Hej på er...
En fråga från en som endast använt 12VDC i båt:
Hur gör ni med instrument och liknade då ni har 24V-system?
Finns allt även för 24VDC?
Är det samma pris? Billigare? Dyrare?
Är det några problem i övrigt med 24VDC?
Har ni även 12VDC ombord?
Anledningen till att jag frågar är att jag fortfarande drömmer om min HP 1030 med 24VDC och eldrift...
Mvh /
Batteri koppling för 8 batterier 24v
Många navigationsinstrument jobbar med allt mellan 10 och 32 volt. Värmare, bogpropellrar, ankarspel, pumpar, autopilot, kylaggregat o andra "tyngre" grejor finns för 24 V men kostar ibland litet mer i 24 V-version och utbudet kan vara något mindre.Håkan skrev:Hej på er...
En fråga från en som endast använt 12VDC i båt:
Hur gör ni med instrument och liknade då ni har 24V-system?
Finns allt även för 24VDC?
Är det samma pris? Billigare? Dyrare?
Är det några problem i övrigt med 24VDC?
Har ni även 12VDC ombord?
Anledningen till att jag frågar är att jag fortfarande drömmer om min HP 1030 med 24VDC och eldrift...
Mvh /
Batteriladdare och DC-AC-omvandlare blir oftast dyrare för 24V och det går åt dubbla antalet solpaneler samt motorgeneratorer med tillbehör blir avsevärt dyrare.
All nöjeselektronik som CD, DVD och annat finns oftast bara för 12 V.
Allt annat som inte går på 24 V får man driva med DC-DC-omvandlare som kostar ca 1000.- för 5-10A.
På min båt har jag sammanlagt 4 omvandlare för 12 V-utrustning, (stereo, div. navutrustning, VHF m.m.) allt annat går på 24 V.
En nackdel är att man dras med många batterier, även om man kan gå ner i Ah jämfört med 12 V. Jag har ju totalt 10 st 115 Ah för att uppnå 460 Ah/24 V + 115 Ah/24 V....
I mitt nästa båtprojekt som vi planerar kommer jag att ha 12 V även om vi bygger själva. 24 V blir både krångligare och dyrare och de få fördelarna (i princip bara klenare kablar) väger inte upp tycker jag.
En annan sak är det om båten är så stor att ankarspel, bogpropellrar, autopilot och annan effektkrävande utrustning behöver så stora effekter att 12 V helt enkelt blir orimligt.
Men där är nog ingen av oss!
Fasiken nu får jag vläl försöka med färger jag med
[quote="Eilean"]Nytt försök.
Min erfarenhet är en båt med separat generator för förbrukning. Han hade 6x70Ah fördelade på två grupper a tre batterier per grupp. Han hade bytt till denna koppling efter att ha haft alla parallellkopplade när de dog efter två år. Han förbrukade de ena grupp därefter den andra men upplevde att den minst förbrukade laddades först och att det tog ganska lång tid innan det andra blev fullt.
Det är det här jag tycker är så konstigt - att det minst laddade batteriet snabbast blir laddat säger sig självt när de laddas parallellt. Men att den totala laddtiden minskar med systemet med reläer och dioder begriper jag bara inte. Generatorn kan ju bara avge en maximal effekt och genom ditt system kan du visserligen påverka i vilken ordning batterierna laddas. Men att den totala laddningstiden skulle minska begriper jag bara inte.Jag säger inte att du har fel Bosse, men jag förstår inte varför!
Nej, det var det mest laddade, minst förbrukade som blev fullt först.
Den totala laddtiden är densamma, kanske något kortare, men genom att optimera laddningen kan jag få i fler Ah på en viss tid.
Systemet byggdes om med relä och dioder som ett experiment och fungerade utmärkt. Självklart hade det varit bättre med färre och större batterier men nu fanns batterier, lådor mm. Jag har hört fler med samma problem men jag har inte lagt ner så mycket energi på att utreda vad som händer även om jag har vissa tankar.
Men med ett startbatteri som inte laddas ur så är det nog oftast inget problem.
Sen har vi det där med laddning och spänning. Tillverkarna brukar säga att man laddar med en ström som motsvarar 25% av batterietskapacitet tills spänningen är ca 14,4V. Detta är en effektiv laddning som laddar till 75% av kapaciteten.
Nästa steg är Acceptansladdningen, spänningen håller sig på 14,4V medan strömmen avtar. När strömmen är ca 2% av batterikapaciteten kan man anse att batteriet är fulladdat.Det är också nu gasningen är som störst.
