Rak axel kontra s-drev
Hej.
Jag är inte säker men är inte Lombardini den enda europatillverkade marindieseln idag? Det var väl länge sedan Volvos smådieslar hade så mycket blå-gult i sig? De \"nya\" D1/D2 motorerna är ju inte heller nya utan \"nyligen marinkonverterade\" med gamla lösningar som ex.vis avgasböj i gjutjärn (när funkade gjutjärn och saltvatten ihop senast? På Lombardini sitter det syrafast rostfri). VP är väl tillverkad i Asien för Perkins och grönmålad för att få Volvo-touch? Det står t.o.m Perkins på plåten på motor såg jag på mässan. Någon som kan detaljerna?
Har lite svårt att på rent förnuftsmässiga grunder argumentera för en VP/Yanmar jämfört en Lombardini. När vi valde hösten-05 kunde vi köpa en modern Lombardini 4 cyl 40 hkr för 10.000 mindre, till lägre vikt än en 3 cyl 30 hkr Volvo (2030). Med dessa fakta var valet enkelt! D1/D2 serien är visselrigen nyare än 2030/2040 men inte \"ny\".
Ytterligre en fördel med lombardini är drevet där utväxlingen sitter i drevhuvudet, inte i undervattenskroppen. Ger smäckrare undervattenskropp med mindre släpmotstånd (inte så viktigt på vår blygruva kanske men gör att alla tävlingskatamaraner i medelhavet föredrar Lombardini) och rimligen ett mer ostört flöde för propellern att jobba i.
//Niklas
Jag är inte säker men är inte Lombardini den enda europatillverkade marindieseln idag? Det var väl länge sedan Volvos smådieslar hade så mycket blå-gult i sig? De \"nya\" D1/D2 motorerna är ju inte heller nya utan \"nyligen marinkonverterade\" med gamla lösningar som ex.vis avgasböj i gjutjärn (när funkade gjutjärn och saltvatten ihop senast? På Lombardini sitter det syrafast rostfri). VP är väl tillverkad i Asien för Perkins och grönmålad för att få Volvo-touch? Det står t.o.m Perkins på plåten på motor såg jag på mässan. Någon som kan detaljerna?
Har lite svårt att på rent förnuftsmässiga grunder argumentera för en VP/Yanmar jämfört en Lombardini. När vi valde hösten-05 kunde vi köpa en modern Lombardini 4 cyl 40 hkr för 10.000 mindre, till lägre vikt än en 3 cyl 30 hkr Volvo (2030). Med dessa fakta var valet enkelt! D1/D2 serien är visselrigen nyare än 2030/2040 men inte \"ny\".
Ytterligre en fördel med lombardini är drevet där utväxlingen sitter i drevhuvudet, inte i undervattenskroppen. Ger smäckrare undervattenskropp med mindre släpmotstånd (inte så viktigt på vår blygruva kanske men gör att alla tävlingskatamaraner i medelhavet föredrar Lombardini) och rimligen ett mer ostört flöde för propellern att jobba i.
//Niklas
Någonstans glimmar det att Volvo numera köper motorer från Shibaura, men annars är det rätt att de också har köpt från Perkins. Men Perkins köper från någonn legotillverkare de också. Nanni köper Kubotadieslar, Vetus köper några av sina smådieslar från Peugeot.
Möjligen skulle därför vissa Vetus kunna vara europeiska, i likhet med de Petter och Sole-dieslar som bygger på WV:s lilla dieselblock, men handen på hjärtat - det är inte direkt något problem med motorer från Japan eller Korea (eller utfarmade industrier \"i närheten\"). Lombardini bygger en fullt kompetent industridiesel, men sådana finns å andra sidan av många sorter. Ifall man skall gå efter något skall man hellre titta på de mariniseringskomponenter som använts, servicevänlighet och sådant som reservdelstillgång på lång sikt även för specialdelar. Det sista talar för de stora märkena, t ex Yanmar och Volvo - även om de är väl dyra för att det skall vara riktigt kul. Å andra sidan kan man ofta hitta tillverkare av t ex avgassamlare och värmeväxlare som passar populära standardblock, även om det inte är samma som \"original\".
