Stabilitet och nya kontra gamla båtar

[Kuling]

Många nya båtar har en kölviktsprocent på runt 30%, exempelvis Hanse, Bavaria, Elan, m.m. Jämför man med gamla svenska båtar, så är kölviktsprocenten där oftast minst 40%. Hur kommer detta att märkas vid riktigt taskigt väder med risk för kullslagning och andra extrema upplevelser? Ligger kompensationen idag i en bredare båt och därmed en ökad formstabilitet, vilket kommer att vara en nackdel den dag båten hamnar upp och ner? Eller är det så att man satsar på en brutalt tung bulb längst ner, vilket i och för sig många nya båtar har till skillnad från svenska 70-80-talare, och som i så fall skapar en gravimetrisk stabilitet motsvarande den traditionella designen?

Visst, det finns CE-märkning där många kvalificerar in i A-klassen, och det ska väl mycket till innan man som familjeseglare hamnar i denna typ av svårigheter, men har man tvivel så vill man ju inte att de ska dyka upp i \"fel\" läge...

Man kan ju inte heller generalisera fullt ut, det finns naturligtvis undantag från detta, men jag vill ändå påstå att det finns en märkbar trend här. Det märkliga är att går man på mässorna så är det inga försäljare som är intresserade av att diskutera detta (och spekulanterna verkar inte heller fråga om det).

[Robin]

Ja, det är väl så att de flesta moderna båtar har djupa bulbkölar, som självklart är effektivare, och behöver därför inte vara så tunga. Det i kombination med ett brett fyllig skrov gör att man kan uppnå högra stabilitet med en lägre kölviktsprocent.

Vid normal segling funkar detta fint, varför släpa runt på bly som inte behövs.
Men som du säger, går man omkull så är det klart svårare att välta tillbaka. Men det hjälps nog upp lite på båtar med stora överbyggnaden, de får ju då en fördelaktig placering av luft. Men iof, stora överbyggnader är tunga, så totalt kanske det inte hjälper så mycket, vet inte:)

Men snart är det standard med swingköl(canting keel), och då blir nästan omöjligt att bli kvar uppochner. Kölen har ju en rejäl hävarm när båten ligger rakt, oavsett vilket håll:) Förutsatt att man har kölen swingad, men det har man med all säkerhet när det finns risk att välta:)

//Robin

[Guitar Nilsson]

Men snart är det standard med swingköl(canting keel), //Robin

Har jag det också då nu till sommarn?
Skämta lite, men vadå vanligt snart?

[Robin]

Det var ju iof lite av ett skämt från min sida oxå, tror inte att det kommer bli standard på alla båtar, men säkert på flera. Allteftersom systemen blir mer tillförlitliga så kommer det komma i fler och fler båtar. Se bara på alla andra tekniska lösningar som börjat på kappseglingsbanorna. Allt kommer ner till cruisingbåtar så småningom. Varför skulle det inte gälla just swingkölen:)

Vi får väl se, kanske jag får igång en produktionsbåt en dag;)

//Robin

[SWE54]

Många nya båtar har en kölviktsprocent på runt 30%, exempelvis Hanse, Bavaria, Elan, m.m.

Många av dom båtarna har ju dessutom relativt låg rigg, och i allmänhet dåligt utnyttjad segelyta.
Målgruppen är väl heller inte direkt havskappseglare...
Så det finns kanske en orsak till konstruktionen...?

[Anders S]

Fast... 25 % i barlastprocent är inte så litet. Det räcker för att ge tillräcklig stabilitet, om man menar att båten inte skall kunna välta. Problemen ligger snarare i att nya båtar är breda i sig, och därför har ett större område där de är omvänt stabila när de välts i stormförhållanden.

Det är inte alldeles intuitivt, men man behöver inte stor barlastprocent (tung köl) för att få stabilitet. På segelfartyg har/hade man ingen köl över huvud taget, men man ser vid först konstruktionen och sedan vid lastningen noga till att metacenterhöjden bibehålls även vid stora krängningsvinklar - och då får man ändå stabilitet.