Men för att detta ska fungera måste spänningen vara drygt 14,4V men då blir det också rejält med gas och här försvinner också energi. För tex ett 115Ah batteri är 2% 2,3A eller ca 33 Wat som blir till värme.
Det här stämmer inte riktigt i min verklighet. Om jag kör/laddar tillräckligt länge hamnar jag på en laddström till mitt 115 Ah startbatteri som är 0 på min digitala ampéremätare som har 1 A som största noggrannhet och spännigen ligger på 28,7-28,8 (14,35-14,4) Om jag antar att strömen ändå är 0,5 A (ren gissning då jag antar att instrumentet skulle visa 1 A om strömmen är över 0,5) skulle effektförlusten/värmeutvecklingen vara under 15 W.
På min nöjesbank är strömmen mellan 1 och 2 A under samma förhållanden, dvs 30-60 W fördelat på 460 Ah batterier.
Inte särskilt mycket!
Min uppgifter kommer från tillverkarna och de som gör avancerade laddare brukar ha utförlig beskrivningar av laddförloppen etc. Jag betvivlar inte dina mätningar men det skulle vara intressant att höra vad en batteriexpert säger för så ska det inte bete sig. Jag har en elektronisk laddare hemma som brukar ge 14,42 V och när jag laddar ett 60Ah batteri brukar slutströmmen stabiliseras på starx över en volt dvs ganska nära de 2% det ska vara. Till sommaren ska vi mäta mera.
Lite udda att din generator ger motsv 14,4V det brukar väl vara lite lägre tillverkarna specar 13,8-14,42V
Om nu generatorn inte ger 14,4V (vilket den inte gör) så blir heller inte batteriet fullt men gasar heller inte lika våldsamt. Slutsatsen är att den normala generatorregulatorn r ok för att ladda startbatteriet men för system med förbrukningsbatterier krävs en betydligt mer avancerad flerstegsladdare.
4 års livslängd på batterier tycker jag inte är bra, men det beror naturligtvis på ur mycket batterierna utnyttjas. För många skulle det innebära att kontot är större för batterier än för diesel!
Nej det är inte bra. Men för ett batteri som kostar 5-600.- är det inte mycket pengar per år och jag menar att det inte är värt besväret att hålla på.
Pengarna är väl inte så farligt men det är ett himla besvär att byta batterier. Kan tänka mig det finns en miljöaspekt också
Min förtjusning för att dela upp förbrukningsbatterierna:
1. Lättare att hålla koll på hur mycket kapacitet jag har kvar. Tja, med en digital voltmätare och litet erfarenhet av hur batterierna beter sig brukar jag kunna se rätt hyggligt var jag står. Men visst, det blir aldrig exakt.
Visst och det finns bra batteri-tank-mätare. Men det är som att ha reservdunk i bilen. Man klarar sig utan men nog är det tryggt
2. Färre batterier parallellkopplade enligt tillverkarnas rekommendationer. Bör ge en bättre livslängd. Tvivlar på det för att om alternativet är samma antal Ah fördelade på två eller fler banker blir varje bank djupare urladdad och riskerar dessutom att stå orladdad en längre tid.
Nä, om jag tar ut samma antal Ah så blir det inte mer djuppurladdningar. Men när batterierna i en bank är i sitt slutstadie kan jag tillåta mig att djupurladda de mera och på så sätt få ut fler Ah eller kanske skjuta upp ett byte lite
3. Dör ett batteri så måste jag bara byta alla batterier i den gruppen.
Ja. Men hur ofta händer det innan batterierna ändå är på slutet av sin livstid? Mig har det aldrig hänt annat än när de andra ändå varit mogna för ett byte.
Jo men jag kan förlänga livet genom att använda banker som inte längre har full kapacitet
4. Jag kan slita grupperna olika och slipper byta alla batterier samtidigt. Det blir inte billigare men inte lika tungt i alla fall. Jo, det stämmer.
5. Större säkerhet. Kraschar ett batteri kan jag koppla om direkt till en annan grupp. Tidpunkten för krach kan ju vara ganska olämplig. Rätt. Men återigen - hur ofta dör friska batterier som inte befinner sig i terminalstadiet? Jag kör aldrig mina batterier i botten så att de plötsligt dör. Jag belstningsmäter dem årligen och byter när de märkbart tappat kapacitet.
