Avlastare och fall- val???

[Mats Brage]

Hej,

Tänkt använda detta fantastiska forum och ställa en fråga om avlastare. Jag har neddragna fall och på båten jag köpt finns två stycken kraftigare avlastare med självlåsning som börjar ta slut samt 6 stycken gamla avlastare i alu som man säkrar med att fälla en liten arm akterut.

Jag har en Athena 34, stor på c:a 30, spinn c:a 85, genua c:a 30, masthöjd c:a 16 m

Nu måste samtliga fall bytas (och även skoten) - hur skall jag dimensionera 6, 8 eller 10 mm.

Har ni någon erfarenhet av den olika kvaliterna på fall (nu sitter på stor och fockfall en variant med insplitsad vajer). Om man väljer utan insplitsad vajer - Ska man välja helt stumma eller kan man tillåta sig att ha viss töjning, o i så fall, hur mycket? Eller är det mycket bättre med de gamla traditionella lösningarna med vajer och tamp.

Finns det dessutom i forumet några synpunkter på fabrikat, både vad gäller tåget som avlastere blir jag glad - håller på att sammanställa inköpsbudgeten för vinterarbetena.

Hälsningar

[Anders S]

Det är få som använder isplitsade wirefall numera, men det finns lägen när detta kan vara ett alternativ, trots allt. Har man till exempel wireskivor i masttoppen och inte plats till mer än 6 mm eller så så står man där. Vanligen är trissorna trappstegsformade, och då byter man till skivor avpassade för tågvirke - har man smala bronsskivor är det inte så lätt.
Det finns ett fall där jag inte så gärna ser dyneema i st f wire, och det är om man har rullgenua(rullfock. Det fallet kanske inte rörs på hela säsongen och med slitaget hårt i en punkt håller wire litet bättre.

Annars är Dyneema helt överlägset. Man slipper wiresplitsen, det är (relativt) lätt att inspektera fallet, töjningen blir mindre, vikten till väders minskar. Allt utom skavhållbarhet är bättre. Botemedlet mot punktslitage är att röra på fallet emellanåt, och en mycket bra ide är att knopa fallet i fallhaken (eller direkt i seglet) då flyttar man med lätthet slitpunkterna det lilla som behövs. Det kan man inte gärna med wire... I mycket är det väl en budgetfråga, dvs var kan man spara på den dyra Dyneeman och använda god kvalitet polyester istället? Jag har Dyneema i storens uthal (rullstor) och i kicken, och när wirefallen går hädan blir det Dyneema där också. Spinnakerfallet är i försträckt polyester, likaså alla skot - kan vara tveksamt om man behöver Dyneema där. Har man en självslående fock kan det vara läge att ha det skotet i Dyneema - det skall man ju inte justera så ofta.

Dimensioneringen är en liten fallgrop. Man får nog köpa starkare än nödvändigt, hållfasthetsmässigt kan man kan nog gå ner från 12 till 10 utan vidare. Linan håller - Dyneema är starkt, men avlastere och block skall hänga med också. Det jag också märkt är att greppet i självskotande winchar (jaja, man får vackert veva, men ni vet vad som menas) kan bli för dåligt och avlastare fungerar betydligt bättre med rätt diameter på linan.

I kontrollinor (till skotpunkter, upphal, nerhal, cunningham etc kan man gå ner tills dess det inte tar i avlastarna längre - de tunnare linorna gör det lättare att trimma. Ibland kan man skala linorna, så man får tunn lina i blocken, och en grov bit att ta i avlastaren eller winchen - det tål att tänka på.

Dyrt blir det dock, men bra.

[PelleL]

Vad gäller avlastare har jag bäst erfarenhet av Spinlock. För din båt är det XTS eller XCS som gäller (samma innanmäte men XCS har aluminiumhus och är lite tåligare).

När det gäller fall så kan jag bara hålla med Anders om att det är dyneema som gäller och för en 34-fotare hade jag valt 10 mm som en kompromiss mellan kostnad och hanterbarhet. Se till att köpa en bra tamp med rundflätat hölje som sitter mycket bättre i avlastarna än tampar med kryssflätat hölje (som är vanligare i handeln därför att dom i allmänhet är lite billigare) Bra tampar är tex:

FSE Robline Admiral Racing
Polyropes dyneemic racer 3003 och 4004
Liros racer
Marlow D2

och det finns flera andra ...

[MartinM]

Tycker att det räcker gott med 8 mm dynema, så vidare du inte har självskotande vinchar. Har du självskotande vinchar så käver de nästan 10 mm, prova vad som fungerar.