[Kuling]

Jovisst är det så. Problemet är ju att den aktuella båtstorleken är mindre än segelfartyg och därmed påverkas mera vid lägre vindstyrkor och våghöjder. Därför är det som Anders säger, att det egentligen är bredden som är det luriga i lägen när riggen är köl och tvärtom...

Detta problem(?) finns ju även på många svenska nya båtar. HR har ju stabilitetsdiagram på sin hemsida och där finns en förhållandevis stor negativ area på de flesta, även de mindre, vilka ju är mera utsatta för kantring. Egentligen ska man väl upp till däckssalongbåtarna för att tillfredsställa siffer- och diagramnördar som mig, de stora överbyggnaderna fixar ju en hyfsad lyftkraft, precis som Robin skrev.

/Mattias

[Anders S]

Ur synvinkeln \"komma tillbaks\" är ju en \"cylinder med köl\", höga fribord och stora ruffar en riktigt bra ide.

Tittar man på en del Bavariamodeller (och andra moderna \"husbåtar\") ser man ju också höga fribord och ett stort däckshus med välvt tak (inte bara Vision) som naturligtvis (bara det håller) kommer att hjälpa till med den önskvärda instabilteten i omvänt läge.

[Håkan]

Ja, det är väl så att de flesta moderna båtar har djupa bulbkölar, som självklart är effektivare, och behöver därför inte vara så tunga. Det i kombination med ett brett fyllig skrov gör att man kan uppnå högra stabilitet med en lägre kölviktsprocent.

//Robin

Jag håller nog inte med riktigt.
Är inte många båtar designade efter IMS och då blir det som det blir?

Jag seglar ibland med en First 36.7 som har låg vikt i kölen som alla andra moderna badbaljor.
Ägarna funderade först på en First 31.7 men avstod då den var alldeles för rank och skulle enligt dem inte få segla havskappsegling.
Jag tycker dock att deras 36.7 också är rank men jag tror den är designad för att ha 6 gubbar på railen.
Det funkar på race men hur beter den sig med familjen?
Jmf med vår förra Diva är det som natt och dag på gott och ont.

Nu räknar inte jag med kullslagningar men jag tror många hellre skulle vilja ha lite extra vikt i kölen och kan bli överraskade och luta för mycket.
Inte för att gå omkull men att medföjlande familjen inte vill segla utan gå för motor istället och det är väl så illa!

Tidigare gjorde man familjebåtar efter IOR-regler som nu känns väldigt gamla och omodernt, idag gör man båtar efter IMS Racers som kanske om 10 år känns vingligt och osäkert, vem vet?

Fatta mig inte fel nu, jag skulle gärna vilja ha en 36.7:a om den inte vore för bred...
Jag tror bara att man måste lära sig att reva tidigare än förr, redan vid 8m/s kanske?

Mvh /

[Steen]

Ja, det är väl så att de flesta moderna båtar har djupa bulbkölar, som självklart är effektivare, och behöver därför inte vara så tunga. Det i kombination med ett brett fyllig skrov gör att man kan uppnå högra stabilitet med en lägre kölviktsprocent.

//Robin

Jag håller nog inte med riktigt.
Är inte många båtar designade efter IMS och då blir det som det blir?

Jag seglar ibland med en First 36.7 som har låg vikt i kölen som alla andra moderna badbaljor.
Ägarna funderade först på en First 31.7 men avstod då den var alldeles för rank och skulle enligt dem inte få segla havskappsegling.
Jag tycker dock att deras 36.7 också är rank men jag tror den är designad för att ha 6 gubbar på railen.
Det funkar på race men hur beter den sig med familjen?
Jmf med vår förra Diva är det som natt och dag på gott och ont.



Fatta mig inte fel nu, jag skulle gärna vilja ha en 36.7:a om den inte vore för bred...
Jag tror bara att man måste lära sig att reva tidigare än förr, redan vid 8m/s kanske?

