Slacka eller inte slacka över vintern?

Guitar Nilsson · Inlägg av **Guitar Nilsson** » tor 04 okt 2007, 21:44

I fjol tog jag upp med masten på. Jag hade den svårtrimmade masten absolut exakt som jag vill ha den. Jag släppte enbart den ena vantskruven till hanfoten för att kunna vika häckstaget lite åt sidan så mobilkranen kom åt. (Den har ett gigantiskt linhjulshus som kroken sitter i) Sen satte jag tillbaka vantskruven exakt lika många varv. På våren tog jag lös samma skruv och lyfte i och drog tillbaka skruven. Och sen när jag kollade masten var den exakt lika perfekt inställd, jag behövde inte röra nånting på hela sommaren. Helt suveränt enligt min enkla mening.
Det sägs att masten i aluminium drar ihop sig mer av kylan än vanten av rf vajer, så kylan i sig gör att det slackar lite.
Någon som har nåt att invända mot mitt förfarande? Det vore ju enkelt att tex släppa ett helt varv på varje skruv och sen återställa det till våren. Vad tror ni är bäst?

PS Jag säkrar masten bakåt med både dirken och storfallet när jag lyfter. DS

Anders S · Inlägg av **Anders S** » fre 05 okt 2007, 06:12

Om man behåller masten på båten skall man inte slacka på riggen. Det är bättre för både båt och wirar om man behåller förspänningen. Wirar, ändstycken, rästjärn etc slipper lastväxlingar och hela båt-mastpaket håller ihop och slipper "knyckar" när vindbyarna tar tag och släpper. Har man ett glapp i systemet någonstans uppstår skadorna fort.

Det som rimligtvis är värre på land än i sjön är att båten står stumt. Då "fjädrar" ingenting (alla krafter tas upp på kort tid). Sedan ökar risken att båten välter, men där har Håkan satt upp ordentligt med extra stöd - det vet jag.

blur · Inlägg av **blur** » fre 05 okt 2007, 07:35

Måste väl bero på hur hårt det är från början?

Masten står ju precis lika bra med 10% vantspänning som med 25% men rimligtvis borde det vara skonsammare för både båt och rigg?

Och med skjutmått borde det vara ganske lätt att återkapa rätt riggspänning?

Eilean · Inlägg av **Eilean** » fre 05 okt 2007, 09:03

blur skrev:Måste väl bero på hur hårt det är från början?

Masten står ju precis lika bra med 10% vantspänning som med 25% men rimligtvis borde det vara skonsammare för både båt och rigg?

Och med skjutmått borde det vara ganske lätt att återkapa rätt riggspänning?

Med löst ansatt rigg finns risken att det hela eller delar kommer i självsvängning - utmattningsskador.

Glöm inte att globalt sett står en överväldigande majoritet av världens båtar med masten uppe året runt! Utan att någon oroar sig. Eller diskuterar hur mycket aluminiumet krymper jämfört med rf osv.
Jag tror att våra farhågor kring denna fråga har sitt ursprung i att enligt traditionen "skall" man masta av, då man hade träbåtar med träriggar som togs upp på land årligen för sitt underhåll och för att inte frostskadas

Fredrik · Inlägg av **Fredrik** » fre 05 okt 2007, 09:48

På min båt har jag alltid en grundspänning på riggen som fungerar bra i "allroundförhållanden". En lagom förstagsspänning utan att det sliter så hårt på materialet.

Vid kappsegling justerar jag ofta vantspänningen, släpper lite vid lös vind och tar hem mycket hårdare när det ska blåsa mycket. Den spänningen jag har vid hårdvindssegling är onödig att belasta rigg och båt med hela säsongen, då vantspänningen faktiskt får skrovet att tryckas ihop på mitten...

Skulle jag ha masten på året runt, skulle jag ha riggen ansatt så mycket att ingenting kan slacka när det blåser, men inte så hårt att det finns risker för utmattning på skrov och infästningar, dvs något lösare än min "allroundspänning".

eriksbo1 · Inlägg av **eriksbo1** » fre 05 okt 2007, 10:29

Den där gamla klok gubbe-regeln om att slacka på vanterna om masten lämnas uppe, har väl den också sitt ursprung i träbåtstiderna: en trämast krymper inte i kölden i motsats till vanterna, och därför är det rimligt att slacka. Med aluminiummast är förhållande snarare omvänt: man borde spänna.

Nubben · Inlägg av **Nubben** » fre 05 okt 2007, 11:02

Eriksbo1,
Jag har väl nog för mig att allting krymper av köld beroende på molekylernas mindre svängningar. Jag har däremot ingen tabell i närheten för tillfället som skulle säga hur mycket/lite trä krymper i förhållande till rf och aluminium.

blur · Inlägg av **blur** » fre 05 okt 2007, 12:02

Det är väl så att en väl uppspänd mast oftast deformerar båten (lite olika på olika båtar) och anledningen att släppa av på riggen skulle vara att båten fick "vila" och kanske återta sin gamla form

Men det har säkert Håkan koll på!