Jag har flytväst trots att jag inte trillar i så ofta. Säkerhet
6. Kan ladda snabbare/effektivare, baterierna tar emot mest A/h innan Acceptansfasen. Ja, det var ju detta jag inte riktigt begrep - det du skriver är kanske riktigt. Men hur detta kan påverkas av att X Ah fördelas på flera mindre grupper istf en stor får jag alltså inte ihop.
Som ovan dvs mer Ah på en viss tid. Ska jag ladda med motorn vill jag gärna det går så fort som möjligt (tiden alltså, inte båten)
7. Om det är våta batterier kan man uttjämingsladda utan att blåsa all elutrustning. Tveklöst. Men att utjämningsladda har jag uppfattat som en sista desperat åtgärd att skrämma litet liv i annars helt sulfaterade batterier. Knappast man regelmässigt gör i de flesta fall. Om inte annat för att det kräver speciell utrustning. Och återigen - är det värt det?
Rekommendation är var åttonde vecka, i tropikerna var sjätte vecka. Anses förlänga livslängden en del men framförallt att kapaciteten bibehålls. Enkelt att göra om man har landström, koppla bort en bank och ladda den med 15,5 -16,2V. Under motrgång gör man det enklast med en DC/DC-omvandlare eller inverter-batteriladdare(!)
Men, visst det är lite mer krångel så man ska nog tycka det intressant för att hålla på.
Absolut - men trots att jag också tycker det är intressant (annars skulle jag knappast ägna timmar åt att skriva...) är jag inte övertygad om fördelarna.
Och diskussionen är onekligen intressant eftersom det är rätt sannolikt att jag och min fru sätter igång ett båtbygge inom ett par år. Och eftersom det naturligtvis skall bli den "ultimata" båten vill jag ju att allting skall bli rätt!
En Wispergen löser alla problem (Stirlingmotordriven generator - sket-tyst som man säger hos oss)
[quote="Eilean"]Nytt försök.
Min erfarenhet är en båt med separat generator för förbrukning. Han hade 6x70Ah fördelade på två grupper a tre batterier per grupp. Han hade bytt till denna koppling efter att ha haft alla parallellkopplade när de dog efter två år. Han förbrukade de ena grupp därefter den andra men upplevde att den minst förbrukade laddades först och att det tog ganska lång tid innan det andra blev fullt.
Det är det här jag tycker är så konstigt - att det minst laddade batteriet snabbast blir laddat säger sig självt när de laddas parallellt. Men att den totala laddtiden minskar med systemet med reläer och dioder begriper jag bara inte. Generatorn kan ju bara avge en maximal effekt och genom ditt system kan du visserligen påverka i vilken ordning batterierna laddas. Men att den totala laddningstiden skulle minska begriper jag bara inte.Jag säger inte att du har fel Bosse, men jag förstår inte varför!
Nej, det var det mest laddade, minst förbrukade som blev fullt först.
Den totala laddtiden är densamma, kanske något kortare, men genom att optimera laddningen kan jag få i fler Ah på en viss tid.
Systemet byggdes om med relä och dioder som ett experiment och fungerade utmärkt. Självklart hade det varit bättre med färre och större batterier men nu fanns batterier, lådor mm. Jag har hört fler med samma problem men jag har inte lagt ner så mycket energi på att utreda vad som händer även om jag har vissa tankar.
Men med ett startbatteri som inte laddas ur så är det nog oftast inget problem.
Sen har vi det där med laddning och spänning. Tillverkarna brukar säga att man laddar med en ström som motsvarar 25% av batterietskapacitet tills spänningen är ca 14,4V. Detta är en effektiv laddning som laddar till 75% av kapaciteten.
Nästa steg är Acceptansladdningen, spänningen håller sig på 14,4V medan strömmen avtar. När strömmen är ca 2% av batterikapaciteten kan man anse att batteriet är fulladdat.Det är också nu gasningen är som störst.
Men för att detta ska fungera måste spänningen vara drygt 14,4V men då blir det också rejält med gas och här försvinner också energi. För tex ett 115Ah batteri är 2% 2,3A eller ca 33 Wat som blir till värme.
Det här stämmer inte riktigt i min verklighet. Om jag kör/laddar tillräckligt länge hamnar jag på en laddström till mitt 115 Ah startbatteri som är 0 på min digitala ampéremätare som har 1 A som största noggrannhet och spännigen ligger på 28,7-28,8 (14,35-14,4) Om jag antar att strömen ändå är 0,5 A (ren gissning då jag antar att instrumentet skulle visa 1 A om strömmen är över 0,5) skulle effektförlusten/värmeutvecklingen vara under 15 W.
