Anders S skrev:
Man har allmänt gått över till rem i samband med att kamaxlarna flyttades upp i topplocken. Långa rullkedjor kräver rejäla spännanordningar och man kan heller inte smörja kedjorna effektivt om man inte kapslar in dem bakom täta kåpor. Sedan har man fortfarande ett slitageproblem med kedjor, sk kallad "kedjeförlängning" och med överliggande kam måste man byta kedjan innan den blir "för lång" och tar med sig kedjehjulen i fördärvet. Dyrt vid bygget, dyrt då man byter, man byter mindre ofta.
Rem slipper man smörja, de går tystare, och det är vanligen enklare att byta den än att byta en kedja. Å andra sidan måste man byta rätt ofta och det får ej glömmas bort...
Man också ha drevdrivning av kam- och aggregataxel. Då sitter den vanligen i blocket, och så accepterar man att få nackdelen med stötstänger och vippor i stället.
Jag tror du missförstod mig litet. Den generella anledningen till remdrift och överliggande kammar känner jag till.
Vi vänder på frågan då - vad är vitsen på en överliggande kam i en marinmotor för segelbåtar?
Jag menar på att en relativt lågvarvig motor (för en högvarig motor med stor reduktion är ju inte någon fördel) som dessutom, till skillnad från en fordonsmotor, i princip går konstant i 50-80% av maxvarvet inte har något att vinna på överliggande kamaxlar.
Utom möjligen att för motortillverkaren blir det billigare - en enda konstruktion till många användningsområden. Och för vissa motorrum kan det vara en fördel att den bygger mer på höjden istället för bredden.
Utan överliggande kam kan man använda med drev eller korta kedjor som inte förlängs och som sannolikt håller motorns ekonomiska driftstid utan något som helst underhåll. Visserligen tillkommer stötstänger och eventuella vipparmar. Men dessa delar är sällan ett problem i lågvarviga motorer.
Kamremmen kan aldrig hålla 7500 tim. Det skulle motsvara över 50000mil i en bilmotor som körs i 70 km/h snitthastighet (vilket är högt). Men i bilar skall remmen bytas någonstans mellan 8 - 14000 mil.
Naturligtvis måste remmen bytas med långt tätare intervall än 7500 tim. Snarare runt 500-1000 tim.
Och frågan är hur mycket snabbare slits remmen när transmissionshjulen täcks med ett lager av ytrost under 6 mån fuktig vinteruppläggning. Vet tillverkaren det?
Jag tror det finns en fara här. Just våra förhållanden med en stillastående motor i 6-7 månader varje år och dessutom i fuktig miljö med stora temperaturvariationer som gynnar kondens är faktorer som en konstruktör av en motor för grävmaskiner, truckar eller bilar kanske inte räknat med.
Jag har kikat litet på tänkbara motorer för nästa båtprojekt och just valt bort Lombardini av min oro för en kamrem i långa loppet.
, så italienare kan ju ibland.
Det är alltså inte "bristande kvalitet" som förstör, utan rena olyckor (kylvattenstopp t ex) eller bristande underhåll, snarare). 
(Skulle hemskt gärna flyttat över Lombisen...)
Hursom, jag skulle tveklöst köpa Lombardini om det blev aktuellt för ny motor igen (kanske skall trimma Faurbyn med en turboladdad 87 hästare 
? väger bara 6 kilo mer än 23 hkr MD11....). 
