Det där med ô och ö kan nog vara litet skillnad ändå. Kanske kan man jämföra klangen i ô (som i knô, bôdig och bôe) och ö (som i Brännö, ök och ösa)?
(Hur hamnade vi här? Är det mitt fel?)
GP uppmärksammar båtplatsproblematiken i Göteborg
Visst, cirkumflexen behövs i ord som knô, bôdig och bôe men den behövs inte för uttalet av körka. Uttalet blir exakt samma om man skriver körka eller kôrka (tror jag mig veta).Anders S skrev:Det där med ô och ö kan nog vara litet skillnad ändå. Kanske kan man jämföra klangen i ô (som i knô, bôdig och bôe) och ö (som i Brännö, ök och ösa)?
(Hur hamnade vi här? Är det mitt fel?)
Senast redigerad av 1 Brendan, redigerad totalt 0 gånger.
För att återgå till ursprungsfrågan:
Det som artikeln beskriver verkar vara exempel på hur det kan gå när man slentrianmässigt räknar med att inget skall ändras. Man kanske till och med trodde att man har besittningsrätt till bryggplatsen? En extra krydda är ju att båtägarna i det ena exemplet dessutom hamnade ur askan i elden ("eller; i finansvalparnas klor") genom att de av närighet förkastade de ursprungliga ägarnas förslag.
I Lomma har man en intressant situation, där ett byggföretag nu "exploaterar hamnen", dvs bygger bostäder där det varit hamn/industriområde. Där är tvistefrågan inte hamnplatserna, utan att båtarna tar plats på land. Landplatserna blockerar upp värdefullt exploateringsområde, och för att kunna bygga man får nu dryga kostnader för att skapa en alternativ uppställningsplats. Ett av kraven är att man skall kunna köra båten nära nog för kranlyft - alternativet blir annars lastbilstransport på ett par kilometer, genom ett bostadsområde och över en hårt trafikerad väg. Dessa kostnader vill (av naturliga skäl) såväl kommun som byggbolag lägga på båtägarna.
Problemet kryddas av att det finns ett arrende och detta kan bara brytas om man anvisar en "likvärdig plats" - MAO bäddat för tjafs på hög nivå.
Det som artikeln beskriver verkar vara exempel på hur det kan gå när man slentrianmässigt räknar med att inget skall ändras. Man kanske till och med trodde att man har besittningsrätt till bryggplatsen? En extra krydda är ju att båtägarna i det ena exemplet dessutom hamnade ur askan i elden ("eller; i finansvalparnas klor") genom att de av närighet förkastade de ursprungliga ägarnas förslag.
I Lomma har man en intressant situation, där ett byggföretag nu "exploaterar hamnen", dvs bygger bostäder där det varit hamn/industriområde. Där är tvistefrågan inte hamnplatserna, utan att båtarna tar plats på land. Landplatserna blockerar upp värdefullt exploateringsområde, och för att kunna bygga man får nu dryga kostnader för att skapa en alternativ uppställningsplats. Ett av kraven är att man skall kunna köra båten nära nog för kranlyft - alternativet blir annars lastbilstransport på ett par kilometer, genom ett bostadsområde och över en hårt trafikerad väg. Dessa kostnader vill (av naturliga skäl) såväl kommun som byggbolag lägga på båtägarna.
Problemet kryddas av att det finns ett arrende och detta kan bara brytas om man anvisar en "likvärdig plats" - MAO bäddat för tjafs på hög nivå.
Anders S
Så kan man ju läsa det. Men i fallet Kindes varv var det väl "finansvalparna" fick på tasfen. Det lönade ju att gå samman och agera. Visst får de fortfarande betala "insats" och höjd avgift (men inte lika höjd). Men nu är insatsen ett lån med säkerhet och har rätt att överlåta sin plats.Anders S skrev:För att återgå till ursprungsfrågan:
Det som artikeln beskriver verkar vara exempel på hur det kan gå när man slentrianmässigt räknar med att inget skall ändras. Man kanske till och med trodde att man har besittningsrätt till bryggplatsen? En extra krydda är ju att båtägarna i det ena exemplet dessutom hamnade ur askan i elden ("eller; i finansvalparnas klor") genom att de av närighet förkastade de ursprungliga ägarnas förslag.
....
/Lars J
För att klarlägga: Jag tycker inte det är varken fel eller konstigt att man betalar insats och årsavgift för sin båtplats.