På min nöjesbank är strömmen mellan 1 och 2 A under samma förhållanden, dvs 30-60 W fördelat på 460 Ah batterier.
Inte särskilt mycket!
Min uppgifter kommer från tillverkarna och de som gör avancerade laddare brukar ha utförlig beskrivningar av laddförloppen etc. Jag betvivlar inte dina mätningar men det skulle vara intressant att höra vad en batteriexpert säger för så ska det inte bete sig. Jag har en elektronisk laddare hemma som brukar ge 14,42 V och när jag laddar ett 60Ah batteri brukar slutströmmen stabiliseras på starx över en volt dvs ganska nära de 2% det ska vara. Till sommaren ska vi mäta mera.
Lite udda att din generator ger motsv 14,4V det brukar väl vara lite lägre tillverkarna specar 13,8-14,42V
Om nu generatorn inte ger 14,4V (vilket den inte gör) så blir heller inte batteriet fullt men gasar heller inte lika våldsamt. Slutsatsen är att den normala generatorregulatorn r ok för att ladda startbatteriet men för system med förbrukningsbatterier krävs en betydligt mer avancerad flerstegsladdare.
4 års livslängd på batterier tycker jag inte är bra, men det beror naturligtvis på ur mycket batterierna utnyttjas. För många skulle det innebära att kontot är större för batterier än för diesel!
Nej det är inte bra. Men för ett batteri som kostar 5-600.- är det inte mycket pengar per år och jag menar att det inte är värt besväret att hålla på.
Pengarna är väl inte så farligt men det är ett himla besvär att byta batterier. Kan tänka mig det finns en miljöaspekt också
Min förtjusning för att dela upp förbrukningsbatterierna:
1. Lättare att hålla koll på hur mycket kapacitet jag har kvar. Tja, med en digital voltmätare och litet erfarenhet av hur batterierna beter sig brukar jag kunna se rätt hyggligt var jag står. Men visst, det blir aldrig exakt.
Visst och det finns bra batteri-tank-mätare. Men det är som att ha reservdunk i bilen. Man klarar sig utan men nog är det tryggt
2. Färre batterier parallellkopplade enligt tillverkarnas rekommendationer. Bör ge en bättre livslängd. Tvivlar på det för att om alternativet är samma antal Ah fördelade på två eller fler banker blir varje bank djupare urladdad och riskerar dessutom att stå orladdad en längre tid.
Nä, om jag tar ut samma antal Ah så blir det inte mer djuppurladdningar. Men när batterierna i en bank är i sitt slutstadie kan jag tillåta mig att djupurladda de mera och på så sätt få ut fler Ah eller kanske skjuta upp ett byte lite
3. Dör ett batteri så måste jag bara byta alla batterier i den gruppen.
Ja. Men hur ofta händer det innan batterierna ändå är på slutet av sin livstid? Mig har det aldrig hänt annat än när de andra ändå varit mogna för ett byte.
Jo men jag kan förlänga livet genom att använda banker som inte längre har full kapacitet
4. Jag kan slita grupperna olika och slipper byta alla batterier samtidigt. Det blir inte billigare men inte lika tungt i alla fall. Jo, det stämmer.
5. Större säkerhet. Kraschar ett batteri kan jag koppla om direkt till en annan grupp. Tidpunkten för krach kan ju vara ganska olämplig. Rätt. Men återigen - hur ofta dör friska batterier som inte befinner sig i terminalstadiet? Jag kör aldrig mina batterier i botten så att de plötsligt dör. Jag belstningsmäter dem årligen och byter när de märkbart tappat kapacitet.
Jag har flytväst trots att jag inte trillar i så ofta. Säkerhet
6. Kan ladda snabbare/effektivare, baterierna tar emot mest A/h innan Acceptansfasen. Ja, det var ju detta jag inte riktigt begrep - det du skriver är kanske riktigt. Men hur detta kan påverkas av att X Ah fördelas på flera mindre grupper istf en stor får jag alltså inte ihop.
Som ovan dvs mer Ah på en viss tid. Ska jag ladda med motorn vill jag gärna det går så fort som möjligt (tiden alltså, inte båten)
7. Om det är våta batterier kan man uttjämingsladda utan att blåsa all elutrustning. Tveklöst. Men att utjämningsladda har jag uppfattat som en sista desperat åtgärd att skrämma litet liv i annars helt sulfaterade batterier. Knappast man regelmässigt gör i de flesta fall. Om inte annat för att det kräver speciell utrustning. Och återigen - är det värt det?
