Hej, jag tänkte utföra ett par plastningsarbeten.
Det har ju här på forumet talats om att vinylester skulle ha en överlägsen vidhäftningsförmåga mor gamla laminat i jämförelse med polyester.
Jag stack till SeaSea för att handla. Biträdet hade aldrig hört talas om något dylikt, klockan var fem i sex och jag tog en burk polyester i stället.
Kollade i deras katalog sedan: enligt denna säljer man inte vinylester.
Tittade sedan i en Watskikatalog. Där finns vinylester i enlitersburkar. Jag kommer att behöva en el. två. Prisskillnaden är mig likgiltig i dessa småkvantiteter.
Jag närmar mig frågorna: i katalogen står att vinylester är till för "tankar och golvbeläggningar m.m." Är det rätt sort? Finns det flera sorter? Måhända naiva och "försiktiga" frågor, men detta är inget jag vågar ta några risker med.
Tacksam för svar
Rudi
Vinylester?
Det kan nog vara litet bättre vidhäftning, men det är ju inte så att polyester är direkt usel. Man räknar nämligen inte med att det finns fria "svansar" kvar i molekylkedjorna, men i praktiken brukar sådan alltid finnas. Vanligen känner man en rejäl "styrendoft" även efter många år, när man slipar i äldre plast, och det innebär som regel att materialet inte är helt uthärdat. Får man sedan kontakt med nytt och gammalt via armeringsmaterialet (riktigt grov slipskiva) blir det också bra.
Plast på vinylesterbas är tätare och mindre känslig för kemisk påverkan och den häftar litet bättre, men den har inga andra avgörande skillnader mot "vanlig" polyesterplast. Skulle man göra en skrovlagning, laminera in någon metallförstärkning eller göra en vattentank är det utmärkt.
Skall det limmas är epoixy med lämpligt fyll/armeringsmedel naturligtvis bättre. Men laminerar man mot skrov eller däck är det en poäng att inte blanda material mer än nödvändigt.
Plast på vinylesterbas är tätare och mindre känslig för kemisk påverkan och den häftar litet bättre, men den har inga andra avgörande skillnader mot "vanlig" polyesterplast. Skulle man göra en skrovlagning, laminera in någon metallförstärkning eller göra en vattentank är det utmärkt.
Skall det limmas är epoixy med lämpligt fyll/armeringsmedel naturligtvis bättre. Men laminerar man mot skrov eller däck är det en poäng att inte blanda material mer än nödvändigt.
Anders S
Om du använder en sådan tungstenskiva så får du tillräkligt med fibrer från det gamla laminat. Var dock försiktigt. Det blir som att slipa i smör!Rudi skrev:T.o.m. en rasp ger ju en ganska slät yta. Kan det vara en idé att hugga märken (små fästgropar) med ett stämjärn efter att fasningen är slipad?
Vinylester är alltså bara av ett slag?
Rudi
Peter
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
segla en Mustang, www.elvstrom-mustang.org
Det här med att det i alla lägen är bättre att reparera med epoxy är delvis en missuppfattning. Epoxy är förstås utmärkt om man skall limma fast något, t ex om man vill limma in en förstärkningsbalk eller en stringer i efterhand, eller om man vill fästa ett röstjärn eller förstärkningsplatta med lim mot skrovet.
Skall man däremot laminera om något i den befintliga strukturen är det oftast bättre att använda polyester, om båten är byggd i detta material. Framför allt får man (så nära som är praktiskt möjligt) samma rörelser i kyla och värme och man får ett material med liknande mekaniska och kemiska egenskaper. Knepet för att få styrka är att fogen utformas korrekt, och fasar man den 1:10 (inga problem i normala laminat - svarar mot att slipa en fasning om 10 cm i 10 mm laminat)= får man mycket god styrka. Kommer man åt att fasa på båda sidor räcker det att fasa 5 cm på var sida - och man får en stabil mekanisk koppling samtidigt. Med en grov slipskiva bibehålls små rester av armeringen, och man får en god koppling mellan nytt och gammalt material, om man är noga med att arbeta in den nya mattan. Epoxyplastens bättre vidhäftning (än polyesterplast) bygger på limeffekten - som lim är det mycket bättre. Men mot polyester (eller härdad epoxy) får man ingen kemisk bindning alls (naturligtvis) medan en polyesterlagning utnyttjar kvarvarande "öppna" molekylsvansar som kan finns kvar. Sådana finns mycket länge, även om det är färre som inte "hittat en kompis" som omedelbart efter initialhärdningen. Man räknar inte med den effekten, men den finns där i alla fall och är positiv.