8 mm fungerar ofta i wire trissor om du känner att du inte orkar byta. Självklart inte optimalt, men det fungerar på vårt fock fall utan att slita på fallet.

Har själv en X-99a där vi har 8 mm till fock och spinnacker, men 10 mm till storfallet för att kunna använda självskotningen när man sätter eller vinchar upp någon i masten.

Vidare så skulle jag också rekommendera spinnlock, men du kanske inte behöver ta i så med storleken. Ersätt dina enklare avlastare med XAS och använd XTS på de större.

[MartinM]

Glömde en sak, använd inte 6 mm det är inte roligt att hantera nämligen!

[cruisaren]

Håller (som vanligt) med Anders S i det mesta han säger.

Några litet tillägg dock. I spinnfallet behöver du kanske inte ha dyneema. Om det töjer sig lite då det kommer en vindby är detta egentligen bara av godo.

Viktigt som sagt att du kontrollerar att avlastarna är avpassade för den dimensionen du köper och helst, använd inte den minsta dimensionen som avlastaren är gjord för. Jag har flera gånger varit med om att avlastaren inte "bitet" på denna men fungerar klanderfritt på en grövre dimension. Om du trots detta tips vill köra den tunnare dimensionen går det alltid att fästa (sy fast) ett löst hölje på tampen just där den ligger i avlastaren. Ger dels en grövre mer "lättnupen" dimesion för avlastare och sparar "grundtampen" från slitage. När höljet är slitet går det ju att byta mot ett nytt.

Själv skulle jag aldrig köpa wire om det inte är tvunget pga smala trissor i masten. Slitagetåligheten på dyneema är bättre än man tror. Vi bytte mast 1996 och monterade då fall med 50% dyneema i. Dessa sitter fortfarande kvar och fungerar väl.

Ett tips slutligen: När du skall lossa ett fall som sitter i en avlastare, ta dig tiden att skota hem lite och släpp på så sätt belastningen på avlastaren innan du öppnar spärren. Detta minskar slitaget på fallet högst väsentligt.

Lycka till!
//Niklas

[Anders S]

Det här med diametern:

Problemet kan bli att den starka Dyneemalinan mycket väl kan vara 6 eller 8 mm, men har man tidigare haft 12 mm i haländarna kanske man måste byta många block och avlastare. Man kan ju inte ha FÖR tunna linor i blocken, får då kan de komma i knip, på sidan. I många fall (haha!) har man ju också däcksblock permanent monterade på ruffen, och där kan man verkligen behöva kolla upp vad som krävs i lindiameter för att det skall fungera. Att ersätta en fullt fungerande avlastare med en mindre och betala 700 spänn därför för att man sparat 300 spänn och litet vikt på att gå ner en dimension kan ju även pengamässigt vara litet surt.

På min båt (10 ton, hyfsat stora segel) skulle 6 mm dyneema hålla finfint för fallen (wire håller ju...), men jag skulle få byta avlastare och de skulle nog kunna bli väl små för lasterna (och kosta onödiga pengar). Så tänk totalekonomiskt - tjockare lina kan bli billigare trots allt.

Annars bör man komma ihåg den gamla sjömansförbannelsen: "Jag önskar dig grova linor och trånga block"

[SWE54]

Jag bytte mina wire fall mot dyneema för några år sedan.
Jag har ett par olika fabrikat och det kan vara en god idé att känna på flera stycken. Mitt storfall är ganska styvt och kräver minst sagt ett stort tålamod att hantera eftersom det hela tiden kinkar sig, rena vattenslangen.
Dom andra till genua 1 är mycket mjukare och löper lätt när man ska ha ner seglen.
Jag valde dessutom så stor dimension avlastaren tog, 8 mm, mest för att minimera ev töj.

[Mats Brage]

Ja det verkar vara en sammstämighet med att wirelösningen inte är att förorda - så då blir det Dynema el liknande.

Intresant att höra rekommendationen om val av avlastare, och jag kommer att byta samtliga, Dessvärre för plånboken blir det så att ja också måste byta majoritetn av blocken och brytblocken så jag har alla möjligheter att dimensionera hela kittet på ett riktigt sätt.

När jag ändå är bakom tangentbordet - har funderingar på att sätta dit en rodkick (som jag har köpt en tidigare båt, men som aldrig blev monterad) och plocka bort dirken. Jag har själv aldrig haft rod-kick - är det en bra lösning? Man slipper ju ytterligare en tamp, en avlastare och en uppsättning block.