Rekommendation är var åttonde vecka, i tropikerna var sjätte vecka. Anses förlänga livslängden en del men framförallt att kapaciteten bibehålls. Enkelt att göra om man har landström, koppla bort en bank och ladda den med 15,5 -16,2V. Under motrgång gör man det enklast med en DC/DC-omvandlare eller inverter-batteriladdare(!)
Men, visst det är lite mer krångel så man ska nog tycka det intressant för att hålla på.
Absolut - men trots att jag också tycker det är intressant (annars skulle jag knappast ägna timmar åt att skriva...) är jag inte övertygad om fördelarna.
Och diskussionen är onekligen intressant eftersom det är rätt sannolikt att jag och min fru sätter igång ett båtbygge inom ett par år. Och eftersom det naturligtvis skall bli den "ultimata" båten vill jag ju att allting skall bli rätt!
En Wispergen löser alla problem (Stirlingmotordriven generator - sket-tyst som man säger hos oss)
Jag tycker nog 24V har vissa fördelar jämfört 12V. Lägre kabelförluster, mindre slitage på kontakter, möjlighet att få serie i stället för att parallelkoppla batterier osv.Håkan skrev:Hej på er...
En fråga från en som endast använt 12VDC i båt:
Hur gör ni med instrument och liknade då ni har 24V-system?
Finns allt även för 24VDC?
Är det samma pris? Billigare? Dyrare?
Är det några problem i övrigt med 24VDC?
Har ni även 12VDC ombord?
Anledningen till att jag frågar är att jag fortfarande drömmer om min HP 1030 med 24VDC och eldrift...
Mvh /
Fiskebåtar, arbetsbåtar mm byggs oftast med 24V.
Men det blir lite dyrare fast ganska mycket utrustning klarar direkt 24V eller kan fås utan extra kostnad. Isotermkompressorerna klarar tex direkt 24V. 230V invertrar kan fås till samma pengar. Generatorer är klart dyrare. Dubbelt så många solceller javisst men då får man också dubbelt så mycket effekt.
Tack vare eller pga sol-vind&vatten nissarna ökar utbudet av 24V utrustning. De använder fö också en hel del 36 och 48V system.
Skulle jag bygga nytt skulle det absolut vara 24V men jag skulle nog även kolla på 48 eller 60V (det finns fina elmotorer för 60-72V till bra priser)
Sen kan man ju separera navigationsdelen och låta den vara 12V, DC/DC omvandlare är effektiva idag och man får ett galvaniskt skilt navigationssystem.
Först och främst: Alla resonemang om att man sliter batterierna lika mycket vare sig de är i en eller två grupper faller på att slitaget inte är linjärt. I praktiken är det enda sättet att fördela slitaget absolut jämnt att ha de enskilda ackumulatorerna parallellkopplade. Vill man inte det, så är suboptimeringen ett faktum - med ansträngning kan man på sin höjd komma nära idealet (idealet är att varje batteri alltid har så hög laddning som möjligt, och bytesvärdet att ta från ett "rikt" batteri och ge till ett "fattigt" är alltid positiv. Det beror på att slitagekurvan inte är linjär, utan negativ - 10 % urladdning kostar (mycket) mer batterislitage i nedre ändan av kurvan än i övre.
Sedan: Det är sannolikt så att säkerhet (feltolerans) höjs med redundanta system, men ett uppdelat system är inte samma sak som ett dubblerat system. Säkerhetsvinsten (tillgänglighets-) är inte självklart - antingen krävs det fungerande relä/diod/logiksystem eller så krävs det aktivt kopplande om man skall dra nytta av feltolerans hos separerade bankar. Mot fördelen av att ett trasigt batteri "bara" förstör sin halva måste man därför ställa att risken för fel (teknik- eller handhavande-) ökar.
Mina erfarenheter är naturligtvis bara mina, men under årens lopp har jag alltid haft "husbatterierna" parallellkopplade, och normalt fått en livslängd om fyra-fem år ur standardbatterier ("fritids-"). Under 15 år bestod laddstyrningen av en tvåpolig brytare som manuellt kopplade in förbrukarbatterierna på laddningskretsen, idag gör ett relä motsvarande.
