Hej,
Har nu varit ute och njutit av att segla min "nya" båt både i Sverige och Åland/Finland.
En sak upptäckte jag - kompassen fungerar inte helt perfekt, och jag skulle behöva kalibrera den för att korrigera deviationen.
För massor med år sedan använda jag mig (i lumpen på minsvepare) av en fartbana med utlagda kompasskurser i flera olika riktningar. Jag vill minnas att vi även gjorde motsvarande övningar i Karlskrona skärgård.
Är det någon som vet om det finns något i Stockholms skärgård som man kan använda sig av.
(jag vet att alternativet är att via kortet lägga ut kurser baserat på ensmärken mm, men det blir troligen mer exakt om man gör det med förutbestämda punkter/riktmärken.
Hälsningar från en glad seglare ibland ur kurs!
Kalibrering av deviation
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Kalibrering av deviation
Scanner 391 nr 142
Har du en GPS kan du ställa den på att visa magnetisk kurs. Det kan bli rätt bra referens, enkelt.
Alternativ två är att använda en handkompass, som man håller fritt, kanske på för eller akterdäck. Medhjälpare med klar och tydlig röst behövs
Alternativ tre är att "passa på" när man går i befintliga enslinjer, t ex fyrar eller märken. Ofta är de angivna enligt modell "Övre och Nedre Dyviken ens i 334.5 grader.
Alternativ fyra är mer invecklat - då navigerar man med plotter, styr rakt, antecknar kursen (kompassen) och så ser man på spåret i kortet vad man egentligen styrt. Kusin till att titta direkt på GPS:en.
Jag hade grovdevierat kompassen med hjälp av en lös kompass, och justerat litet lätt tills Ö-V och N-S-felet blivit så litet som möjligt. Sedan hade jag haft deviationskladden till hands under hösten, och kontrollerat så ofta det gick mot GPS och fasta enslinjer som man kan hitta. Har du autopilot bruker de kunna styra ytterst rakt (kursangivelsen kan däremot vara meningslös). Sedan, om båten står still över vintern, så får man faktiskt kolla upp det igen. En stor järnköl kan faktiskt ändra sig litet under en vinter, så en deviationstabell måste underhållas.
I praktiken är en kompass som visar +/- tre grader fel fullt användbar. Så bra kan jag inte styra mha kompass, utan då behöver jag ett styrmärke. Har man en deviationstabell för var tionde grad (man interpolerar däremellan) kommer man lätt såpass nära.
Alternativ två är att använda en handkompass, som man håller fritt, kanske på för eller akterdäck. Medhjälpare med klar och tydlig röst behövs
Alternativ tre är att "passa på" när man går i befintliga enslinjer, t ex fyrar eller märken. Ofta är de angivna enligt modell "Övre och Nedre Dyviken ens i 334.5 grader.
Alternativ fyra är mer invecklat - då navigerar man med plotter, styr rakt, antecknar kursen (kompassen) och så ser man på spåret i kortet vad man egentligen styrt. Kusin till att titta direkt på GPS:en.
Jag hade grovdevierat kompassen med hjälp av en lös kompass, och justerat litet lätt tills Ö-V och N-S-felet blivit så litet som möjligt. Sedan hade jag haft deviationskladden till hands under hösten, och kontrollerat så ofta det gick mot GPS och fasta enslinjer som man kan hitta. Har du autopilot bruker de kunna styra ytterst rakt (kursangivelsen kan däremot vara meningslös). Sedan, om båten står still över vintern, så får man faktiskt kolla upp det igen. En stor järnköl kan faktiskt ändra sig litet under en vinter, så en deviationstabell måste underhållas.
I praktiken är en kompass som visar +/- tre grader fel fullt användbar. Så bra kan jag inte styra mha kompass, utan då behöver jag ett styrmärke. Har man en deviationstabell för var tionde grad (man interpolerar däremellan) kommer man lätt såpass nära.