[cruisaren]

Rodkick är kanon i synnerhet om det sitter en gasfjäder i. Största vitsen är naturligtvis att du slipper riskera att bommen trillar ner i huvudet på någon. Bekvämt också om man seglar med lazy-jacks. Vi har ett läge på skotet vi alltid drar hem till precis då storfallet släpps. I detta läge stramas lazy-jacksen åt och seglet styrs ner snyggt och prydligt på bommen. Efer detta släppar vi på skotet och bommen åker upp en bit-lazy-jacksen slackas. Bra då kapellet skall monteras.
Lycka till.
//Niklas

[Mats Brage]

Är den svår att montera? Hur ska man tolka tillverkarens angivelse om "lämplig för upp till 30 fot" (typ) riggen ser ju helt olika ut på en SK 30 och en Ballad eller en Cumulus?

Mats

[Anders S]

Det finns ett enkelt sätt (eller invecklat, det beror på hur man ser det) att avgöra det här:

Fjäderns styrka skall vara "lagom" för att bära ett (vått), stuvat segel. Den kraft som behövs varierar med hur tung bom+segel är och vilken vinkel kicken har mot mastfoten.

Då kan man väga (med en badrumsvåg, en båtshake och en tamp) bommens vikt där kicken kommer att sitta fast i bommen. Lägg till för gott mått och regntungt segel.

Sedan mäter du med måttband ut längd och höjd på den kraft-triangel som bildas mellan bomfäste, kickfäste och mastens båda infästningspunkter (de brukar vara givna). Krafterna blir proportionella mot avstånden i denna triangel. Sedan väljer du en kick (längd + fjäderkraft) som blir "lagom". För mycket kraft i kicken ger bara litet tungt skot, men för litet gör hela projektet meningslöst.

Observera nu att detta ger lagom LYFTkraft. Ifall kicken också blir "lagom stark" för ditt storsegel beror på utväxlingen på kickens block. Man kan använda en kaskadtalja (dragtalja) om skivgatten i kicken inte räcker till. Vid spinnakerhantering är det i så fall en fördel om extra block och annat kan placeras inne i "triangeln" som bildas av kickstången, bommen och masten.

[MiniMe]

tillbaks till fall. Många dyneema-linorna kan man skala så att den motsvara wire-fall. det blir några mm tunnare. det gäller dock att se till att den skalade delen kan skadas.

[Anders S]

Ja, fy 17 om det skulle skava på den skalade linan, t ex uppe vid rullgenuans bygel eller något annat "vasst"... Om man byter bort sin wire mot dyneema just där (och som jag har det, på rullstoren) så skall man nog kolla noga, flera gånger, att det absolut inte skaver. Det är lätt hänt, och just när det gäller det problemet är wire nog litet bättre. Rör man däremot fallet emellanåt (hissar segel, t ex) är Dyneemafall utmärkta.

Ett "snåltips" är att köpa ungefär två meter för långa fall, och knopa fast fallhaken med en fallknop (vettigt av många skäl, se Seldens tipsbok). Denna knop lägger man sedan om i nytt läge och skär bort en dm eller så om (när) man ser skav eller slitage efter brytblocken. Då får linan en ny skavpunkt. Om man dessutom drar man ut fallet och "ännevänner" det så får man ut ännu mer.

Det var ett intressant tips om att lägga extra hölje på winch- och avlastardelen av fallet. På ett storfall är det ju inte så många meter fall som behöver hela diametern. Förmodligen kan man då använda höljet till en billigare polyesterlina som "donator" - höljet bär ju inte i den applikationen.

[SWE54]

När det gäller rodkick så är den ju till för att hålla upp bommen vid lätta vindar så att akterlliket inte stänger.
Att den sedan kan orka hålla uppe hela storen när den ligger på bommen är väl att betrakta som en eventuell bonus.
Jag har en på min och den är väldigt bra, den håller ju upp bommen när man hissar storen dessutom vilket gör det hela lite enklare när det sista ska dras.

När det gäller avlastare finns det ju lite olika principer.
Jag har Lewmars avlastare för mina fall. Dom består av en uppsättning "stående brickor" som fallet löper igenom. Det blir väldigt lite friktion och slitage när man drar i fallen, avlastaren arbetar genom att fallet drar i "brickorna" åt motsatt håll som då vill lägga sig "domino aktigt", ledade i botten, och på så vis kniper åt fallet. Har inte sett mmycket till slitage ännu.
Har även den mer traditionella typen med fjäderbelastad tandad klack som nyper åt, men dom är både tyngre att dra igenom och sliter mer på tamparna.