Jag har dock alltid haft startbatteriet separerat från husbatterierna - med det slipper jag att diskutera "varför ligger vi här och väntar på vind" och "vem läste utan lov?" med besättning och/eller gäster
Sedan: Det är sannolikt så att säkerhet (feltolerans) höjs med redundanta system, men ett uppdelat system är inte samma sak som ett dubblerat system. Säkerhetsvinsten (tillgänglighets-) är inte självklart - antingen krävs det fungerande relä/diod/logiksystem eller så krävs det aktivt kopplande om man skall dra nytta av feltolerans hos separerade bankar. Mot fördelen av att ett trasigt batteri "bara" förstör sin halva måste man därför ställa att risken för fel (teknik- eller handhavande-) ökar.
Mina erfarenheter är naturligtvis bara mina, men under årens lopp har jag alltid haft "husbatterierna" parallellkopplade, och normalt fått en livslängd om fyra-fem år ur standardbatterier ("fritids-"). Under 15 år bestod laddstyrningen av en tvåpolig brytare som manuellt kopplade in förbrukarbatterierna på laddningskretsen, idag gör ett relä motsvarande.
Jag har dock alltid haft startbatteriet separerat från husbatterierna - med det slipper jag att diskutera "varför ligger vi här och väntar på vind" och "vem läste utan lov?" med besättning och/eller gäster
Anders S
I Bosses båt finns det 300 Ah batterier fördelade på tre banker á 100 Ah.
I min båt finns det 300 Ah batterier parallellt i en bank.
Vår båtar är identiska, förbrukar lika mycket ström och tillsammans seglar vi våra båtar till Gotska Sandön för att ligga där några dagar, snacka skit, och njuta av naturen och den vackra ön.
Medan vi ligger för ankars drar våra respektive båtar litet drygt 1 A per timme i snitt för belysning, kyl, radio etc.
Efter ett dygn:
Bosses bank A har laddats ur till 75 %
Min enda bank har laddats ur till 92 %
Efter 2 dygn:
Bosses bank A har laddats ur till 50 % och han kopplar om till Bank B
Min enda bank har laddats ur till 84 %
Efter 3 dygn:
Bosses bank A har stått oladdad i ett dygn och Bank B är nere i 75 %
Min enda bank har laddats ur till 76 %
Efter 4 dygn:
Bosses Bank A har stått oladdad i två dygn, Bank B är nere i 50 % urladdning och Bosse kopplar om till Bank C.
Min enda bank har laddats ur till 68 %
Efter 5 dygn:
Bosses bank A har stått oladdad i tre dygn och Bank B i ett. Bank C är nere i 75 % av kapaciteten.
Min enda bank har laddats ur till 60 %
Efter 6 dygn:
Nu är alla banker i bägge båtarna nere på 50 % av sin kapacitet och det är hög tid att starta motorerna och få laddning.
Och nu har Bosses Bank A stått oladdad med 50 %kvarvarande kapacitet i 4 dygn och hans Bank B i två.
Men min stora bank har precis nått gränsen på 50 % av kapaciteten.
Och skulle vi startat motorerna efter 4 dygn istället uppstår situationen att Bosse har två banker som är urladdade till 50 % och en bank han köpt dyrt och släpat på helt i onödan.
Med en enda bank skulle istället utnyttjandet varit 30 % av kapaciteten.
Borde inte Bosses batterier (främst Bank A och i litet mindre utsträckning B) ha tagit mer stryk än mina?
Att det sedan finns andra eventuella fördelar med flera banker isf en stor bortser jag ifrån just nu.
Likaså eventuella fördelar vid laddning.
I min båt finns det 300 Ah batterier parallellt i en bank.
Vår båtar är identiska, förbrukar lika mycket ström och tillsammans seglar vi våra båtar till Gotska Sandön för att ligga där några dagar, snacka skit, och njuta av naturen och den vackra ön.
Medan vi ligger för ankars drar våra respektive båtar litet drygt 1 A per timme i snitt för belysning, kyl, radio etc.
Efter ett dygn:
Bosses bank A har laddats ur till 75 %
Min enda bank har laddats ur till 92 %
Efter 2 dygn:
Bosses bank A har laddats ur till 50 % och han kopplar om till Bank B
Min enda bank har laddats ur till 84 %
Efter 3 dygn:
Bosses bank A har stått oladdad i ett dygn och Bank B är nere i 75 %
Min enda bank har laddats ur till 76 %
Efter 4 dygn:
Bosses Bank A har stått oladdad i två dygn, Bank B är nere i 50 % urladdning och Bosse kopplar om till Bank C.