Minns jag rätt skall Rudi göra litet mindre fönster än tidigare, och då kan man utan vidare överlappa ordentligt på insidan i moment ett. Då får man i praktiken både en förstyvning runt hålet (bra) och en stor anliggningsyta för det nya materialet (också bra). När man provmonterat fönstret på rätt plasts kompletterar man med en fasning och slutlaminering från utsidan - då sitter laminatet både kemiskt och mekaniskt.
Skall man däremot laminera om något i den befintliga strukturen är det oftast bättre att använda polyester, om båten är byggd i detta material. Framför allt får man (så nära som är praktiskt möjligt) samma rörelser i kyla och värme och man får ett material med liknande mekaniska och kemiska egenskaper. Knepet för att få styrka är att fogen utformas korrekt, och fasar man den 1:10 (inga problem i normala laminat - svarar mot att slipa en fasning om 10 cm i 10 mm laminat)= får man mycket god styrka. Kommer man åt att fasa på båda sidor räcker det att fasa 5 cm på var sida - och man får en stabil mekanisk koppling samtidigt. Med en grov slipskiva bibehålls små rester av armeringen, och man får en god koppling mellan nytt och gammalt material, om man är noga med att arbeta in den nya mattan. Epoxyplastens bättre vidhäftning (än polyesterplast) bygger på limeffekten - som lim är det mycket bättre. Men mot polyester (eller härdad epoxy) får man ingen kemisk bindning alls (naturligtvis) medan en polyesterlagning utnyttjar kvarvarande "öppna" molekylsvansar som kan finns kvar. Sådana finns mycket länge, även om det är färre som inte "hittat en kompis" som omedelbart efter initialhärdningen. Man räknar inte med den effekten, men den finns där i alla fall och är positiv.
Minns jag rätt skall Rudi göra litet mindre fönster än tidigare, och då kan man utan vidare överlappa ordentligt på insidan i moment ett. Då får man i praktiken både en förstyvning runt hålet (bra) och en stor anliggningsyta för det nya materialet (också bra). När man provmonterat fönstret på rätt plasts kompletterar man med en fasning och slutlaminering från utsidan - då sitter laminatet både kemiskt och mekaniskt.
Anders S
Anders: Jo, rutorna skall bli något mindre. Det där med molekylsvansarna( tur att man önskade, och fick, en kemilåda till 11-årsdagen, annars hade man varit chanslös här 
) är intressant: vi har ju, förmodar jag, många av oss märkt, hur nya båtar, åtminstone fordom, alltid stank värre vid svår sommarhetta än eljest: man kanske kan uppmuntra svansviftandet med en kupéfläkt vid efterhärdningen? "Bättre" båtvarv har väl länge brukat baka polyesterskroven i värme efter lamineringen?
Rudi
) är intressant: vi har ju, förmodar jag, många av oss märkt, hur nya båtar, åtminstone fordom, alltid stank värre vid svår sommarhetta än eljest: man kanske kan uppmuntra svansviftandet med en kupéfläkt vid efterhärdningen? "Bättre" båtvarv har väl länge brukat baka polyesterskroven i värme efter lamineringen?Rudi
Gällkot: var på SeaSea och pejlade in och handlade: kuriöst att se hur en plast som ombord ter sig kritvit, efter att man har sågat loss ett stycke, plötsligt blir grå, t.o.m. med en viss grönton (man kanske skulle fördjupa sig i Goethes (eller var det Hegels?) färglära).
Nå, vi fick öppna några burkar och jämföra. Kan för den sakens skull inte svära på att det blev rätt. Framtiden ger besked.
Rudi
P.S. Kan inte leverera långa stycken, därav uppspaltningen. Har skickat iväg ett par stycken ut i rymden, tidigare under kvällen. Vet ej om Sejlgajd åter börjat krångla eller om det är min dator.
Nå, vi fick öppna några burkar och jämföra. Kan för den sakens skull inte svära på att det blev rätt. Framtiden ger besked.
Rudi
P.S. Kan inte leverera långa stycken, därav uppspaltningen. Har skickat iväg ett par stycken ut i rymden, tidigare under kvällen. Vet ej om Sejlgajd åter börjat krångla eller om det är min dator.