Anders S
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Bra förslag
Det var ett par riktigt bra förslag - intressant det du skriver om kursangivelsen på autopiloten. Köpte en ST 2000 för två veckor sedan och kursdifferensen mellan autopilot och kompasskurs varierar mellan 6-7 grader upp till 20 grader!
Blir nog handkompassvarianten för mig! Har dessutom blyköl så jag behöver inte funderat på deviation/påverkan av kölen i alla fall. Sen får man se till att inte placera för ånga kastruller el dyl i närheten.
Noterade att mobiltelefonen påverkade kompassen, och framförallt om den hade aktiverad gpsfunktion - vilket jag inte hade en aning om.
/Mats
Blir nog handkompassvarianten för mig! Har dessutom blyköl så jag behöver inte funderat på deviation/påverkan av kölen i alla fall. Sen får man se till att inte placera för ånga kastruller el dyl i närheten.
Noterade att mobiltelefonen påverkade kompassen, och framförallt om den hade aktiverad gpsfunktion - vilket jag inte hade en aning om.
/Mats
Scanner 391 nr 142
Motorn kan störa en del också. Särskillt om den är i gång. En massa järn som åker hit och dit och som dessutom snurrar. Till detta länkat en fin generator med tillhörande kablage...
Jag har vaga minnen av att det finns en liknande bana som den utanför Karlskrona i krokarna kring Älvsnabben.
Jag har vaga minnen av att det finns en liknande bana som den utanför Karlskrona i krokarna kring Älvsnabben.
Amigo 23 - På rent kölvatten sedan 1970
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Först rensar man runt kompassens närområde. Ölburkar av järn (förr), skepparns favoritskruvmejsel, ficklampa etc har en tendens att hamna nära kompassen. En skottmonterad kompass - vad finns bakom denna, och vad lägger man på den hyllan? På en tidiogare båt (ny) fick jag mjäll av att kompassen än visade rätt i dåligt väder, men fint i solsken; ca 20-30 grader. Men eftersom sprayhoodbågen var i järn, och parkerade några dm från kompassen så var det inte så konstigt... Det tog några dagar med blandat väder innan vi begrep
Motorns påverkan (i sig) ändras sällan av att den går, utan då skall man snarare misstänka elpåverkan. Generatorn är ingen liten komponent, och lömsk eftersom magnetiseringen ändras med laddningsstatus. Däremot kan lutningen ställa till det - järnmassan håller sig ju inte still (ur kompassens synpunkt). Det är några hundra kilo, och vanligen också närmare än kölen, om den nu inte är av bly. Så en perfekt deviationstabell (en sådan blir lätt höstens projekt) skall rätteligen också göras vid krängning, helst åt båda hållen. Puh...
Man bör också passa på att kolla de elförbrukare man har i närheten av kompassen. Kompassbelysningen är en, men instrument, plotter, autopilot etc påverkar också - har man en autopilot nära, så tänk på motorn (elektromagnet!) och att det finns en liten avkännare i styrenheten (det var länge sedan det var magnetkompasser i autopiloter) som i sig också påverkas. Ett knep (som fungerar) är att vira (snurra) elkablarna i sina respektive +/- - det minskar läckfältet en hel del.
Summa sumarum: det är i praktiken helt ogörligt att få det "perfekt", utan man få acceptera att det finns fel inbyggt i systemet, och så får man använda litet klokskap i tillämpningen. Deviationstabellen är en, omdöme en annan. Kompasser visar alltid litet fel, men de slutar aldrig att fungera - bra visdom i dimma, när kompassan börjar rotera vilt!
Kompassdevieringsbanor finns här och där. Man hittar dem i sjökorten - symbolen liknar en sinuskurva ovanpå ett rakt streck. Tyvärr finns det inga hjälpmedel i övrigt, de är bara en plats med "normal magnetism" där man kan köra runt som det passar. Men det är annars rätt att gå dit, för där slipper man fundera på om det kanske går en kraftkabel på botten. Alla "fel" som indikeras finns i båten, och det kan ju vara bra att veta.