Min enda bank har laddats ur till 68 %
Efter 5 dygn:
Bosses bank A har stått oladdad i tre dygn och Bank B i ett. Bank C är nere i 75 % av kapaciteten.
Min enda bank har laddats ur till 60 %
Efter 6 dygn:
Nu är alla banker i bägge båtarna nere på 50 % av sin kapacitet och det är hög tid att starta motorerna och få laddning.
Och nu har Bosses Bank A stått oladdad med 50 %kvarvarande kapacitet i 4 dygn och hans Bank B i två.
Men min stora bank har precis nått gränsen på 50 % av kapaciteten.
Och skulle vi startat motorerna efter 4 dygn istället uppstår situationen att Bosse har två banker som är urladdade till 50 % och en bank han köpt dyrt och släpat på helt i onödan.
Med en enda bank skulle istället utnyttjandet varit 30 % av kapaciteten.
Borde inte Bosses batterier (främst Bank A och i litet mindre utsträckning B) ha tagit mer stryk än mina?
Att det sedan finns andra eventuella fördelar med flera banker isf en stor bortser jag ifrån just nu.
Likaså eventuella fördelar vid laddning.
Om jag skulle ligga länge skulle jag nog fördela uttaget lite annorlunda, typ 10% från A, 10% från B osv. Exakt vid vilka nivåer omkoppling ska ske är något jag ska forska mer i. Ett annat alternativ kan vara att ha en huvudbank på 200Ah och en reserv på 100Ah. Oavsett är det inte otroligt att mina batterier slits något mer men tar man hänsyn till laddning mm är kommer ganska sannolikt mina batterier bli äldre.
Sen har jag börjat tro att djupurladdningarna inte är så farliga som det sägs. Av världens alla batterier laddas de flesta ihjäl.
Man har forskat ganska mycket på hur man ska ladda på bästa sätt och idag finns det sofistikerade laddare som klarar uppgiften bra.
När det gäller urladdnig och i synnerhet djupurladning finns det mycket mindre forskning Tillverkarna använder försiktighetsprincipen och förordar att man inte djupurladdar.
Tittar man på tex golfbilar så är det inte ovanligt att man tömmer batterierna så pass mycket att man knappt tar sig till "hemmahamnen". Ändå håller batterierna länge, oftast minst lika länge som batterierna i båtar. Alla båtägare vet ju att man inte ska djupurladda och majoriteten är garanterat försiktiga.
Så jag tänker börja ladda ur mycket mer och se vad som händer. Förhoppnigsvis tar det många år innan jag kan berätta hur det gick
Självklart är jag intresserad av andras erfarenhet av framförallt djupurladdningar.
Sen har jag börjat tro att djupurladdningarna inte är så farliga som det sägs. Av världens alla batterier laddas de flesta ihjäl.
Man har forskat ganska mycket på hur man ska ladda på bästa sätt och idag finns det sofistikerade laddare som klarar uppgiften bra.
När det gäller urladdnig och i synnerhet djupurladning finns det mycket mindre forskning Tillverkarna använder försiktighetsprincipen och förordar att man inte djupurladdar.
Tittar man på tex golfbilar så är det inte ovanligt att man tömmer batterierna så pass mycket att man knappt tar sig till "hemmahamnen". Ändå håller batterierna länge, oftast minst lika länge som batterierna i båtar. Alla båtägare vet ju att man inte ska djupurladda och majoriteten är garanterat försiktiga.
Så jag tänker börja ladda ur mycket mer och se vad som händer. Förhoppnigsvis tar det många år innan jag kan berätta hur det gick
Självklart är jag intresserad av andras erfarenhet av framförallt djupurladdningar.
All urladdning sliter på batterierna men frågan är hur mycket ett antal procents mer urladdning påverkar livslängden.Anders S skrev:Först och främst: Alla resonemang om att man sliter batterierna lika mycket vare sig de är i en eller två grupper faller på att slitaget inte är linjärt. I praktiken är det enda sättet att fördela slitaget absolut jämnt att ha de enskilda ackumulatorerna parallellkopplade. Vill man inte det, så är suboptimeringen ett faktum - med ansträngning kan man på sin höjd komma nära idealet (idealet är att varje batteri alltid har så hög laddning som möjligt, och bytesvärdet att ta från ett "rikt" batteri och ge till ett "fattigt" är alltid positiv. Det beror på att slitagekurvan inte är linjär, utan negativ - 10 % urladdning kostar (mycket) mer batterislitage i nedre ändan av kurvan än i övre.
