Hallå,
Ska montera ett Bosch skiljerelä. Av olika skäl vill jag montera det i stuvfacket där batterierna finns. Kanske inte bästa stället med tanke på ev knallgas.
Men, reläet består ju av en kåpa och en "fastsnäppt" underdel där själva reläet med anslutningar är monterat. Om man nu (efter att alla kablar är monterade) förseglar hela underdelen med Sikaflex eller liknande borde reläet bli gastätt. Ingen risk för antändning, alltså.
Nån som provat eller har synpunkter ändå?
/p
Montera skiljerelä
Hej,
Jovisst kan man dra ut kablarna och montera reläet på utsidan av stuvfacket, men eftersom jag vill ha så korta kablar som möjligt hamnar reläet helt synligt. Batterierna finns i facket under nav-sätet.
Men inte behöver väl själva reläet vara explosionssäkert? Räcker väl att det inte kan läcka in gas som kan antändas vid till/frånslag?
Annars skulle man t.o.m. kunna gjuta in hela paketet i epoxi.
/p
Jovisst kan man dra ut kablarna och montera reläet på utsidan av stuvfacket, men eftersom jag vill ha så korta kablar som möjligt hamnar reläet helt synligt. Batterierna finns i facket under nav-sätet.
Men inte behöver väl själva reläet vara explosionssäkert? Räcker väl att det inte kan läcka in gas som kan antändas vid till/frånslag?
Annars skulle man t.o.m. kunna gjuta in hela paketet i epoxi.
/p
Det finns visserligen en hel del hål redan, för kablar och annat så helt tätt är det inte. Volymen i facket är bra mycket större än den som krävs för att rymma batterierna
Man kan ju för det första fråga sej hur mycket knallgas som öht bildas, för det andra vilken koncentration som behövs för en smäll.
Kanske försöker jag lösa ett icke-problem!
/p
Man kan ju för det första fråga sej hur mycket knallgas som öht bildas, för det andra vilken koncentration som behövs för en smäll.
Kanske försöker jag lösa ett icke-problem!
/p
Risken för att det skulle bildas knallgas i erforderlig mänd är inte stor, men den finns. Det beror också på vilken typ av batterier du har - traditionella är värre än sk "underhållsfria".
Är man orolig för att skiljereläet skall kunna ställa till det finns det sannolikt massor av andra gnistrande möjligheter att kolla upp samtidigt. Ventilation i batteriutrymmet är det enklaste sättet att handskas med det. Vätgas är särskilt tacksam att ventilera bort, för den är så "lättflyktig". Ett närmast idiotsäkert sätt att hantera problemet är i så fall att placera reläet nedanför batteriernas nivå.
Är man orolig för att skiljereläet skall kunna ställa till det finns det sannolikt massor av andra gnistrande möjligheter att kolla upp samtidigt. Ventilation i batteriutrymmet är det enklaste sättet att handskas med det. Vätgas är särskilt tacksam att ventilera bort, för den är så "lättflyktig". Ett närmast idiotsäkert sätt att hantera problemet är i så fall att placera reläet nedanför batteriernas nivå.
Anders S
Vätgas är så lättrörlig att man kan anse att vätgaskoncentrationen är densamma i hela utrymmet. Det spelar ur det perspektivet ingen roll var ett ev skiljerelä sitter i batteriutrymmet. Vätgasens lättrörlighet är iofs en fördel för det uppstår inga koncentrationsgradienter som för t ex gasol som lägger sig i botten. Å andra sidan - om man når gränsen för detonation och den tänds så ...
Koncnetrationen för antändningsbarhet är ca 5 % medan detonation sker vid > ca 15 % (minns ej riktigt).
Vissa batterier har en luftningsslang. Om det finns en sådan slang - led den utanför.
Koncnetrationen för antändningsbarhet är ca 5 % medan detonation sker vid > ca 15 % (minns ej riktigt).
Vissa batterier har en luftningsslang. Om det finns en sådan slang - led den utanför.
Precis. Om man har rimliga ventilationsöppningar för batteriutrymmet innebär det att volymen=båten. Den klassiska "batteriexplosionen" inträffar då man gnistrar med en batterianslutning direkt på ett hårt laddat, gasande batteri. Då kan koncentrationen vara tillräcklig i cellerna och alldeles utanför.Kjelle skrev:Vätgas är så lättrörlig att man kan anse att vätgaskoncentrationen är densamma i hela utrymmet.
Annars går vätgas (den aktiva delen av knallgas) uppåt med kraft. I gamla tider användes vätgas i Zeppelinare och andra luftskepp, och man ansåg att det var ofarligt att röka i passagerargondolen och motorgondolerna var inga problem, medan man hade mycket stora restriktioner inne i skeppets "flytkropp". Bland annat sköt man fyrverkerier nedåt utan problem vid olika festligheter. Alla vet vad som hände om det smög sig på ovanvåningen, dock.
Ett batteriskiljerelä kan naturligtvis gnistra lika mycket som någon annan elkomponent, men då skall man bry sig lika mycket om strömbrytare, elmotorer, pumpar, fläktar etc etc. Placerar man trots det reläet i batteriutrymmet är det i praktiken inga problem, om detta inte är slutet.
Anders S
Tack för alla svar!
Eftesom batterierna står i ett "eget" utrymme finns inget annat än det planerade reläet som kan orsaka problem. Huvudbrytarna är gastäta så det ska vara ok.
Tror jag tar upp en ordentlig ventilation och dessutom förseglar reläet med Sika.
Nästa gång jag byter batterier blir det SMF-batterier i vilket fall och då blir det ett ännu mindre problem.
/p
Eftesom batterierna står i ett "eget" utrymme finns inget annat än det planerade reläet som kan orsaka problem. Huvudbrytarna är gastäta så det ska vara ok.
Tror jag tar upp en ordentlig ventilation och dessutom förseglar reläet med Sika.
Nästa gång jag byter batterier blir det SMF-batterier i vilket fall och då blir det ett ännu mindre problem.
/p
En kommemtar till Anders zeppelinare - den vätgasen var instängd i en (i praktiken många) tät "säck" och ger då en lyftkraft enligt Archimeds princip på något mer än 10 N/kbm. Fri vätgas som kommer ut i luften diffunderar mycket snabbt iväg och bildar en homogen blandning. Så småningom kommer gasen att diffundera ut i rymden (det finns ingen vätgas i atmosfären).
Jag har gjort en snabb beräkning och finner att om man kör en ström på 1 A genom (ett i övrigt fulladdat batteri) så produceras ca 10 mg gas/ h och cell (motsvarande 0,1 l gas NTP). (om jag nu räknade rätt). Det betyder att inne i cellen kommer det att finnas knallgas vid överladdning.
Så fort gasen kommer utanför cellen späds den ut med luften i övrigt. Tiden för uppnå knallgas beror alltså hur stort utrymmet är.
Jag har gjort en snabb beräkning och finner att om man kör en ström på 1 A genom (ett i övrigt fulladdat batteri) så produceras ca 10 mg gas/ h och cell (motsvarande 0,1 l gas NTP). (om jag nu räknade rätt). Det betyder att inne i cellen kommer det att finnas knallgas vid överladdning.
Så fort gasen kommer utanför cellen späds den ut med luften i övrigt. Tiden för uppnå knallgas beror alltså hur stort utrymmet är.