Motorns påverkan (i sig) ändras sällan av att den går, utan då skall man snarare misstänka elpåverkan. Generatorn är ingen liten komponent, och lömsk eftersom magnetiseringen ändras med laddningsstatus. Däremot kan lutningen ställa till det - järnmassan håller sig ju inte still (ur kompassens synpunkt). Det är några hundra kilo, och vanligen också närmare än kölen, om den nu inte är av bly. Så en perfekt deviationstabell (en sådan blir lätt höstens projekt) skall rätteligen också göras vid krängning, helst åt båda hållen. Puh...
Man bör också passa på att kolla de elförbrukare man har i närheten av kompassen. Kompassbelysningen är en, men instrument, plotter, autopilot etc påverkar också - har man en autopilot nära, så tänk på motorn (elektromagnet!) och att det finns en liten avkännare i styrenheten (det var länge sedan det var magnetkompasser i autopiloter) som i sig också påverkas. Ett knep (som fungerar) är att vira (snurra) elkablarna i sina respektive +/- - det minskar läckfältet en hel del.
Summa sumarum: det är i praktiken helt ogörligt att få det "perfekt", utan man få acceptera att det finns fel inbyggt i systemet, och så får man använda litet klokskap i tillämpningen. Deviationstabellen är en, omdöme en annan. Kompasser visar alltid litet fel, men de slutar aldrig att fungera - bra visdom i dimma, när kompassan börjar rotera vilt!
Kompassdevieringsbanor finns här och där. Man hittar dem i sjökorten - symbolen liknar en sinuskurva ovanpå ett rakt streck. Tyvärr finns det inga hjälpmedel i övrigt, de är bara en plats med "normal magnetism" där man kan köra runt som det passar. Men det är annars rätt att gå dit, för där slipper man fundera på om det kanske går en kraftkabel på botten. Alla "fel" som indikeras finns i båten, och det kan ju vara bra att veta.
Anders S
En pejlskiva rätt monterad i båten kan användas var som helst där "terrängen" inte har magnetiska störningar, Pejla mot ett känt objekt
på stort avstånd och vrid runt båten på plats,pejla , läs av kompassen och räkna. Resultatet kan bli en deviationskurva som är hur "finmaskig"
som helst.
Perra.
på stort avstånd och vrid runt båten på plats,pejla , läs av kompassen och räkna. Resultatet kan bli en deviationskurva som är hur "finmaskig"
som helst.
Perra.
Segla vackert.
Det kanske kan vara en idé att kontakta kustbevakningen, sjöräddningen, kryssarklubben eller något annat "proffs", de känner säkert till någon devieringsbana där du bor. Såvitt jag vet har väl yrkessjöfarten krav på sig att regelbundet kontrollera kompassen.
Själv fick jag ut en fin skiss på en devieringsbana i Örnsköldsvik när jag tog kustsepparintyget. Det var en massa enslinjer med skorstenar, höghus, radiomaster m.m. Killen som var kursledare där jobbade åt kustbevakningen.
Själv fick jag ut en fin skiss på en devieringsbana i Örnsköldsvik när jag tog kustsepparintyget. Det var en massa enslinjer med skorstenar, höghus, radiomaster m.m. Killen som var kursledare där jobbade åt kustbevakningen.
X-342 SWE 18 "Kexet"
Jag har vart med om att en liten skruv (M8x25, kolstålare monterad i tf. brist på bättre) i ena sidans fäste av sprayhoodbågarna och inte alltför nära kompassen, gett kraftig missvisning.
Också varit med om att en radio som varit parkerad direkt innanför kompassen inte stört ett skvatt.
Seglat runt kusten i stålbåt. Kompassen fungerar perfekt på västkusten, men en bit in i Östersjön visar den åt h-vite.
En erfarenhet till: kompass som visar rätt kurs medan GPS:en visar åt h-vite (koll mot annan GPS och annan kompass), trots att den visar korrekt position (åter jmf m. annan GPS samt geografiska realiteter).
Gåtor, åtminstone ibland.