Drevet tycks vara välgjort, men det är inte helt oproblematiskt att göra ett hållbart S-drev när motoreffekterna ökar - det kan man fråga t ex Yanmar. Själv tror jag att en rak axel verkar vettigt när man ligger på effekter runt 40-50 hk och däröver - Lombardini tycker uppenbarligen samma sak.
Möjligen skulle därför vissa Vetus kunna vara europeiska, i likhet med de Petter och Sole-dieslar som bygger på WV:s lilla dieselblock, men handen på hjärtat - det är inte direkt något problem med motorer från Japan eller Korea (eller utfarmade industrier \"i närheten\"). Lombardini bygger en fullt kompetent industridiesel, men sådana finns å andra sidan av många sorter. Ifall man skall gå efter något skall man hellre titta på de mariniseringskomponenter som använts, servicevänlighet och sådant som reservdelstillgång på lång sikt även för specialdelar. Det sista talar för de stora märkena, t ex Yanmar och Volvo - även om de är väl dyra för att det skall vara riktigt kul. Å andra sidan kan man ofta hitta tillverkare av t ex avgassamlare och värmeväxlare som passar populära standardblock, även om det inte är samma som \"original\".
Drevet tycks vara välgjort, men det är inte helt oproblematiskt att göra ett hållbart S-drev när motoreffekterna ökar - det kan man fråga t ex Yanmar. Själv tror jag att en rak axel verkar vettigt när man ligger på effekter runt 40-50 hk och däröver - Lombardini tycker uppenbarligen samma sak.
Anders S
Min Delphia åkte upp på landbacken i dag.Anders S skrev:Det enkla sättet att kolla vilken propellerstorlek som får plats är att mäta. Beroende på hur varvet valt att bygga in motorbädden sticker drevet ner under botten, mer eller mindre. Får man idag ett oljud skulle jag i första hand mäta avståndet mellan botten och bladtoppen, i andra hand se om det finns någon skada på något av bladen. Är inget av det här ett problem handlar det kanhända om en ogynnsam placering av drevet i förhållande till kölen, och det är inte alldeles säkert att att en annan tvåbladig propeller ändrar på det.
En väldigt enkel tumregel för propellerdimensionering innebär att man beräknar effekten (egentligen vridmomentet) för kombinationen motor och drev. Detta maximala vridmoment bestämmer i princip den lämpliga propellerdiametern. Eftersom Lombardinin anges som 40 HK vid 3600 (inte 3050) och har utväxling om 2.18 blir effektvarv på propelleraxeln ungefär samma som på Volvomotorn. Med ca 30 hästar och 1.91 i utväxling (Volvos värden) skulle det innebära ungefärligen 16 tum för en tvåbladig propeller, ungefär 15 för en trebladig. Samma beräkningsmodell för Lombardinin ger... (kollar i nomogramen) .... 17 tum. Den som tycker det verkar liten skillnad - beräkan gärna den svepta ytan i båda fallen...
Begränsningar är bladspetshastigheten (den får inte vara för stor) - men det är inget problem runt 16 tum och 1500 varv.
Sedan bestäms stigningen av båtens deplacement (tyngd), storlek och form. För segelbåtar av någon storlek är detta inte direkt kritiska parametrar - det är slanka deplacementbåtar med en liten block-koefficient. Men inom Delphians fartområde (runt 10 meter LVL) skulle jag tro att 11 tum i vart fall inte är för litet. Man talar här om en slipfaktor, och traditionellt vill man ha runt 45 % för hjälpmotorer till segelbåtar. Om din nuvarande propeller ger båten god fart och är tillräckligt stark i motsjö bör nya propellervärden inte hamna särskilt långt från dessa.
Naturligtvis skall man anlita propellberäkningshjälp från säljarfirman, i synnerhet om man köper en ny propeller. Mer än en gång slår tumreglerna snett och en seriös firma (det tror jag att Rodahl är) tar naturligtvis ansvar för att det blir en fungerande lösning och ordnar ett propellerbyte om så behövs. Det är dock så att det ligger i propellerförsäljarens och motorfabrikantens intresse att hellre sälja en litet för "lätt" propeller än för "tung" - en sådan orsakar inte överhettning eller kavitation. Man kan gott tänka sig att det bör ligga i vårt intresse också
Den fasta 2 bladiga VP "oljudspropellern" är 16 tum i diameter. Avståndet mellan bladspets och båtbotten är 16 cm.
