt ser klenare ut. Annars är ju det en ganska bra ide förutsatt som sagt att hållfastheten räcker till.
Jag har också sett flera båtar med ett liknande arrangemang som du beskriver. Det borde fungera klockrent.
mvh Sven-Barry
Som sagt, en båge kan göra det svårt att gå ur sittbrunnen.
Man kan enkelt testa till låg kostnad (och få en mall till svetsaren om man går den vägen) genom att bygga en provbåge av elektrikerrör. Ett närmast självklart tips är också att förse bågen med en liten ansats där man kan lägga bommen (bomgalge) - kanske med ett mellanlägg som man tar fram vid behov.
Man kan enkelt testa till låg kostnad (och få en mall till svetsaren om man går den vägen) genom att bygga en provbåge av elektrikerrör. Ett närmast självklart tips är också att förse bågen med en liten ansats där man kan lägga bommen (bomgalge) - kanske med ett mellanlägg som man tar fram vid behov.
Anders S
- Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Då får du nog göra en överdrivet kraftig targabåge? Påfrestningen på för och akterstag är väl den värsta på hela båten.Ingemar skrev:Var inne på samma ide på min förra båt.
Men jag tänkte sätta akterstaget uppe på targabågen för att få det mer
ur vägen.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Påfrestningen på akterstaget...
...är det minsta på en segelbåt har jag trott mig förstå.
Definitivt på Maxi33 med sin partialrigg med förstaget långt ner på masten. Alla vant och förstaget är diameter 7 mm, akterstaget diameter 4 mm.
Jag har också tänkt på det där att flytta upp akterstaget Ingemar, och blir det en aktre båge gör jag nog allvar av den tanken.
Det där med att göra en mall av elrör är en god ide Anders S, men är de tillräckligt formstyva när man har böjt till dem?
Har funderat på mjuk järnstång, kanske 10 millimeter tjock.
Andra ideér och material?
Definitivt på Maxi33 med sin partialrigg med förstaget långt ner på masten. Alla vant och förstaget är diameter 7 mm, akterstaget diameter 4 mm.
Jag har också tänkt på det där att flytta upp akterstaget Ingemar, och blir det en aktre båge gör jag nog allvar av den tanken.
Det där med att göra en mall av elrör är en god ide Anders S, men är de tillräckligt formstyva när man har böjt till dem?
Har funderat på mjuk järnstång, kanske 10 millimeter tjock.
Andra ideér och material?
Re: Påfrestningen på akterstaget...
Det beror väl på om du vill ha välvda segment (knappast elrör, då) eller "raka rör/rundade hörn"-stuk (då går det bra - det finns ju grova elrör också).Maxi33 skrev: Det där med att göra en mall av elrör är en god ide Anders S, men är de tillräckligt formstyva när man har böjt till dem?
Annars kan man ju lyxa till det med ett kapellrör i alu (dyrt, men kanske kan återanvändas som båge till sittbrunnskapellet i skede två) eller en längd armeringsjärn inlindat i silvertejp eller gladpack (för att skona båten mot rost).
Anders S