Som sagt; vanten är tillräckligt sträckta både vid 10 och 25% av brottslasten, men det är en väldig skillnad för båten.

Guitar Nilsson · Inlägg av **Guitar Nilsson** » fre 05 okt 2007, 12:38

Det låter bra, vi tänker tydligen lika.
Och skulle skrovet ha blivit deformerat skulle jag inte haft det exakta trim jag hade även efter vintern, då hade jag ju fått skruva åt lite. Och vibrationer har det inte varit heller, jag har varit där och donat när det blås nordlig jävel. Det skakar lika litet/mycket som när jag mastat av.
Vagabonderna med den här Isomatmasten har gärna vela självsvänga i hamn, jag har fått bort det med mitt trim en knappt märkbar krum med slackt häckstag. Så det är ju skönt att slippa ändra på trimmet.
Krympkoefficienten är tre ggr högre för alu än RF har jag fått veta.

Sneseglarn · Inlägg av **Sneseglarn** » fre 05 okt 2007, 12:58

Nubben skrev:Eriksbo1,
Jag har väl nog för mig att allting krymper av köld beroende på molekylernas mindre svängningar. Jag har däremot ingen tabell i närheten för tillfället som skulle säga hur mycket/lite trä krymper i förhållande till rf och aluminium.

Insåg att jag inte visste hur stor skillnaden var mellan dessa material så jag var tvungen att surfa lite:
Ungefärliga värden för längdutvidgningskoefficient: ppm/K (planlöst framsurfade)
Alu 24
Rostfritt 17
Trä 5
Polyester 60(?)
E-Glas 5

Det innebär antagligen att alumast med stålvant blir något slackare, att trämast med stålvant blir mer spänd. Men hur man skall veta detta säkert utan att mäta det - det är en annan fråga. Skrovet är ju en viktig del i detta också. Vad händer t.e.x när man blandar polyester och glasfiber?

Guitar Nilsson · Inlägg av **Guitar Nilsson** » fre 05 okt 2007, 13:06

Jag som är i båten hela vintern då och då kände ju ofta på stagen. De kändes "lagom" hela tiden.
I morrn ska det lyftas, idag ska oilen bytas sen jag kört fram den till Kättingkajen där den ska få sväva upp i morrn med mobilkranshjälp. Vi har en fruktansvärt säker krangubbe, det är gött.

eriksbo1 · Inlägg av **eriksbo1** » fre 05 okt 2007, 15:49

[quote="Sneseglarn]

Insåg att jag inte visste hur stor skillnaden var mellan dessa material så jag var tvungen att surfa lite:
Ungefärliga värden för längdutvidgningskoefficient: ppm/K (planlöst framsurfade)
Alu 24
Rostfritt 17
Trä 5
Polyester 60(?)
E-Glas 5

quote]

OK, men kan någon matematiskt mera bevandrad räkna ut vad detta innebär för, säg, en alu- resp. trämast om 10 meter med tillhörande vanter vid ett temperaturfall från, säg, plus 30 till minus 30 grader. (Iofs är diskussionen fullkomligt teoretisk - på sommaren kan ju tempen på riggen variera åtskilliga tiotals grader från gassande sol till isig nattnordan. Vet inte om nån justerar riggen efter det.)

Sneseglarn · Inlägg av **Sneseglarn** » fre 05 okt 2007, 17:35

eriksbo1 skrev:[

OK
Alumast: 10 meter * 60 grader * 24 ppm/K = 14 mm
RF Vant: 10 meter * 60 grader * 17 ppm/K = 10 mm

dvs skillnaden skulle isåfall bli som om vanten ändrats (14-10) = 4mm slackare på vintern

Edit: Trä också:
Trä 10 meter * 60 grader * 5 ppm/K = 3mm
För trämasten blir det tvärtom: (3-10) = 7 mm mer spänt på vintern

Sen skall man egentligen räkna med att vanten har vinklar osv - men den skillnaden blir liten jämfört med andra approximationer här.

Jaramaz · Inlägg av **Jaramaz** » fre 05 okt 2007, 19:10

trä är inget homogent material, och har stor spridning mellan olika sorter. Den angivna siffran, gäller den // eller tvärs fiberna? Gäller den för furu (vanligt förekommande i svenska mtrl tabeller) eller ek, eller ...?

För metaller är det såklart en annan femma.

/J

Sneseglarn · Inlägg av **Sneseglarn** » fre 05 okt 2007, 19:43

Jaramaz skrev:trä är inget homogent material, och har stor spridning mellan olika sorter. Den angivna siffran, gäller den // eller tvärs fiberna? Gäller den för furu (vanligt förekommande i svenska mtrl tabeller) eller ek, eller ...?

För metaller är det såklart en annan femma.

/J

Du har helt rätt - men meningen var inte att försöka vara så exakt.
Skillnaden mellan ek och fur är relativt liten. Däremot är skillnaden tvärs-längs fibrerna stor. Ytterligare lite surfande ger:

Längs fibrerna: ek 4,9 Fur 5,4
Tvärs fibrerna: ek 54 fur 34
Men för en mast så lär det vara längs fibrerna som är relevant