Min Delphia åkte upp på landbacken i dag.Anders S skrev:Det enkla sättet att kolla vilken propellerstorlek som får plats är att mäta. Beroende på hur varvet valt att bygga in motorbädden sticker drevet ner under botten, mer eller mindre. Får man idag ett oljud skulle jag i första hand mäta avståndet mellan botten och bladtoppen, i andra hand se om det finns någon skada på något av bladen. Är inget av det här ett problem handlar det kanhända om en ogynnsam placering av drevet i förhållande till kölen, och det är inte alldeles säkert att att en annan tvåbladig propeller ändrar på det.
En väldigt enkel tumregel för propellerdimensionering innebär att man beräknar effekten (egentligen vridmomentet) för kombinationen motor och drev. Detta maximala vridmoment bestämmer i princip den lämpliga propellerdiametern. Eftersom Lombardinin anges som 40 HK vid 3600 (inte 3050) och har utväxling om 2.18 blir effektvarv på propelleraxeln ungefär samma som på Volvomotorn. Med ca 30 hästar och 1.91 i utväxling (Volvos värden) skulle det innebära ungefärligen 16 tum för en tvåbladig propeller, ungefär 15 för en trebladig. Samma beräkningsmodell för Lombardinin ger... (kollar i nomogramen) .... 17 tum. Den som tycker det verkar liten skillnad - beräkan gärna den svepta ytan i båda fallen...
Begränsningar är bladspetshastigheten (den får inte vara för stor) - men det är inget problem runt 16 tum och 1500 varv.
Sedan bestäms stigningen av båtens deplacement (tyngd), storlek och form. För segelbåtar av någon storlek är detta inte direkt kritiska parametrar - det är slanka deplacementbåtar med en liten block-koefficient. Men inom Delphians fartområde (runt 10 meter LVL) skulle jag tro att 11 tum i vart fall inte är för litet. Man talar här om en slipfaktor, och traditionellt vill man ha runt 45 % för hjälpmotorer till segelbåtar. Om din nuvarande propeller ger båten god fart och är tillräckligt stark i motsjö bör nya propellervärden inte hamna särskilt långt från dessa.
Naturligtvis skall man anlita propellberäkningshjälp från säljarfirman, i synnerhet om man köper en ny propeller. Mer än en gång slår tumreglerna snett och en seriös firma (det tror jag att Rodahl är) tar naturligtvis ansvar för att det blir en fungerande lösning och ordnar ett propellerbyte om så behövs. Det är dock så att det ligger i propellerförsäljarens och motorfabrikantens intresse att hellre sälja en litet för "lätt" propeller än för "tung" - en sådan orsakar inte överhettning eller kavitation. Man kan gott tänka sig att det bör ligga i vårt intresse också
Den fasta 2 bladiga VP "oljudspropellern" är 16 tum i diameter. Avståndet mellan bladspets och båtbotten är 16 cm.
Då har du avstånd så det räcker - oljudet kommer sig inte av en stående våg mot båtbotten. Kolla först propellern. Det kan tänkas att något tufsat till den och skadat ett blad.
Om vibrationen har ungefär samma frekvens som motorvarvet kan man tänka sig att drevet maskerar vattenströmmen helt kort vid varje bladpassage, och så får du en vibration som ligger på dubbla propellervarvet ~ ungefär motorvarvet. Det är mer troligt att detta ställer till det om bladen är extra smala än om de är runda.
Snackar du med någon propellerfirma, så ta bilder av undervattenskroppen, drevet och propellern från flera håll, och ha en tumstock väl synlig på några av bilderna - då kan man hoppas att de kan komma med (ännu) bättre förslag.
Om vibrationen har ungefär samma frekvens som motorvarvet kan man tänka sig att drevet maskerar vattenströmmen helt kort vid varje bladpassage, och så får du en vibration som ligger på dubbla propellervarvet ~ ungefär motorvarvet. Det är mer troligt att detta ställer till det om bladen är extra smala än om de är runda.
Snackar du med någon propellerfirma, så ta bilder av undervattenskroppen, drevet och propellern från flera håll, och ha en tumstock väl synlig på några av bilderna - då kan man hoppas att de kan komma med (ännu) bättre förslag.
Anders S