Rudi
Också varit med om att en radio som varit parkerad direkt innanför kompassen inte stört ett skvatt.
Seglat runt kusten i stålbåt. Kompassen fungerar perfekt på västkusten, men en bit in i Östersjön visar den åt h-vite.
En erfarenhet till: kompass som visar rätt kurs medan GPS:en visar åt h-vite (koll mot annan GPS och annan kompass), trots att den visar korrekt position (åter jmf m. annan GPS samt geografiska realiteter).
Gåtor, åtminstone ibland.
Rudi
-
Mats Brage
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
GPS och kompass
Rudi - jag håller med
På väg från Finska Utö till Sandhamn kollade vi och korrigerade för missvisningen som bitvis är ganska kraftig syd Åland.
Vi hade två olika GPS och en fast monterad kompass och en Silva handpejlkompass samt en inbygd kompass i Autopiloten.
INGEN visade samma kurs.
Mellan de två vanliga kompasserna skilde det c:a 5 grader, stablit även om vi flyttade handkompassen c:a 70 cm från den fast monterade och undan för GPS:erna.
Mellan GPS:erna skilde det +-10 grader (en var för land bruk och en för kombi bruk enl tillverkaren).
Som jag skrev tidigare var kompassen i autopiloten helt ute och seglade (?) om vi jämförde både med solstånd, bärnignar mot land mm.
GPS kan nog vara bra som positionsbestämmare, men inte fick jag så stort förtroende i övrigt när jag provade i somras. Kanske konservativ, men vanlig kompass, "riktigt sjökort" och kikare fungerar väl så bra - problemen uppstår mer när man ska gå för död räkning, eller?
Med anledning av ovan var det att jag startade den här tråden, för att senare i höst kunna vara säker på att min fasta kompass visar så rätt den kan, och sedan ytterligare en gång kolla med inlånade GPS-kopmassaer om det är värt investeringen.
Hälsn.
På väg från Finska Utö till Sandhamn kollade vi och korrigerade för missvisningen som bitvis är ganska kraftig syd Åland.
Vi hade två olika GPS och en fast monterad kompass och en Silva handpejlkompass samt en inbygd kompass i Autopiloten.
INGEN visade samma kurs.
Mellan de två vanliga kompasserna skilde det c:a 5 grader, stablit även om vi flyttade handkompassen c:a 70 cm från den fast monterade och undan för GPS:erna.
Mellan GPS:erna skilde det +-10 grader (en var för land bruk och en för kombi bruk enl tillverkaren).
Som jag skrev tidigare var kompassen i autopiloten helt ute och seglade (?) om vi jämförde både med solstånd, bärnignar mot land mm.
GPS kan nog vara bra som positionsbestämmare, men inte fick jag så stort förtroende i övrigt när jag provade i somras. Kanske konservativ, men vanlig kompass, "riktigt sjökort" och kikare fungerar väl så bra - problemen uppstår mer när man ska gå för död räkning, eller?
Med anledning av ovan var det att jag startade den här tråden, för att senare i höst kunna vara säker på att min fasta kompass visar så rätt den kan, och sedan ytterligare en gång kolla med inlånade GPS-kopmassaer om det är värt investeringen.
Hälsn.
Scanner 391 nr 142
Om man har en nyinförskaffad båt kanske man bör ha med sig en handpejlkompass som man lärt känna och som får ledsaga 
en genom livet s.a.s. Stående på akterdäck (som Anders sa) är vettigt förfarande. Du har blyköl, visserligen , kanske finns där andra störkällor i sittbrunnen. Det verkar ändå som att kompasserna var relativt "överens".
Vore personligen intresserad att läsa om fler fall inom ämnet.
Rudi
en genom livet s.a.s. Stående på akterdäck (som Anders sa) är vettigt förfarande. Du har blyköl, visserligen , kanske finns där andra störkällor i sittbrunnen. Det verkar ändå som att kompasserna var relativt "överens".Vore personligen intresserad att läsa om fler fall inom ämnet.
Rudi