Mvh /

Men Håkan dine kompissar har inte fel på 31.7:an. Det är en kat. B konstruktion och kat. B är inte havssegling (det samme gäller for X-332). Därimot är 36.7:an godkännt til kat. A havssegling och har en stabilites index på 35 (index 32 eller större giver kat.A)
Til alla:
At beräkne index (STIX) kräver en masse faktorar om hele båtens konstruktion, skrov, rigg, köl, overbyg etc. Dom fleste båter kan luta 50-55 grader innan det blir kritisk (ochså nya båter och Bavaria och dom fleste monohull båter kullslager/mast nedåt 180 grader när dom passerar 120-130 grader lutning (AVS= point of no return
Men det är riktigt att man skall reva en moderna båt tidligere enn dom gamla fordi den moderna båten har mere power i lätte vinde. Men usäkre - det är dom inte - tværtom.

[Håkan]

Men det är riktigt att man skall reva en moderna båt tidligere enn dom gamla fordi den moderna båten har mere power i lätte vinde. Men usäkre - det är dom inte - tværtom.

Nä, osäkra är de inte.
Men jag får intrycket att de lättar på kölen och lägger mer vikt på båten och räknar med att besättningen skall kompensera.
Ta tex First 36.7 kontra SwedeStar 370
Nu vet jag att det är svårt och jämföra äpplen och päron med ändå...

First 36.7
Depl 5,9 ton, Köl 1,75 ton (29,6%), Stor + Fock 68,5m2, (Stor+Fock)/Depl= 68,5/5,9= 11,6m2/ton

SwedeStar370
Depl 6,1 ton, Köl 2,55 ton (41,8%), Stor + Fock 74m2
(Stor+ Fock)/Depl= 74/6,1= 12,1m2/ton

Jämför men så har SwedeStar 370 både mer kölviktsprocent 41,8 mot 29,6 men också mer segelyta i förhållande till depl 12,1 mot 11,6

Nu får man ta dessa siffror med en nypa salt och man kan diskutera kölens utformning mm mm men ändå.

Det känns som de nya båtarna med höga fribord väger mer i själva båten och får kompensera med "lättare" köl.
Jag tror det är två olika skolor helt enkelt.

Som sagt, jag skulle gärna ha en First 36.7 men skulle kanske ännu hellre ha en SwedeStar 370?

Mvh /

[SWE54]

Moderna kappseglingsbåtar ska ju även kunna kappsegla i lätt vind som Steen är inne på, då måste man ju \"offra\" något...
Man vill ju ha en så lätt båt som möjligt.
Då blir dom ju breda för att kompensera lägre deplacement.
Dessutom rusar dom ju på undanvindar...
Förhållandet segel/depl. är ett bra mått på hur lättdriven båten är, kanske inte så mycket hur rank den är..
Jag har själv över 26 m2/ton och måste ha revat vid 8 m/s.
Men så är det om man ska ha en båt som kan segla i lätta vindar...

[Steen]

Jag tyckar ochså att SwedeStar 370 ser hemsk snygg ut, men jag tror inte att den är mer styv enn First 36.7:an. Man skall huske på, at SwedeStar 370 har en köl på \"kun\" 1,85 och 36.7 har köl 2,20 och derfor skal Sweden ha mere kölväkt. First 36.7 har iövrigt nästen samma stabilitetsindex som Swan 40 från 1992 och bättre enn den mycket populäre world cruiser Vancouver 34 och har du inte dit liv kärt så skal du segle GR i en Melges 24 som kun är godkänt til segling på Göta kanal.

Men så'n är båtvärlden så spändende

[T]

...
Jag har själv över 26 m2/ton och måste ha revat vid 8 m/s.
Men så är det om man ska ha en båt som kan segla i lätta vindar...

Kvm/ton är inget mått du kan använda för att jämföra båtars egenskaper med utgångspunkt från segelyta och deplacement.
Man måste göra jämförelsetalet sortlöst, t.ex genom att ta roten ur segelytan och tredje roten ur deplacementet och först därefter skapa ett jämförelsetal... men det visste du väl redan?

/T

[SWE54]

Visserligen ska man även ta hänsyn till båtstorlek men det ger ett bra mått på båtens \"vikt/effekt\"..