Däremot förstår jag de som känner sig "fintade" när de får besked om att den plats de alltid haft nu skall köpas loss och sedan skall man betala mer i hyra. Det ligger liksom inte riktigt i alla människors natur att säga "jaha, roligt så länge det varade - nytt läge, nya insatser..."
För ett antal år sedan drabbades jag och många andra av en konkursad exploatör (Lundåkrahamnen) och tvingades gå in med nya fräscha pengar för att få behålla platsen. Inte kändes det bra, men det var det "minst dåliga" alternativet. Ingen tycket det var kul, dock.
Däremot förstår jag de som känner sig "fintade" när de får besked om att den plats de alltid haft nu skall köpas loss och sedan skall man betala mer i hyra. Det ligger liksom inte riktigt i alla människors natur att säga "jaha, roligt så länge det varade - nytt läge, nya insatser..."
För ett antal år sedan drabbades jag och många andra av en konkursad exploatör (Lundåkrahamnen) och tvingades gå in med nya fräscha pengar för att få behålla platsen. Inte kändes det bra, men det var det "minst dåliga" alternativet. Ingen tycket det var kul, dock.
Anders S
En skillnad mellan Göteborg och Stockholm är att det finns många klubbar i Stockholm (som har beskrivits). Det har varit en lång kultur i Stockholm med klubbar. Nu tror jag inte det är möjligt att börja en ny klubb. Blir dyrt med mark, bryggor etc. om man ens får till ett tillstånd
På västkusten har man varit van vid att kommunerna tagit hand om båtplatserna. Kommunala båtplatser och klubbhmanar har den fördelen att de tar bort en tendens som blivit i kommersiella hamnar, nämligen den att folk med rejält med pengar köper/hyr ett antal platser längs kusten bara för att kunna ligga där några dagar på semestern. Jag har själv haft sådana grannar. Detta får till följd att platsen står tom nästan hela säsongen.
Även om det i Svenska ögon känns dyrt med båtplatser är det ändå mycket billigt jämfört med andra länder. Var t.ec. i Dublin, där kostade det 500 EUR per m båt, dvs en 10 m båt kostade 5000 EUR/år, men detta var ändå billigt jämfört med Southhampton där man fick betala 6000 GBP (~100000 kr) per år.
På västkusten har man varit van vid att kommunerna tagit hand om båtplatserna. Kommunala båtplatser och klubbhmanar har den fördelen att de tar bort en tendens som blivit i kommersiella hamnar, nämligen den att folk med rejält med pengar köper/hyr ett antal platser längs kusten bara för att kunna ligga där några dagar på semestern. Jag har själv haft sådana grannar. Detta får till följd att platsen står tom nästan hela säsongen.
Även om det i Svenska ögon känns dyrt med båtplatser är det ändå mycket billigt jämfört med andra länder. Var t.ec. i Dublin, där kostade det 500 EUR per m båt, dvs en 10 m båt kostade 5000 EUR/år, men detta var ändå billigt jämfört med Southhampton där man fick betala 6000 GBP (~100000 kr) per år.
Bokstavligen spelar också detta rollLars J skrev: båtägandet är fördelat över landet.
/Lars J
Med våra "båtvanor" är en uppställningsplats lika viktig som en båtplats. På många håll är det som ställer till det - att anordna en hamn (som Björlanda) är i princip att kapa åt sig litet vattenyta. Det är inga problem (relativt, alltså...). Men ifall båtägarna ensamma eller i förening skall betala värdet på en strandnära tomt blir det snabbt dyrt.
Anders S
Att jämföra med utlandet haltar om man inte har något index att gå efter. Enligt detta resonemang är lägenheterna i centrala Göteborg snorbilliga även om de kostar närmare två miljoner för något bobart. Bostadspriserna i Dublin är nämligen ca tio gånger högre. Var där för en månad sedan och råkade hamna framför ett skyltfönster till en fastighetsmäklare. Kändes som bekanta siffror tills jag kom på att det var inte i svenska kronor utan i euros.asdsj skrev:ycket billigt jämfört med andra länder. Var t.ec. i Dublin, där kostade det 500 EUR per m båt, dvs en 10 m båt kostade 5000 EUR/år, men detta var ändå billigt jämfört med Southhampton där man fick betala 6000 GBP (~100000 kr) per år.