Sedan: Det är sannolikt så att säkerhet (feltolerans) höjs med redundanta system, men ett uppdelat system är inte samma sak som ett dubblerat system. Säkerhetsvinsten (tillgänglighets-) är inte självklart - antingen krävs det fungerande relä/diod/logiksystem eller så krävs det aktivt kopplande om man skall dra nytta av feltolerans hos separerade bankar. Mot fördelen av att ett trasigt batteri "bara" förstör sin halva måste man därför ställa att risken för fel (teknik- eller handhavande-) ökar.
Något extra relä för att få ett större säkerhet är väl ganska rimligt? Fö köper jag resonemanget att undvika komplicerade lösningar för att öka säkerheten. Därför har jag inte uppblåsbar flytväst.
Det viktiga är (som redan sagts och alla håller med om) att man återladdar utan dröjsmål. Det är ju där vi har vårt stora dilemma - att ladda tillbaka fullt tar tid, tid som de flesta av oss aldrig får annat än i hamn (om vi har en lämplig laddare, N. B.).bosseh skrev: Självklart är jag intresserad av andras erfarenhet av framförallt djupurladdningar.
En fråga i sammanhanget: Om vi accepterar som faktum att ett batteri som står oladdat kommer att sulfatera, kommer den processen att upphöra även om man laddar med en helt liten ström? I så fall kan ju en solcell göra stor nytta för livslängden, även om den ensam inte kan förväntas klara av förbrukningen.
Anders S
Enl Oz Marine gör en solcell just detta dvs räddar batterierna men den kan inte ladda upp dem.Anders S skrev:
En fråga i sammanhanget: Om vi accepterar som faktum att ett batteri som står oladdat kommer att sulfatera, kommer den processen att upphöra även om man laddar med en helt liten ström? I så fall kan ju en solcell göra stor nytta för livslängden, även om den ensam inte kan förväntas klara av förbrukningen.
Mvh /
Håkan
Äntligen ligger HP:n på Råå
Äntligen ligger HP:n på Råå
Om jag nu förstår rätt av det jag läst så är det så här:Anders S skrev:Det viktiga är (som redan sagts och alla håller med om) att man återladdar utan dröjsmål. Det är ju där vi har vårt stora dilemma - att ladda tillbaka fullt tar tid, tid som de flesta av oss aldrig får annat än i hamn (om vi har en lämplig laddare, N. B.).bosseh skrev: Självklart är jag intresserad av andras erfarenhet av framförallt djupurladdningar.
En fråga i sammanhanget: Om vi accepterar som faktum att ett batteri som står oladdat kommer att sulfatera, kommer den processen att upphöra även om man laddar med en helt liten ström? I så fall kan ju en solcell göra stor nytta för livslängden, även om den ensam inte kan förväntas klara av förbrukningen.
-Desto djupare vi urladdat dess viktigare är det att snabbt börja ladda.
-Bulkladdningen av upp till 85% av kapaciteten är den viktigaste
-Även en liten ström bryter sulfateringen
Så solcellen enligt ovan kulle troligen gör mer nytta att i första hand ge laddning till djup urladdade batterier. Fast det kräver ju en delad batteribank
Har jag fattat rätt - ett djupt urladdat batteri kan förhindras att sulfatera om det tillförs en liten laddström från exempelvis en solcell, en cell som i övrigt aldrig orkar ladda upp batteriet igen?Håkan skrev:Enl Oz Marine gör en solcell just detta dvs räddar batterierna men den kan inte ladda upp dem.Anders S skrev:
En fråga i sammanhanget: Om vi accepterar som faktum att ett batteri som står oladdat kommer att sulfatera, kommer den processen att upphöra även om man laddar med en helt liten ström? I så fall kan ju en solcell göra stor nytta för livslängden, även om den ensam inte kan förväntas klara av förbrukningen.
Mvh /
Just svenska somrar (ja, danska, norsk, finska också, förstås) har en liten fördel: Det är solcellsdugligt ljus under stor del av dygnet, vilket gör värdet litet större än man kanske annars skulle tänka sig.bosseh skrev:Inte med en svensk sommar i alla fallHåkan skrev: ... men den kan inte ladda upp dem.
/
Men det låter intressant att sulfateringen skulle hejdas även vid en helt liten ström. Fanns det någon referens?
Anders S